av Flarran

Flarran
lör, 2025-10-04 - 04:28

Fyra lite drygt, säger klockan. När man har svårt att sova och tankarna vandrar lite som de vill och man nyktert sitter och filosoferar i godan ro och har tankar inte på alkohol alltså. Utan mer på om om man ska ta sig en burk med makrill, kanske äta lite tonfisk, eller ta och tugga i sig lite god sallad eller slå sig lös på päronsaft i en pappkartong. Kanske helt enkelt festa loss på en god nattmacka.

När inget ligger på och stressar en så kan man plötsligt drabbas av andliga funderingar fast det inte ens är söndag tänka sig. På nyheterna ser man dagligen hur det krigas och rustas och hör om drönare som flyger omkring här och där, samtidigt som det talas om vikten av att värna miljö och hållbarhet.

Då kan man få för sig att skriva några andligt filosofiska ord till en sökmotor och googla loss helt fritt en stund. Detta utan några djupsinnigare tankar alltså. Skrev hur som helst nyss in följande ord för att se hur en en AI-driven svarsmotor av idag skulle tackla följande fråga:

Om alla människor en dag samtidigt fick för sig att börja att följa Bibelns tio budord och Jesus ord om hur man ska vara och bete sig som människa, då skulle nog världen snart se lite annorlunda ut och sånt som krig skulle väl vara en omöjlig företeelse?

AI-översikt

Ja, om alla människor följde de tio budorden och Jesus lära skulle världen drastiskt förändras och krig skulle troligen bli en omöjlig företeelse, eftersom budorden innehåller förbud mot mord och principer som hederlighet och respekt för andra, medan Jesus lärde ut kärlek, förlåtelse och att göra gott mot sina medmänniskor.

Så här skulle det påverka samhället:

Minskad konflikt:
Förbudet mot mord och uppmaningen att älska sin nästa skulle direkt motverka krig och våld.

Ökad rättvisa:
Budord som förbud mot stöld och uppmaningar till hederlighet och respekt för föräldrar skulle skapa mer rättvisa och trygghet.

Starkare gemenskaper:
Fokus på att vara snäll och att göra bättring skulle främja empati och samhörighet bland människor.

Förändrad syn på egendom:
Budordet mot att inte stjäla skulle leda till en större respekt för andras ägodelar och en minskning av orättvis fördelning.

Utmaningar och tolkningar:

Fri vilja:
Människans fria vilja, som Bibeln beskriver det, innebär att hon kan välja att agera egoistiskt istället för att följa gudomliga principer.

Tillämpning i praktiken:

Även med dessa principer skulle det finnas utmaningar med tolkningen och tillämpningen av budorden i olika situationer i ett komplext samhälle.

Sammanfattningsvis skulle en gemensam tillämpning av bibliska principer leda till en fundamentalt annorlunda värld präglad av fred och kärlek.
-
Nej, nu får man väl sluta flumma och ta sig något alkoholfritt stärkande så som den där päronsaften som det tänkes på så att man kanske orkar ta sig till sängen igen för stunds vila och kanske lite skönhetssömn.

Men nog tänker man lite annorlunda med en nykter hjärna när man är någorlunda lugn och inte känner stress och press. Kanske en glass skulle vara gott? Har ju en sandwich kvar i frysen vilket man ju är tacksam för. Det krävs egentligen inte så himla mycket när man tänker efter en aning.

Hade jag haft ork och energi så skulle man kanske ha värmt på en kopp vatten och kört loss med lite te och rostat bröd. Men man kan väl inte sitta och festa hur som helst mitt i natten en tidig morgonkvist som denna. Såg just att det har blivit lördag igen.

Har nu dragit på almanackan och landat i en burk makrill höll jag på att säga. Man ska nog gå på magkänslan ibland, och lite fisk är nog nyttigare än glass kan jag tänka. När det blivit ljust och morgon är det nog dags för en promenad för inhandling av en liter eller två.

Ja, ingen alkohol tänkes det på märkligt nog. Nu längtar man mer efter lite mjölk tänka sig. För som vanligt orkade jag ju inte ta mig utanför dörren igår fast förkylningen väl avtagit. Men päronsaft och en nattmacka är inte dumt det heller liksom. Men slår mig nog lös först på en burk makrill i alla fall, så får man se var man hamnar sen...

Ha en fin dag mina vänner!

