Senaste kommentarerna i Alkoholhjälpens forum
@Ny dag Så skönt att dagarna rullar på🙏🏻Det kommer gå bra för dig!
Jag märker att jag skiljer mig från många här på forumet. Jag tänker då på att det som har varit/är hjälpligt för många är just det här med att läsa böcker, lyssna på poddar, dricka a-fritt osv. Jag kunde läsa, lyssna men det var först när jag kapitulerade helt och hållet som det funkade och har funkat. För jag drack ju varje dag förutom söndag tills jag slutade dricka. Du jobbar på så himla bra! Jag tror på dig🙏🏻kram❤️
@Snödroppen tack för ditt stöd! Ja alltså det är verkligen hemskt. Satt hos psykologen och grät ut min frustration i veckan. Bönade om hjälp att ta mig ur den här karusellen av känslor.. går inte med ord beskriva de motpoler av känslor som sköljer över en. Känns som ett sammanbrott vore nära men jag måste orka för våra barn.
Hallå i stugan 🙂
Vad gäller måttlighet tänker jag att det är viktigt att vara ärlig mot sig själv vad gäller de gränser man sätter för sig. Men också att det beror på vilka mål man har med sin minskning. Om man tänker sig ha en fortsatt veckovis konsumtion tycker jag det är viktigt att vara just ärlig gent emot vad som föranleder viljan att exempelvis fortsätta dricka just veckovis så det inte är beroendet eller suget som skapar planeringen. Men det beror förstås på vilka mål och besvär man har sedan innan. Pratar utifrån mig själv och jag har ju haft en långvarig beroendeproblematik nu men för mig att dricka enstaka glas 2-3 ggr i veckan skulle inte ta mig ifrån min beroendebesväret, det skulle bara underhålla mitt beroende även om intagen inte skulle anses vara ett riskbruk eller ett skadligt bruk. Sug och krångliga impulser skulle inte avta. Men det beror som sagt på vad man själv har för mål. Fixar man att vara måttlig utan att det kräver för mycket ansträngning och uran besvärande impulser eller överkonsumtioner däremellan så varför inte men för mig skulle det inte gå att tillåta flertal kvällar varje vecka om jag vill ifrån beroendebesväret. För mig, och det är som jag jag det, skulle det vara som att tänka att nu då jag varit borta så länge från mitt dagliga bruk av narkotikaklassade tabletter känner jag mig trygg i min avhållsamhet och planerar att börja använda 2 tabletter per tillfälle, 2-3 kvällar per vecka. Det ska jag förstås inte men det skulle inte vara svårt att begripa att det skulle bli vanskligt för mig att göra så och att jag skulle återupprätta det beroendet igen om det skulle ske veckovis.
Nåväl, det är en fin dag igen och nu tycker jag vi gör det bästa av den!
❤
@Cajsa_52 Tack för svar.
Verkar som dina besvär ändå beror på alkoholen. Kanske bra att försöka skippa alkoholen helt?
Har du försökt med Alkoholprogrammet under Stöd?
Innan det händer något mer med din hy.
Alkoholfritt bubbel är också väldigt gott,!❤️❤️🥳
@Självomhändertagande
Jag skulle gärna följa med till Yogastudion 🙏
Ja, det handlar om att lära sig balans mellan aktivitet och återhämtning.
Vet inte vad en bra återhämtning är än men jag provar mig fram.
Jag tror som du att det är viktigt att vara omtänksam och snäll mot sig själv, att vara sin egna bästa vän.
@Snödroppen
Rättelse; anledningen till att många relationen tar slut är ju främst missbruket vill jag hävda. Det går väl inte att ha en frisk relation när ett missbruk är aktivt.
@Lora
Jag förstår hur du menar och kan hålla med i vissa delar.
Samtidigt så är det ofta så att man undvikit "elefanten i rummet" till absurdum och känner sig trängd i att man behöver gå på nålar kring denna elefant. Annars blir man anklagad för att vara känslig, överdriva osv (förnekelse)
Jag tror att själva anledningen till att många relationer är det faktiska missbruket, det är en väldigt destruktiv kraft som bryter ner allt.
Definitivt håller jag med om att den anhöriga har ett ansvar att ta hand om sig själv.
