Jag vet att jag dricker för mycket och har gjort det de senaste 6-8 åren. Början var social med middagar o skumpa och slutet högst asocialt med gömda flaskor i garderoben.
Och nu har jag gjort DET. Varit berusad bortom all kontroll inför min man och mina barn. Kan inte tänka på det utan skam och hjärtklappning. Det var fruktansvärt även om jag har stora minnesluckor från situationen.
Så från och med nu är jag medlem här och behöver allt stöd jag kan få för att fixa detta.
Jag har allt: fin familj, hygglig lön, trevligt boende, goda vänner. Medicinerar mot depression och nedstämdheten är behandlad med detta. Och ändå dricker jag. Hur dum kan man vara? Hur dum är jag?
Skam skuld djupt självförakt. Och igår efter en vecka då jag lovat att avhålla mig alkoholen så drack jag igen. I smyg förstås....
Hur dum kan man vara?!
Intellektet räknar ut att minus alkohol är det mesta i mitt liv bra men dumheten verkar vara det styrande.
Eller är det alkoholen som styr? Sug, begär, längtan efter...tomhet? Jag har svårt att få ihop detta men vet en sak: nu gäller en dag i taget.
Fråga till er: är stödet ni upplever härigenom i dettaforum tillräckligt för att sluta dricka/hålla sig nykter?
Jag är alkoholist, jag behöver bli en nykter sådan. Jag vill nå den dag då jag kan säga: nej tack, jag dricker aldrig alkohol.

Levande

Insikter hjälper till i striden med spöket och är en spännande resa att se sina svagheter. För att sedan rensa undan och bygga något starkt av det.
Du gör detta så bra och att vara snäll mot dig själv är viktigast det är du värd.
Kram och hoppas du får en bra dag

Maharion

Får känslan av att när en nyktrar till så klara en av att se och ta tag i ens riktiga bekymmer på ett nyktert sätt. Starkt jobbat att ta tag i det som får dig att bli stressad och som överfyller din vardag. Så klokt att rensa bort det negativa och fokusera på det positiva, att sluta med självspäkning och vara snäll mot dig själv. Ska nog funder mer på detta själv.. att vara snäll mot sig själv.

Kram!

Nu har du en månad och hur långt har du inte kommit på den tiden. Vi har nog druckit på lite samma sätt du och jag. I smyg och för att få frid. Och jag kan inte annat än hålla med. Det är så jäkla dumt, för frid är det sista jag får av alkohol. För mig höll suget kanske i 2 månader och sen kom lugnet. Njutandet av stunden som jag inte gjort på länge. Nu när jag drack igen så startade även alkoholjakten i hjärnan, rädsla för upptäckt, funderingar om jag skulle köpa el inte, smygande. Herregud, just det kan jag verkligen vara utan. Det är alldeles för energikrävande. Ingen fylla i värden är värd den oro och ångest som kom med på köpet.
Och så bra att du har börjat tacka NEJ. Att lyssna på sig själv är en bra ingång tror jag. Och du lyckades nog även pricka in en stor del av det negativa som jag också upplevt med alkoholen i din uppräkning.

Sundare

Alkoholfritt ingefärsöl till kvällens middag i goda vänners lag.
Igår bubbelvatten till fredagsmyset.
Som sagt: helg o socialt umgänge som jag väljer själv är inget som väcker sug eller begär. Skrattar o pladdrar på och ser fram emot en skön natt o ett friskt uppvaknande imorgon söndag.
Min prövning väntar om vardagarna. Påskehelgen var perfekt, suget kom med jobbstressen. En mycket viktig insikt som kunnat komma fram bara för att jag väljer alkoholfrihet nu. Tankar om måttligt drickande har också börjar knacka på men jag skjuter fram dem. Där är jag inte alls, inte alls redo för det, nej inte på långt om länge. Om alls...om man saknar en spärr, kommer den då någonsin tillbaka?
Tänker lite men önskar oss nu en skön lång lördagnatt. Kram på er!

Sundare

En dag full av göromål väntar. Som för de flesta heltidsarbetande mitt i livet är min s k fritid rätt välfylld av praktiskt arbete. Tvätt, städ, nu lite trädgårdsarbete, inköp, matlagning o förbereda så arbetsveckan rullar på...just nu njuter jag av praktiskt arbete. Har även en möbel att slipa, måla o klä om. När mina händer är upptagna med arbete tänker jag mindre på alkohol. Ni anar inte hur hårt jag jobbar...!!