Flarran
lör, 2025-10-04 - 12:29

Frigör lite utrymme säger datorn. Somnade nyktert på en makrillmacka tidigt i morse efter en stunds fritt filosoferande. Tacksamhet ska man visa, så får väl sända en tacksamhetens tanke till Herren då. Höll på och pysslade med mobiltelefoner igår, läste på om inställningar och lite om tekniken bakom det hela, och hur det kan komma sig att alla samtal kommer dit de ska och att inte allt bara blir ett förvirrat jox av alltihop. Det är många protokoll som det ska hållas reda på av nätens operatörer.

När man ska kommunicera med skaparen så behövs ingen mobiltelefoni för det är en själens direktkommunikation med det eviga och högsta varandet. Ja, när man har en alkoholfri hjärna och kropp som inte behöver belastas med distortion och tvingas arbeta med onödig resning av av det skadliga nervgiftet som kallas för alkohol är. Frigör lite utrymme alltså säger datorn, men har inte nån speciell kraft och energi till att vara ordningsam idag. Man borde väl inte tänka och skriva så mycket tok som man ju gör. Sånt blir man ju bara trött av.

Kaffe var det länge sen man drack nu. Tittar på min gamla kaffepanna på spisen och tänker att en lördag som denna så borde man kanske haft en termos med nytt, varmt och stärkande kaffe att ha och festa till det på lite under dagen.

Hade det varit för bara lite drygt ett år och elva månader sedan så hade det bara funnits en tanke och det hade varit resa in till staden efter burkar och flaskor med alkoholberikat vatten smaksatt med väl diverse knepiga kryddor och annat för att brännevinet väl lättare skulle gå ner alltså. Funderar på om det är dags att lyssna på lite svängig Rock n Roll och en låt om en skär Cadillac som fastnat på min topplista av svängig musik.

Många låtar om bilar finnes det tänktes det nyss på, och när tanken började vandra på så började man fundera på varför bilmodellen Cadillac heter just som så. Då var det ju färdigt igen och snart hade man formulerat en fråga till en svarsmotor enligt följande: Cadillac varför heter bilen så, och vem designade den första modellen av detta fordon?

AI-översikt

Cadillac fick sitt namn efter Antoine de La Mothe, sieur de Cadillac, en fransk upptäcktsresande som grundade Detroit år 1701. Den första Cadillac-bilen, kallad Cadillac Model A, designades av Henry M. Leland och hade en encylindrig motor på 10 hästkrafter.

Varför heter bilen Cadillac?

Namngivning:
Företaget grundades av Henry Leland och döptes efter Antoine de La Mothe, sieur de Cadillac, som grundade Detroit 1701.

Betydelse:
Namnet är en hyllning till den franske upptäcktsresanden och grundaren av staden där Cadillac-bilarna tillverkas.

Vem designade den första modellen?

Henry M. Leland:
Han var den huvudsakliga drivkraften bakom utvecklingen av den första Cadillac-modellen, Cadillac Model A.

Teknisk grund:
Bilen baserades på en design som Leland byggde vidare på från det ursprungliga Ford-företaget, med förbättringar av Leland själv.

Resultatet:
Den första Cadillacen, klar i oktober 1902, var tekniskt avancerad för sin tid och präglades av hög precision i tillverkningen, vilket bidrog till att etablera Cadillac som en symbol för kvalitet.
-
Där ser man, svarsmotorn vet då att snabbt hitta svar på det mesta. När man hinkat alkohol i tid och otid från tidiga år och sedan plötsligt ställt ifrån sig flaskan. Då får hjärnan möjlighet till återhämtning och återställning har man läst. Det kan man då hålla med om.

Nu satte magen igång och knorra och påminner mig om att det är dags att fylla på med lite bränsle i form av livsmedel. Har ju ingen mjölk hemma så det får väl bli något annat än mjölkchoklad som man längtar efter på samma sätt som man ofta längtade efter söt likör.

Makrill i tomatsås har man ju bunkrat upp med, och fint bröd finns där på bänken synes det från utsiktspunkten här på köksstolen. Så förutsättningar till en liten stilla morgonfest finnes. Frysskåpet är allt en bra uppfinning för en trött dystymiker. Har man bara fyllt på detta med goda färdigrätter så har man alltid möjlighet att värma på något gott i mikron.

Såg ju just att det är lunchtid. Så det får nog bli en färdigrätt av något slag, kanske lasagne och lite burksallad och ett paket eller två med päronsaft tror jag bestämt. Soppåsen där i hörnet i hallen borde väl ut också, och då när man är igång kanske man lyckas släpa sig iväg till matbutiken efter mjölk och mera dagligt bröd eventuellt.

Ha en fin lördag gott folk!