Jag tror inte på det där med att vira in allt i sammet. Det är viktigt att vara ärlig.
Om självförtroendet får sig en törn för att man belyser missbruket som ett problem då vill jag hävda att självförtroendet inte är ett självförtroende utan en flykt eller förnekelse av verkligheten.
Tror det är bättre att vara inriktad på varför man reagerar som man gör än att manipulera och trycka undan känslorna.
Missbruket är en dödlig sjukdom, självklart reagerar man starkt på det.
De kan komma till mig med och knacka på- jag blir förvirrad, rädd och sedan rätar jag bara på ryggen och liksom ”vad vill du mig?”
Bra att ha strategier! Kram 🥰
@brödsmulan
Ja, det är typiskt. Lägga över ansvar på andra människor.
Om det är så illa så får han väl vara en vuxen person och avsluta relatioen, och ta vara en bra pappa till sitt barn.
Lyssna inte på allt skitsnack och behandla om honom som en vuxen man, dvs en person som gör sina val själv och får ta ansvar själv.
Det blir bara ett stort känslomässigt klet som kallas medberoende vi som anhöriga dras med.
I den här situationen så spelar det nog ingen roll vad du gör, allt kommer ändå vara ditt fel.
Det finns anhörigstöd i kommen man har rätt att få hjälp som anhörig.
Du behöver stöd och hjälp, det är en jättetung situation att vara i.
@Himmelellerhelvette Ja, sådana där minnen och associationer har vi nog kring många saker hela tiden. Men vi uppmärksammar det mer just när det gäller alkohol. Så bra stt du kom på vad det var och tur att vi måste lyft glaset själva. Det kan inte ta sig in genom en tanke, som tur är!😀🙏🏻
Ha en fin lördag!
@Delfinen80 ”När spriten kom in flög resten av livet ut” säger författaren Emma Hamberg om en vän i ett sommarprat. Jag har skrivit ned dessa rader i anteckningar i min mobil. Jag har många citat och meningar i mobilen som tar tag i mig och som jag återvänder till då och då. Det är precis så det har varit för mig, så påverkar ett endaste litet glas mig, resten av livet flyger ut när alkoholen ska in i min kropp. Likadant med detta som jag hört en psykolog säga; Det man underskattar i beslutsprocessen är velandet. I själva verket är velandet ett steg mot att fatta ett bra beslut som man kan leva med och stå för. Man kan bestämma något, man kan ändra sig och bestämma något nytt igen. Din romantiserade bild om måttlighetsdrickare är det jag tänker på. Lite som brainstorming, alla idéer och tankar får komma upp, de behöver få prövas, i tankarna. Tas upp på ytan och sättas ord på. Sålla och prioritera vad som kan vara möjligt och en bra väg. Verklighetprövas, spela hela filmen och se hur den slutar. Låta nykterhetsprocessen ta tid innan beslut tas, för hjärnan måste vara helt i balans och återhämtad för att beslut ska vara kloka och hållbara. Inte påverkade av alkoholdjävulen. Sen är tankens makt stor. De tankar vi fokuserar på, de ökar i styrka och omfång, såväl positiva som negativa tankar och de genererar känslor därefter. Har man tankar och önskan om att dricka efter ett tags nykterhet, då ökar styrkan i dessa tankar. Det kan leda till ambivalens och kognitiv dissonans, ett kluvet tänkande och inre konflikt. Man både vill och inte vill dricka. Då gäller att någonstans få ihop denna kluvenhet och velandet till en tanke, som blir ett bra beslut som man kan leva med och stå för😁.
Ha en fin lördag, du kämpar på så bra!❤️
@Delfinen80 Varje månad gjorde jag en utvärdering i början. ”Hur känns det? Hur mår jag? Jag kör en månad till.” Efter några månader, då jag kände tydliga fördelar kicka in för varje månad, började jag tänka att jag inte ska dricka inom överskådlig framtid. Det var så mycket jag kunde lova mig själv och andra.
Det är som när man står inför prästen och ska säga ja till varandra. Ingen tror där och då att man ska skiljas och bli dödens ovänner inom några år. Där och då känns det toppen! Men en relation precis som nykterheten kräver lite arbete. Man måste gå till botten med orsakerna till att man drack - och göra något åt de orsakerna.