Jag har varit medlem här drygt en månad.
Så skönt att medlemsskapet inte är begränsat utan att jag har alla möjligheter att stanna kvar här tillsammans med er andra. Jag inser att det är en lång resa kvar...en resa så lång att den för min del endast är möjlig genom EN DAG I TAGET.
Nu tar vi oss en skön vit söndag!

Sundare

Dagens insikt: tillgång ger efterfrågan.
Fick en present, en flaska vin, och vips var suget där. Noterade att det var skruvkork; bra, då är den lätt att öppna i smyg....
Som en katt runt het gröt har jag cirkulerat i köket där flaskan står.
Varför ger vi så gärna varandra en flaska vin i present? Jag vill ha blommor, ge mig blommor, choklad eller lyxig lakrits. Ge mig en biocheck, ett par trädgårdshandskar, en pocketbok. Men ideligen detta vin! Vin, vin, vin....
Vet inte hur många gånger ambitionen att dra ner på alkohol gått på pumpen just för dessa gåvor med promille.
Tillgång ger djävligt starkt sug.
Nu drar jag täcket över huvudet!

Jag har ingen alkohol hemma. Min nykterhet försöker jag hålla genom olika strategier. Hade jag fått vin, så hade jag hällt ut det. Jag känner mig själv, och vad skulle jag göra med det? En kompis hade skaffat alkoholfri cider till mig från bolaget när vi hade en tillställning, men jag avböjde. Jag förklarade för henne att vissa vill ha något alkoholfritt, men jag har aldrig druckit A för att det är gott utan för att bli berusad- Hon skämdes, men jag sa att det behöver du inte göra att det var en fin gest. Jag skulle inte ha det lätt om jag haft A hemma, så därför är vårt hem torrlagt från. Våra vänner förväntar sig ingen alkohol när dom hälsar på för dom känner till mitt beslut. Hoppas du kan nämna någon gång för vännerna om detta med vin i present Som du själv skrev.. Tillgång ger sug.. Hoppas du sover gott :)

Levande

Dumt att ge bort alkohol men samtidigt så fick du en nyttig tanke. Om att ha alkohol hemma och att vi är svaga för alkohol i alla lägen.
Hoppas du häller ut den, låter din man gömma undan den och gör dig av med den.
Kram och hoppas du får en fin måndag

Hej!
Ja, himmel! Vin i present. Tycker att man ska sluta ge bort sånt. Läste om någon som vunnit på vinlotteriet och blivit som besatt och börjat dricka. Jag fick en flaska champagne precis när jag slutat. Det var lite skillnad ändå med den. Även om jag faktiskt också smygdruckit champagne, så gjorde jag inte det den här gången. Det är ju svårt att öppna och omöjligt att stänga, så man fick tänka att man skulle bälga i sig hela och det känns ju inte så lockande. Farligt ändå dock. Farligt! Nu är den slut, drack upp den till nyår 7 mån senare. En flaska med skruvkork hade jag nog inte grejat. Inte ens nu efter lång, lång tid. Som du skriver så finns där också en besatthet i det. Man är totalabsorberad av tanken. Kan du göra dig av med den idag? Hälla ut? Det känns ju fånigt att man inte ska greja en sån sak, men ja, själva smygandet ger en kick, att falla till föga ger en kick... Å så alkoholen på det. Sen kommer skammen, självföraktet, bakfyllan och ångesten. Nä, slå sönder den jäkla flaskan. Det ger nog också en viss kick... Å så stolthet, nöjdhet och lite saknad.

Sundare

Det blir god sås härhemma idag o ett fin köttbit. Resten av vinet åker in i frysen i iskuber för framtida matlagning. Slår inte sönder flaskan, kokar bort alkoholen!
Måndagar är min utmaning o idag hade jag rätt tufft läge på jobbet. Jag har ju önskemål om fler förändringar men tar nu en sak i taget. Så jag unnar mig att äta vad jag vill. Har aldrig varit särskilt intresserad av sötsaker men frossar nu i utvalt godis. Utvalt snacks o allt i matväg som lockar mig. Att gå från smygsupande till rawfoodätare känns inte som en hållbar förändring, tror på mindre drastiska livsförändringar. Även ökat från 1-2 koppar kaffe om dagen till 1-3...som jag NJUTER!! Bara bra kaffe o saker som jag tycker är goda. Alkohol är ju en smak man kan förnimma hur enkelt som helst bara genom att sluta ögonen eller höra en skruvkork knäcka till. Jag fokuserar nu på andra smaker, lakrits framförallt.
Idag är jag trött så det blir film o soffläge här hemma. När jag kommit lite längre ska jag ta tag i fler livsstilsförändringar men just nu har jag fullt nog med att ta en vit dag i taget, fixa min heltidstjänst, ta hand om familj o hem, vara lite social med de personer jag bryr mig om.
Puh! Jaaa, jag är trött som ett as!