Flarran
sön, 2025-10-05 - 10:58

Söndag och vilodag igen. Men att vila behöver ju inte betyda att man inte gör något alls var en känsla som kom till mig i stunden. Tänker att det väl är Herren som vill säga mig något med den tanken som ju är rätt så logisk. Som trött dystymiker så finns det inte mycket ork och energi till rörelse och mer eller mindre raska promenader som ju ska vara så fantastiskt underbart enligt träningsentusiasters samstämmiga kör.

Hela den här veckan som snart kan läggas till handlingarna har väl i princip rätt så stilla gått i vilans tecken. Mycket på grund av väl en envis snuva som nu klingat av till stor del. Kanske skulle man lyssna på lite uppiggande musik och ta sig en energidryck så man orkar kolla på nån predikan på nätet och bland allt kollekt-tjat kanske få sig lite andlig kost än en gång.

Funderade nyss på bolaget som var så viktigt tidigare och försökte även minnas hur länge sedan det var man satte sin fot i den butiken. Kollade därför en bild från en mobil där ett foto av det senaste kvittot fanns sparat. På fotot av kontantkvittot stod Datum 2023-10-05 och ett rätt så beskedligt belopp på 320 kronor för en flaska portvin och ett antal olika starköl i diverse procentsatser med alkohol dokumenterat. Det gamla originalkvittot är sedan länge urblekt och helt oläsligt. Kassakvitton bleks ju rätt snart, precis så som minnen även kan tyna bort och förblekna om man inte har sparat anteckningar som kan friska upp minnet vid behov.

Tänkte att två år är en ju rätt så lång tid om man aktivt dagligen har arbetat på en förändring till ett bättre mående och ett tänkande på att kanske förändra ett skadligt beteende och leverne till ett lite bättre i viss mån alltså. Funderade på vad har jag vunnit på att inte vara ett förvirrat flaskbarn om man så säger. Vad är bättre idag än hur det var. Bättre ekonomi och ett bankkonto som inte är helt tomt är ju en positiv grej. Sedan det att man har en mage som inte ständigt är i kaos är ju en annan fördel. Sedan att en ständigt närvarande feberkänsla i kroppen försvann var ju även det positivt.

Men mår jag verkligen i grunden bättre psykiskt och är balanserad i humöret och kan säga att jag övervägande känner mig glad, tacksam, positiv samt njuter av tillvaron. Nja, skulle jag påstå något sådant så skulle jag väl inte vara direkt sanningsenlig. Det mesta är trist, grått och bara en slags tomgång. Inget nytt under solen sade sade en gång Bibelns Predikaren, som nog också verkar ha lidit av en släng av kronisk Dystymi. Tänker tillbaka på mitt första panikartade inlägg på detta forum där jag skrev något om att man väl åtminstone skulle kunna klara av att vara alkoholfri i två veckor.

Nu är det inte lång tid kvar tills man kan säga att man har varit nykter skribent under sin tråd Promillebikt på detta eminenta forum i hela två år. För jag registrerade ju mig som Flarran en höstdag och söndag datum 2023-10-22 och satte igång med att skriva en massa tok som väl bara i bästa fall nån gång roat någon läsare en stund kan jag tänka. Har det egentligen haft någon betydelse att man skrivit en massa tok är frågan som kommit upp inom mig många gånger längs skrivandets gång.

Det känns inte så i stunden. För räknar jag det antal medlemmar som hälsat på och peppat mig till fortsatt nykterhet sett till besök per vecka så är det väl inte många som brytt sig så värst mycket kan jag känna. Men har ju inte heller orkat vara en pepp-maskin och frekvent hyllat andras nykterhet så man får väl se det som rätt naturligt att det inte är så många som bryr sig. Det kräver mycket energi av en dystymiker att upprätthålla kontakt både i verkliga världen och på nätet i olika forum.

Har väl ända sedan jag var liten grabb känt mig som en rätt udda fågel som inte har passat in riktigt någonstans egentligen. Men nu är man då i alla fall en nykter udda fågel och kör väl på nyktert och alkoholfritt ett tag till. För nog ska man väl klara av att passera tvåårsstrecket som nykter skribent på ett forum som detta, vilket är min starka målsättning. För även om man väl inte känner någon större glädje eller tacksamhet över existensen så sparar man då en vacker slant på nykterheten.

Det är höst nu och det känns som att man kan det här nu. Skriva dagbok var inget jag trodde att jag någonsin skulle ägna mig åt. Det minns jag redan från tiden då man gick i lågstadiet. Tyckte väl att denna slags terapi eller hobby mest verkade allmänt flummig. Ja, att sitta och summera sina väl i sanning rätt så intetsägande dagar om vad man kanske ätit till frukost och om man lyckats att göra något imponerande som eventuellt kanske skulle vara värt att se tillbaka på i framtiden så att säga. Logiken säger nu att skrivandet precis som allt annat har sin tid. Får se om jag nu lyckas skrapa ihop tillräckligt med energi för promenad till matbutiken efter dagligt bröd till kommande vecka.