För mig var alkoholen både startgas och fartdämpare. Jag behöver en bättre balans i mitt liv, varje dag, för att skapa en hållbar tillvaro. Inte rusa från än det ena till det andra. Jag behövde mer rutiner, mer sömn och vila. Jag har insett att det är ytterst lite som man faktiskt måste göra, och jag kämpar varje dag för att leva mer självsnällt.
Alkoholen är för mig en ungdomsförälskelse som fick mig att gå över gränser som stred mot mina egna värderingar. Jag begick våld på mig själv och min destruktiva älskare begick våld mot mig. Jag vet att jag mår mycket bättre utan min ungdomsförälskelse. Då och då minns jag vår tid ihop och sörjer att det inte blev som jag hade tänkt. Men jag är aldrig längre frestad att gå tillbaka. Been there done that.
Kram 🐘
Godmorgon alla i kaffestugan! Och tack Kristoffer för din input!
Härlig morgon med kaffe i muggen och morgontv. Idag blir det lite sociala aktiviteter med några vänner, ska bli trevligt.
Önskar er en finfin lördag!
Fortsätta med nykterheten några månader i taget menade jag , utifrån var jag är i processen kan jag inte intala mig än ”aldrig mer ” men jag kan gott säga att jag tar det här först tre månader , sen fram till jul, sen tre månader till… osv .
Tack alla kloka och fina för era kommentarer 🙏 Det känns tryggt att ta del av era ord , era erfarenheter. Jag tycker att ha tre månader som första delmål eller utvärderings -tillfälle känns bra och jag har också en liten plan om att fortsätta nykterheten några månader till för att se hur jag börjar må… nyfikenheten tar över ☺️ Vaknade imorse med en känsla av stor tacksamhet över att jag inte dricker , att jag får möjlighet till återhämtning som är just det jag behöver nu , att jag är klar i huvudet och att hela jag får vila från skam ångest panik ledsamhet som annars alkoholen framkallar såhär dagen efter . Visst är det då intressant att jag ändå kan romantisera ett glas champagne vid speciella tillfällen i en slags avlägsen framtid ? Det är ju inte ETT glas jag skulle vilja ha vid dessa speciella , då kan jag lika gärna avstå . Det är flera glas , kunna släppa på kontrollen med förhoppningen om den härliga känslan av kärleks-möte med alkoholen ! Intressant om jämförelsen med otrohet . Tror det sätter fingret på något . Ska fundera vidare på den jämförelsen 😊
De här tankarna om alkohol i en framtid , den uppblåsta romantiserade bilden av att jag skulle kunna bli en måttlighetsdrickare (haha ) skulle jag kunna se som ett bakslag , som ett steg bakåt liksom. Men jag tänker ändå att jag tagit så stora steg framåt ! Jag saknar inte alkoholen på helgerna , det känns inte tomt längre som det gjorde i början . Det känns befriande att slippa . Jag känner ingen tomhet när grannarna satt med vin på en mysig uteplats igår , jag är inte upptagen av kommande julbord med kollegorna där de flesta var upptagna av hur vi alla skulle ta oss dit för att så många som möjligt skulle kunna dricka alkohol. Jag är glad och tacksam över att slippa så att säga .
Så, flera steg framåt sammanfattningsvis ☺️ Jag känner mindre skam och ångest , min självkänsla och självförtroende har ökat sen i somras då jag sa hejdå till alkoholen.
Kram på er alla 😍
Det här forumet har verkligen fått mig att få syn på mycket. Genom att skriva av sig och drömma om hur framtiden ska bli, har jag sett till att skapa det liv jag alltid velat ha. Arbete, balans och hållbarhet i relationer med andra och till mig själv.
Har tänkt på att jag vill ordna en sammankomst i naturen för de som vill här på anhörigsidan. Vet ej hur just nu.
Jag leder anhörigträffar för anhöriga till en viss sjukdom och det har gett mig så mycket. Jag tror på sammanhang där vi delar erfarenheter med varandra, läker och processar i fysiska möten.
Ska höra med admin hur det skulle kunna genomföras, om det går.