Sundare

Har sakta sakta återupptagit min Mindfulnessträning. Kör korta program o har som mål att öva så gott som dagligen. Kört så periodvis innan o är hyfsat inläst på forskning o utvärdering av konstaterade hälsoeffekter vid regelbunden träning. Framförallt är det behagligt, ger inga biverkningar men rätt mycket aha-upplevelser.
Och så har jag varit ute i naturen en sväng efter jobbet för att se på alla vårblommor o träden som knoppas.
OCH haft en till nykter dag!
Därmed är jag nöjd med denna min tisdag.
Så nu sover vi hörni! En skön o ljuvlig natts sömn till oss alla!

Sundare

...så har min morgon vaknat.
Nu hägrar frukostkaffet o en skön dusch. Därefter behöver jag rota fram stövlar o regnställ som legat instuvade någonstans under vintern.
Trots hällregn önskar jag er en fin vit dag - en torr dag regnet till trots?
Kram från mig till dig som vill ha eller behöver en!

Sundare

Känner mig så arg less o förtvivlad över mig själv. Har tagit ännu ett återfall. Vaknade denna morgon med sån fruktansvärd huvudvärk o bakångest. Min tolerans mot alkohol har verkligen sjunkit av dessa dagar av avhållsamhet. Kroppen överreagerar med symtom som om det hade varit det tredubbla jag dragit i mig. Men som jag sagt: mängden är ointressant, jag har sagt att jag inte ska dricka mer o det är detta jag brutit mor igen. Igen!!!??? Är så besviken o väldigt väldigt ledsen också,
Jag har ju lovat mig o er ärlighet så jag berättar detta och skäms så mycket - igen. Känner mig faktiskt dum i huvet.
Läser fakta och andras trådar, att "återfall hör till tillfrisknandet" men det hjälper inte, är bara less och besviken på mig själv. En röst säger "du ser, du klarar inte det här, lägg ner, ge upp o drick istället! Vem bryr sig egentligen om vad du gör eller inte? Du kommer sabba allt ändå!"
Vill inte lyssna på den rösten o vill inte ha denna huvudvärk, ånger o skam. Vill tillbaka upp på den smala vägen igen.
Blir avundsjuk o imponerad av alla som tar dag efter dag av nykterhet. Utan bakvändor. Vad har ni för styrka som jag saknar? Varför har jag så lätt att falla?
Min familj har inte märkt något o det ska de inte behöva göra heller. Tänker på situationen som blev startskottet för denna resa o min (nya) medlemskap här. Vill inte göra familjen illa mer! O så gör jag så här ändå. Inget går ihop o jag hatar mig själv!
Är ensam ikväll o ska ägna kvällen åt att sova. Imorgon börjar jag om igen, vaknar då utan bakångest o möter helgen nykter. Förlåt mig!

rabarber

Var inte så hård mot dig själv!! Det viktigaste är att du är motiverade att kliva på hästen igen. På't igen! Det som har hänt, har hänt. Nu kan du bara titta framåt.

Har du funderat på vad som hände som gjorde att du tog ett återfall? Kan det lära dig någonting om dig själv? Något du kan hitta en annan strategi för snarare än att dricka? Eller något som du kan söka hjälp för?

Du är jättestark som berättar. Att du är ärlig. På det viset lär du dig själv, får chans att formulera orden och få stöd att fortsätta av alla oss här. Och strunta i den där dumma rösten du har i huvudet. Slå ner den med ett betongrör i tanken! Den är inte sann. Det som är sant är det som du känner innerst inne. Din vilja.

Jag tror på dig AlmaAmanda! Somna nykter och vakna utan ångest. Och ta nästa dag som den kommer! Se det här som något som gjort dig starkare snarare än svagare!

Många styrkekramar till dig!!

Sundare

Rabarber. Inre reflektion o analys säger : stress. För mycket tungt ansvar o svag arbetsledning. Alkohol är genväg till lugn. Jävligt kass genväg o falskt lugn men inlärt beteende sedan 6-8 år tillbaka. Det sägs att det krävs 20% av den tid man haft en rörelseinskränkning / kroppslig svårighet för att lära om o bli av med problemet, ex vanan att sitta med dålig hållning som leder till ryggsmärta. Om det gäller något liknande med denna min ovana att smygdricka vid stress betyder det 1-2 år att bli av med beteendet. Mitt förnuftiga jag resonerar så o mitt besvikna uppgivna jag är fortsatt förbannat less på mig själv. Tack igen för ditt snabba svar o dina ord Rabarber, betyder mycket.
Ja, jag ska somna o vakna nykter. Det kan jag garantera!!!