Ha det gott!

Andrahalvlek
sön, 2025-10-05 - 12:27

@Flarran Två år är galet lång tid! Heja dig! Att du skulle börja dricka igen känns otänkbart. Men du behöver ta itu med annat i ditt liv. Kontakta psykiatrin till att börja med. Du är mer mottaglig för behandling, både terapi och medicin, nu när du är nykter. Att psykiatrin ansett dig vara ”hopplöst fall” tidigare beror ju på att du då drack. Det gör du inte nu.

Kram 🐘

Flarran
sön, 2025-10-05 - 20:08

Man lär sig rätt mycket genom att ta del av hur andra tacklar livets utmaningar inte minst när det gäller att avhålla sig från att hälla i sig nervgiftet alkohol. För att väl i bästa fall få en stunds tankefrihet eller vila från sig själv. Så visst är jag en dag som denna trots min dystymi tacksam för att jag upptäckte forummetoden som jag begagnat mig av som nyktervist i snart två år faktiskt.

När jag drack så kände jag inte att det var så värst märkvärdigt eller något direkt ologiskt beteende egentligen att hinka en massa öl och vin med mera. Jag mådde ju så dåligt psykiskt i grunden och hade alltid gjort. Samt att sjukvården inte hade något att erbjuda som fungerade så jag behövde ju nån medicin som tog bort känslan av meningslöshet, nedstämdhet och allmän darrighet liksom.

Skam för överkonsumtion av alkohol snackas det ofta om, men när jag tänker efter så kände jag nog aldrig någon skam över att jag drack som en svamp i tid och otid. För att känna skam måste man ju oftast ha någon i sin närhet som tydligt uppvisar missnöje mot ens drickande. Som helt isolerad utan nätverk av något slag var skamkänsla inget som jag upplevde. Visst kunde man väl känna sig dum om man hade gjort bort sig, men det var snart glömt efter att man tömt ännu en flaska.

Det som väl mest var jobbigt med överkonsumtion av alkohol innan kroppen började konstra var väl mest att det var jobbigt att ständigt släpa runt på en ryggsäck med tunga burkar och flaskor för att få må någorlunda skapligt en stund. Ja, att få känna sig som en människa en stund. Men den usla ekonomiska statusen och att det alltid var nästan tomt på bankkontot för hushållskassan var ju något som man kände, inte skam över, utan väl mest en stress över.

Så det var väl därför man av ekonomiskt sinne lärde sig att göra hemkört kokat på vatten och socker, och när sockerlösningen svalnat till rumstemperatur tillsatte man lite vanlig torrjäst och körde igång sin plastbrännare. På så sätt höll man sig någorlunda flytande. Psykiskt sett var det väl inte nån höjdare då det suicidala tänkandet ju förföljde en mest hela tiden, vilket numera i nyktert skick är rätt sällsynt förekommande. Men klarar inte av stress det minsta.

Tänk att man lyckades att alltid vara spiknykter vid läkarbesök hos psykiatrin. Det går att sätta sig över det mesta vid behov som min gamla farmor brukade säga rent allmänt. Minns att en utländsk överläkare inom psykiatrin som i förbifarten fick höra hur jag verkligen mådde psykiskt och alltid hade haft det med det psykiska måendet sen man var grabb. Först sade han något om att jag ju inte verkade vara dum utan snarare tvärt om. Det var väl det att man visste en del om tekniska prylar, datorer, hade egna musik-sidor på nätet och sånt där kanske.

Sedan sade han något om att så där ska man inte behöva må psykiskt alltså. Sedan nämnde han landet Schweiz av någon outgrundlig anledning. Nu förstår jag väl bättre vad han menade. Men har ju min känsla av skaparens närvaro och tro på Herren och vet hur Bibelns femte budord lyder alltså. Hos psykiatrin vände jag alltså i stort sett helt ut och in på mig.

Minns att jag var noga med att de skulle få en så tydlig bild av mig som person som möjligt. Berättade skriftligt i brev inför första besöket det mesta om min barndom, familj, uppväxt, intressen, arbeten som jag haft och hur jag fungerade rent allmänt socialt och även i olika vardagssituationer. Inför varje besök hade de fått ett brev. Det var helt enkelt ett måste kändes det eftersom jag så tydligt upplevde att deras kuratorer, psykoterapeuter och psykologer hade oerhört svårt att ta till sig vad jag talade om.