Skriv gärna här, om du vill ses. Jag finns i Stockholm.
Ha en fin dag. Och njut av de ögonblick som känns härliga, magiska eller lugna och behagliga.
För de smärtsamma ögonblicken, de går över och passerar.
Och så kan man bara stanna upp. Och andas. Och bestämma sig för att visa omsorg med sig själv. Och göra det bästa för att just nu ögonblicket ska bli så bra det går, hör och nu.
@Snödroppen
Läser att du kämpar med dina energier och balansen. Det tar tid. Det viktigaste är att du är medveten. Och provar dig fram, vad du orkar. Prioritera och sortera. Fyll på med energi och snällhet till dig själv.
Om du bodde i min stad, då skulle jag ta med dig till den yogastudion som jag just hittat till. Det dröjde åratal innan jag vill prova den. Det rör sig ett klientel där som jag inte kommer att lära känna eller bli kompis med. Men jag är ju bara för för yogan. Jag får frågor av andra medlemmar, men jag är trygg i mig själv och svarar efter vad jag vill svara på. Många är högutbildade och/eller förmögna. I alla fall så verkar det så. Men jag är är och bara landar. Jag tog mediciner tillfälligt under en månad för att inte varva upp på mitt nya jobb. Och sedan kunde jag sätta ut dem. Nu är allt normalt för mig igen. Somnar tidigt och vaknar tidigt. Får mina 8 h sömn, tränar fysiskt och mindfulness. Prioriterar varje dag. Prioriterar arbete och hälsa. I den ordningen.
Sedan pojkvän, familj och vänner. Orkar även med grannar. Och kultur. Och att skriva. Utöver alla vardagssysslor.
Jag har två vänner som skrivit om mig och min balans i deras bloggar. De kallar mig vid andra namn. Ville vara anonym.
Eftersom när jag sökte arbete och skrev i det personliga brevet om min erfarenhet med psykisk ohälsa kom jag aldrig vidare, till någon intervju. Jag valde att inte prata om min erfarenhet med bipolaritet.
Till slut fick jag arbete. På min arbetsplats har ryktet gått att jag skulle varit utmattad. De får tro vad de vill.
Jag har sagt att jag inte varit det. Att det har tagit tid att få utredas för ADHD och att det var kaos i mitt liv förr.
Tror inte många förstår. Me jag behöver inte att andra förstår.
Jag behöver bara förstå själv. Hur jag ska ta hand om mig. Och skita i hur andra gör och lever
Nu går jag min egen väg. Har alltid gjort det. Och idag är jag rak och säger vad jag tycker, på ett smidigt sätt.
Jag prövar anpassa mig så gott jag kan och så kör jag mitt eget race, efter regler.
Jag tror det är så jag sparar på min energi. Att göra på mitt sätt. Och att leva på mitt sätt.
Det är svårt i ett samhälle där man förväntas göra som andra.
Men jag och många med ADHD är inte som andra. Vi förändrar när det behövs.
Och som Audrey Hepburn sa "If you obey all the rules, you miss all he fun*.
Och jag, jag vill ha roligt i livet. Vi måste skratta. Tillsammans med människor vi mår bra av att umgås med.
Lycka till med ditt utforskande. Du är på god väg. Du är medveten.
Kram 💕
@Snödroppen
Läser att du kämpar med dina energier och balansen. Det tar tid. Det viktigaste är att du är medveten. Och provar dig fram, vad du orkar. Prioritera och sortera. Fyll på med energi och snällhet till dig själv.
Om du bodde i min stad, då skulle jag ta med dig till den yogastudion som jag just hittat till. Det dröjde åratal innan jag vill prova den. Det rör sig ett klientel där som jag inte kommer att lära känna eller bli kompis med. Men jag är ju bara för för yogan. Jag får frågor av andra medlemmar, men jag är trygg i mig själv och svarar efter vad jag vill svara på. Många är högutbildade och/eller förmögna. I alla fall så verkar det så. Men jag är är och bara landar. Jag tog mediciner tillfälligt under en månad för att inte varva upp på mitt nya jobb. Och sedan kunde jag sätta ut dem. Nu är allt normalt för mig igen. Somnar tidigt och vaknar tidigt. Får mina 8 h sömn, tränar fysiskt och mindfulness. Prioriterar varje dag. Prioriterar arbete och hälsa. I den ordningen.