Levande

Du är så stark och monstret är förfärligt, jag hade snubblat idag om jag inte tagit ledigt.
Finns ingen av oss som gör det här bättre än någon annan, vi gör det bara på olika sätt.
Men huvudsaken är att vi går åt rätt håll och inte klandrar oss själva för hårt när vi faller.
Nu till ett råd vet att det kan låta lite redigt, inte meningen utan vill verkligen att du skall få må bra.
Jag jobbar ju med bilder och katastrofplaner vilket hjälper mig, även om jag sista dagarna varit som en tok.
Försök komma på vad du skall göra när hjärnan håller på att koka över och träna det i huvudet.
Många kramar till dig ❤

PP

Tänker att det viktigaste är att ha just den inställning du har! Direkt upp igen, och inte lyssna till tankar som att nu spelar det ingen roll. Vi vet många att då tickar dagar, månader kanske år iväg. Det gjorde det för mig. Nu skrev du att du tagit ett återfall. Sist skrev du att du "föll".
Båda betyder att du druckit alkohol egetligen mot din vilja, men det senare är, känner jag, insiktsfullt. Det är svårt att finna kraft att stå emot, men mattan drar ivi tyvärr själva undan. Önskar dig en fin nykter helg. Gå vidare. Du är riktigt på väg nu!

//PP

Leverjag

Det tar tid som du själv skriver. Vi måste övervinna monstret igen och igen. Vi kan också påverka orsaker då vi blir extra svaga som att hantera förebygga stress. Jag vet för det är min svaghet, stressen. Det är den jag måste jobba med. Det är inte lätt för det innebär att förhålla mig helt annorlunda till saker och tvinga mig själv att inte bete mig som jag brukar. Därtill måste jag använda mig av nya verktyg och särskilt när trycket är stort. Kanske man måste ändra radikalt på ngt som orsakar stress i sitt liv.

Det viktigaste av allt är att vi inte ger upp och som PP skriver låta det bli månader och år igen utan direkt slå in på den väg vi vill vandra på igen. Du klarar det och har banat en fin väg åt dig. Igår är igår och nu är nu. Om morgondagen vet vi intet. Vi kan med erfarenhet ändå förbättra oddsen för morgondagen genom val vi gör idag och fullständigt släppa det som varit. För det kan vi inte göra något åt. ;-) ja, du vet säkert det där.

Kram på dig. Nu fortsätter vi framåt!
?✨

Sundare

...och hjälpsamma reflektioner!
PP; först skrev jag t o m "fick" ett återfall men det ordet studsade som ett ifrågasättande tillbaka till mig. Nej, utan ansvar är jag inte oavsett hur svårt detta är. Jag tog, jag drack, jag valde att dricka o det var ett dåligt val att göra. Tack för din observation.
Ja LeverJag, helt rätt! Stress är min utmaning. O Levande, huvudet, hjärnan, hela jag kokar över av allt.
Ett välfyllt liv är min utmaning!
Jag är nu en extremt organiserad person, aldrig skulle jag aldrig ro i land med allt jag gör. Och ensam är jag heller inte o mina "barn" är nu så stora att de också hjälper till i det som är vårt vardagsliv.

Men där finns fortfarande viktiga saker som jag INTE gör, som att träna. All forskning visar ju att träning är svåröverträffat när det gäller beteendeförändring som att sluta med alkohol. Jag är på benen hela tiden då jag är s k "ledig" men jag tränar inte och detta har jag lite dåligt samvete över. Ni vet ju, man ska vara så "fit" också. Och hålla vikten. Och inte åldras alt göra det med behag. Funderar på att börja ta walkingskorna till och från jobbet men vill samtidigt inte ta in ett enda stressande moment till i mitt liv. Så jag låter det bero lite o viger nu istället 10-15 min per dag till Mindfulnessträning. Prioriterar själen framför kroppen o vet att jag inte bara måste ta en dag i taget utan också en SAK, en DEL i taget!
Nu önskar jag en fin vit söndag till oss alla här som kämpar o strävar mot vårt mål o fortsatt lycka till er som redan är framme. Nykterhet o SOLSKEN över denna söndag! Tack igen till er som svarat mig i denna min tråd. Så tacksam att känna stödet av att inte resa här ensam ??????