Då var det var bra att kunna hänvisa till tidigare brev och kunna säga. Du som läkare (om det nu var en sådan man fick tala med) har väl läst mitt senaste brev kan jag tro, och då vet du hur jag mår och fungerar, inget nytt under solen alltså. De brukade snart titta på klockan när en stund av tystnad, och något dagsaktuellt ord från min sida, och deras skrivande på något papper lett fram till den stund då orden om att - nu får vi avrunda det hela, och det sades:

Så vad vill du ha hjälp med då. Mitt svar var väl oftast jag ville få må skapligt bra. Sedan kunde jag hänvisa till att, men Du vet ju hur det är för Du har väl läst mina brev, och har väl nästan en liten bok om mig att läsa nu kan jag tro i form av skannade brev i den digitala journalen. Sedan fick jag oftast någon ny knepig medicin utskriven som de ville jag skulle prova ett tag.

Men de negativa biverkningarna var alltid större än nyttan pillren i bästa fall hade att erbjuda.
Snart, eller rättare sagt efter drygt sju års harvande som patient hade jag provat mig igenom hela deras medicinförråd de hade liksom. I början hade jag väl en förhoppning om att sjukvården skulle kunna hjälpa mig till ett någorlunda bättre mående. Berättade ibland även att hade det inte varit för att det fanns portvin att tillgå vid akut behov så hade jag nog inte tagit mig fram genom livet så pass länge som jag hade gjort.

Då de ju även kände till min mors bipolära sjukdom så förstod det väl nånstans kanske att jag inte bara snackade en massa strunt. Det var alltså en knepig sits jag befann mig i alltså. Till sist ansåg de en dag att de hade provat allt de hade att erbjuda och då fick jag sjukersättning.

Detta då jag ju inte fungerade precis som alla andra och passade in i någon standardiserad mall för rehabilitering till arbetsmarknaden som de väl kanske hade haft sina funderingar på. Skrevs då hur som helst sedan rätt som det var över till en helt vanlig vårdcentral i mängden.

Det kändes lite chockartat först att inte ha kontakt med psykiatrin. Man hade ju gått omkring i en känsla av trygghet och trodde att man var en patient som de kunde hjälpa. Fick så sedan en fast nybakad allmänläkare på en vårdcentral som min doktor. Detta då jag ju även hade högt blodtryck som det medicinerades för. Sjukvård med en allt-i-allo-service liksom, vilket ju var rätt praktiskt.

Nog känns det ibland lite konstigt att denne läkare inte följt upp mig alls som patient på hela tiden sedan mitt första besök hos honom för snart två år sedan. Detta trots förnyat recept av nödvändig blodtrycksmedicin, sömntablett och ett beskedligt piller mot oro eller ångest Kommer faktiskt inte längre ihåg hur läkaren ser ut eller ens vad han heter. Men vid behov så kan väl vårdcentralens reception upplysa mig om hans namn tänkes det.

Det att jag som patient med diverse diagnoser med komplex knorr som väl närmast kan beskrivas som att vara multisjuklighet har ju för mig som trött dystymiker sina fördelar. Detta då jag ju har så lite energi att ta mig utanför dörren oftast. Ja, för att klara av aktiviteter i det vardagliga livet eller adl. som var en punkt i det sista läkarintyget.

Man får väl vara tacksam för deras ointresse. Skulle ju bara bli totalt stressad av att något flåshurtigt energiknippe kom och knackade på dörren stup i kvarten för att höra hur jag mådde. För jag klarar inte längre av folk som försöker köra med mig.

Men att ordna med någon kontaktperson att kunna ringa till kontorstid vid praktiska behov eller för att höra rösten av någon människa nån gång. Borde väl vara ett steg för mig att ta kanske när jag får lite mer energi till sånt där praktiskt.

Men folk kan man ju se i matbutiken också när man inhandlar sitt dagliga bröd och mjölk som jag nu tänkte på återigen. Kör då alkoholfritt vidare då det ju fungerar hur märkligt det än kan låta alltså. Nu har jag idkat lite nykter skrivterapi igen och samlat mina tankar. Förresten @Andrahalvlek, det var trevligt att du tittade in här en sväng, sånt uppskattas kompis.

Hade jag haft energi nu så skulle jag väl gått ut med en soppåse och hämtat hem lite mjölk och en limpa kanske. Men krafter till sådana stordåd existerar inte. Men det går ingen nöd på en då det finns pizza i frysen, sallad i glasburk och till och med en helt oöppnad flaska med god läsk vilket jag då är tacksam för. Passar bra till en trevlig film på videon lite senare tänkes det.

Ha en fin kväll!