Sedan pojkvän, familj och vänner. Orkar även med grannar. Och kultur. Och att skriva. Utöver alla vardagssysslor.
Jag har två vänner som skrivit om mig och min balans i deras bloggar. De kallar mig vid andra namn. Ville vara anonym.
Eftersom när jag sökte arbete och skrev i det personliga brevet om min erfarenhet med psykisk ohälsa kom jag aldrig vidare, till någon intervju. Jag valde att inte prata om min erfarenhet med bipolaritet.
Till slut fick jag arbete. På min arbetsplats har ryktet gått att jag skulle varit utmattad. De får tro vad de vill.
Jag har sagt att jag inte varit det. Att det har tagit tid att få utredas för ADHD och att det var kaos i mitt liv förr.
Tror inte många förstår. Me jag behöver inte att andra förstår.
Jag behöver bara förstå själv. Hur jag ska ta hand om mig. Och skita i hur andra gör och lever
Nu går jag min egen väg. Har alltid gjort det. Och idag är jag rak och säger vad jag tycker, på ett smidigt sätt.
Jag prövar anpassa mig så gott jag kan och så kör jag mitt eget race, efter regler.
Jag tror det är så jag sparar på min energi. Att göra på mitt sätt. Och att leva på mitt sätt.
Det är svårt i ett samhälle där man förväntas göra som andra.
Men jag och många med ADHD är inte som andra. Vi förändrar när det behövs.
Och som Audrey Hepburn sa "If you obey all the rules, you miss all he fun*.
Och jag, jag vill ha roligt i livet. Vi måste skratta. Tillsammans med människor vi mår bra av att umgås med.
Lycka till med ditt utforskande. Du är på god väg. Du är medveten.
Kram 💕
Jag tänker ibland att otrohet kan föras med alkolberoende då jag har erfarenhet av båda.
Om man tänker att man är otrogen bara nån gång ibland- så begår man våld på sig, sitt äktenskap och framförallt förtroendet med den man älskar (sin man:partner tänker jag på nu).
Att vara ”bara lite” otrogen (det kan man vara) tänker man- det är inte så farligt och det påverkar inte mitt liv i övrigt.
Men det gör det.
Att den relation man lever i- skulle växa och utvecklas- det förstår man ju att det är en contradiction of terms.
För MIG (men förstås inte för alla) är ett måttligt drickande en sorts sporadisk otrohet - för jag missar de otroliga och omvälvande förändringar i livet som nykterhet- eller trohet. Kan innebära.
Drickande- lite eller då och då (för oss tidigare missbrukare alltså) är farlig materia. För vi har som tappade maskor i den där stickningen och rätt var det är- livskris eller sjukdom- eller livets smärta eller livets motgångar. Då krokar man i den tappade maskan ock drar.
Som alla kloka skrivet här- så behöver tankar komma och gå, men ge den här resan tid och låt nykterheten får en chans att inte bara kamma sig utan också excwllera på sitt jobb. Kram
Ps. Väcktes av halsbränna därav denna udda tid…
@Åsa M skrev:"Det är ju fullt möjligt för en majoritet av befolkningen att dricka måttligt och aldrig någonsin bli fulla." Om jag hade fått den kommentaren hade jag gått i baklås. För mig vilar en bitter och dömande underton i denna typ av resonemang. Ett A och ett B-lag. Även i denna:
@Åsa M skrev:"Det är intressant att han upplever att han är i underläge när det är han som har problem."
För mig är det rätt naturligt att man går i baklås och att man känner sig i underläge om man får stark återkoppling med hot om att bli lämnad om man inte bryter trenden omgående. Man blir trängd helt enkelt. Självförtroendet får sig en törn och man har svårt att lyfta huvudet över vattenytan. Detta samtidigt som det finns krav på total nykterhet från ena dagen till den andra. I detta kaos ska man hantera alla känslor utan att ta till bedövningsmedel. Man står där ensam och helt avklädd. Detta ska man klara från ena dagen till den andra samtidigt som man känner blickarna i nacken. Misstro till att man överhuvudtaget kommer lyckas...
Att hamna i ett riskbruk är inget man önskar sig. Inget man strävar efter att uppnå. Man duckar helst för att slippa möta underton med bitter eftersmak från såväl sig själv som från andra. Man är väl medveten om att man delvis/helt är på glid. Man är bara inte redo att inse allvar och skäms. Vill inte få bevis på att man tappat det. Förnekar hellre in i det sista...
Man gömmer sig och är medveten om att vissa kanske anser att man bör söka hjälp hos ANONYMA delar av samhället. Jag har själv upplevt irritation kring andras missbruk. Jag har själv fått uppleva den.
Jag tror man gör klokt i att hitta eget stöd för att hantera egna känslor och inte pysa över dem på motparten. Det skapar bara låsningar från båda sidor i ett känsligt läge. Frustration ligger nära tillhands vid medberoende och jag klandrar ingen för att känna det. Däremot skapar den lätt ett hinder för respektfull kommunikation och en relation med VI känsla.
Just denna övergång tycker jag det är synd att man inte pratar mer öppet om. Är övertygad om att denna distans skam (hos den beroende) kontra irritation (hos medberoende) är en huvudanledning kring antalet separationer vid missbruk. Två starka känslor som inte är kompatibla i en övergångsfas och samtidigt superviktig att förstå sig på för att skapa en djupare relation med tillit. I min värld har båda ett stort ansvar här. Viktigt att bejaka denna diskrepans och hitta sätt att hantera dessa inkompatibla känslor på.
@vår2022 Känner igen den där känslan av att saker står i kö för att göras, att det hänger på mig, att jag blir stressad… Men nu blivit bättre på att ta ett steg tillbaka och tänka att någon annan kan göra det eller att det kommer att lösa sig ändå. Vilket det oftast gör!
Vansinnigt skönt att tänka så, eftersom världen faktiskt funkar utan att jag behöver ha koll på precis allt…😵💫
Ps Tack för tips om klocka till mannen, har redan frågat men han vill inte ha. Jag tror han är orolig för att jag får ännu mer koll på vad han (inte) gör då.🤣
@Idag är en ny dag Den där tröttheten känns igen. Du återhämtar dig! Ta det lugnt och vila, så kan du kanske börja med att promenera när du mår bättre.
Har du kollat Alkohollinjen under stöd? Kanske känns bra att prata med någon? Kanske du behöver mer hjälp ?
Där finns också Alkoholprogrammet.
Jag förstår att det är jättejobbigt att ha återfallit flera ggr, men en gång är den sista. Kanske nu?
Fortsätt skriv här och kämpa på.❤️🙏🏻❤️
Ps Och skönt att du är gladare nu. Den här nykterhetsresan är verkligen full av ups and downs i början.🤗
@Delfinen80 Alkoholberoendet låter alltid rimligt och förnuftigt .
Nog skulle du kunna glra si elker så?
Det som är bra med att tiden går är att hjärnan återställs, suget försvinner allt mer. För det ÄR ju ett sug så länge man funderar över alkoholen.
Jag minns också den dör känslan av sorg, den har helt försvunnit nu.
Jag vet att det låter konstigt, men en dag kan du inte riktigt förstå den där upptagenheten kring alkohol.
Du kommer inte att tänka på det längre och då är det inte särskilt viktigt att börja dricka igen. Även om du (såklart) tänker att det bara ska vara måttfullt.
Jag är inte så säker på att det händer just vid tre månader. Det kan ta fyra eller fem, så ha inte bråttom. Kanske du känner att du faktiskt kan ha ett bra och rikt liv utan alkoholen och då är det ju dumt att chansa…
Idag var jag på en konsert där det såldes vin både före och i paus. Jag drack nån slags citronöl, som faktiskt var god och noll procent.
Kände ingen som helst lust eller sorg över att jag inte drack vin.
Inte en yttepytte….tänkte inte ens på det förrän nu…😀 Så saker förändras verkligen med tiden.
👍❤️
Häromdagen fick jag en blixt av att ”skönt med ett glas vin”
- Va! Vad var det? Tänkte jag och fick börja analysera.
Jag hade gått förbi gubben som byggde på garaget och där stod två öl på marken (de var a-fria) men min hjärna gick in på en upptrampad väg.
Vägen var: fint väder, bygge, alkohol, njutning.
Intressant att den vägen bara kom upp.
Jag hann bli rädd innan jag kom in på min nya stig i tankebanan igen och kunde lugna mig genom att tänka att det inte är farligt. Ingen alkohol kommer plötsligt ha hamnat i min kropp, då behöver jag hälla upp och dricka och det gör jag inte.
Kände att jag ville dela.
@erivan Hej! Hur går det? Kram❤️
@Vilsenpappa Tack❤️
Redan tre månader! Grymt jobbat!
Lägg in 2 träningspass i veckan och utvärdera efter någon månad om du vill få in ett tredje. Lägger man på förmycket i början skapar det ofta en stress enligt min erfarenhet❤️
Kram❤️
@asterisco Hej! Jag har också varit en partypingla som dragit igång fester och med klackarna i taket. Det har också sedan varit massor av ångest dagen efter då jag inte riktigt minns allt från kvällen. Jag tänkte att livet skulle suga utan att kunna dricka och komma i partymode, men till slut orkade jag inte med ångesten samt att drickandet eskalerade till att dricka varje dag. Jag tror att det måste finnas ett värde i det man gör och för mig blev det mer värt att sluta dricka än att fortsätta, med de effekterna det gav mig. Till min förvåning så kan jag känna partymode som nykter, men lite annorlunda än som drucken. Jag kan dras med av musik jag gillar och som förhöjer känslor, dansa och skratta. Den jag inte längre orkar med är att festa med fulla människor och går innan fyllan kommer. Det är också så oerhört mycket mer värt att vakna nykter, pigg och fräsch utan ångest. Sedan har jag också upptäckt som nykter är att andra faktiskt inte dricker så mycket, jag drack bra mycket mer än andra och snabbare. Jag har varit nykter i snart 2 år och ju längre tiden gått som nykter desto mer tacksam för att jag slipper vara partypinglan mer. Idag känns den ”rollen” som en annan värld och jag kan se dessa partypinglor på fester och tänka, fan var jag också så där dryg! Som nykter känner jag ett tryggt lugn, med balans och med bra självkänsla, jämfört med när jag var partypingla. Det beror på att jag fått kontakt med mig själv där i djupet, hanterat det som skaver och kommit fram till vem jag är och vill vara. Det kunde jag endast göra genom att vara nykter, sann och ärlig mot mig själv.
Ge nykterheten tid och dig själv möjligheten att undersöka och komma underfund med vem du är, vem den lilla duktiga flickan är och hitta dig själv där du mår bra❤️
@Delfinen80 Det är helt normala tankar som beroendedelen i hjärnan förhandlar om. Jag sa till mig själv att jag inte ska dricka nu, jag vill må bättre först. Jag sköt sedan fram tillfället för när jag skulle få dricka hela tiden för jag ville få större distans till alkoholen först så jag inte ramlade tillbaka på ruta ett. Jag sköt fram till jul men när julen kom var det förtidigt, ville må bättre. Sköt fram till våren, våren kom och jag ville må bättre. Filmen var så tydlig fortfarande och jag var livrädd att hamna tillbaka till ruta ett. Sköt fram till sommaren, sommaren kom och jag kom till insikt med att jag inte vill dricka. Vill inte göra något för att sabba det jag hade byggt upp med mig själv och jag ville inte dricka. Under sommaren var jag rädd för alkohol och lyssnade massor på alkispodden. Jag har nu läst 5 böcker om beroende och jag tror inte det finns en chans för mig att någonsin kunna dricka ett halvt glas ens, då väcker jag beroendedelen i hjärnan.
Men tanken om att vid speciella tillfällen kunna tacka ja till ett glas champagne fanns kvar länge.
Ju mer tiden går och man bygger upp sitt liv på ett nytt sätt så kommer man längre och längre ifrån tanken om att dricka.
Kram❤️
Reflektion
Idag har mina rutiner, inte varit rutiner. Morgonen startade tidigt med en kort löprunda för att hinna rasta hundarna. Sedan dusch och ett digitalt möte hemma. Iväg med bilen på en hemmalunch hos en kollega och därefter flexade jag ut. Passade på att göra lite ärenden, köpte höstblommor, krukor mm då jag hade bilen. Kom hem runt 15 igen. Tänkte göra en massa saker, plantera, städa mm men kom av mig helt. Tiden på klockan var på något sätt ”mittemellan”. Jag hade svårt för att ta för mig något alls. Maken försökte prata med mig, säga att gå och vila, men kände mig bara stressad. Gick ifrån till ett annat rum för att bara vara, tänka, ifred. Försökte få igång mig, men satt liksom fast. Tänkte på hur jag skulle gjort tidigare, tagit några glas vin för att slå ihjäl mittemellan tiden, stressen jag upplevde. Tänkte att om jag lägger mig i soffan kommer jag bara att vilja stoppa i mig gotter. Stressad över allt som jag borde göra och inte hunnit med. Stressad av att åka iväg imorgon och sen på söndag och som jag inte känner att jag hinner med. Satt kvar och bara satt. Tog emot ett telefonsamtal från en vän och pratade om ditt och datt. Det tog sin tid, men till slut hade stressen gått över. Funderade och bestämde mig för att skjuta på mina helgplaner. Vara kvar hemma och dona med det jag behöver göra för att må bra. Komma ikapp mig själv och inte stressa. När jag hade bestämt mig med min nya plan kändes det mycket lättare igen. Energin var tillbaka och jag lagade middag. Det var ett tag sedan jag kände denna typ av stress. Jag är verkligen en rutinmänniska och när en mittemellan tid uppkommer i en vardag kan det störa mig och bli en slå ihjäl tid. På helger och semester är det annorlunda, då är det liksom ledigt. Men jag gillar att ha planer.
Det som var intressant att studera var att det skapade stress, för det kändes som att jag inte skulle hinna göra något vettigt av den tiden. Att det blev slå ihjäl tid och då kom tankar på hur jag förut löst det med alkohol. Och att jag nu tänkte på att äta istället på den tiden, för att göra något. Intressant också att verktyget är att vänta ut stressen, sätta sig ner och stirra, tills det går över. Prata i telefon med en vän. För det går över. Lite liknade process som ett sug kan ha. Efter det är det möjligt att göra upp nya planer och hantera situationen. Energin och lusten kommer tillbaka😁.
@Kennie Tack för ditt svar. Känns så ensamt i trådarna ibland. Är nyfiken på att höra mer. Allt det du skriver låter såklart klokt men för mig har alkoholen varit en flykt också från verkligheten. Och ja jag vet att det är grundorsakerna jag behöver ta tag i först. Men jag gillar känslan av att bara tappa fotfästet en stund… men ångrar det lika snabbt dagen efter.
Utmaningen tycker jag är att umgås med andra fulla människor. Tycker det är extremt jobbigt att lyssna och prata med någon genuint när de inte är genuina själva när de druckit.
Jag har haft en del uppehåll i mitt liv, 2 graviditeter + 1 år amning x 2 & sen 6 månader av intensiv träning innan barnen. Så jag kan om jag vill, men just nu har jag fallit tillbaka till festliga jag för att det är sp skönt att lämna småbarnslivet hemma & gå ut & vara mig själv & få ”freaka ur” …
Men det går ju kanske i framtiden att bara ta Max 3 enheter. Men det får jag se då. Nu är det 3 månader nyktert. Det känns… tufft. Men jag måste stanna upp för jag ör inte i balans och då blir inget bra. Tydligen.
Åh suck detta kastande mellan självklarhet och tvivel.. står på mig men han rentav skrattar åt mig , tycker jag målat upp en felaktig bild.. förminskar allt jag säger runt detta ämne och beter sig då som om han pratar med någon som helt tappat förståndet.. ngn som desperat anklagar för att finna en mening till hans slocknade känslor för mig..
@Ny dag Verkligen tokbra att banka in Annie Grace bok, jag har lyssnat på den tre gånger🙏 Sen har jag även lyssnat på
”skål ta mig fan” och
”Beroende, en bok om missbruk och vad det gör med oss och dom vi älskar” samt
” Beroendepersonligheten”
Jag blev också ätstörd som väldigt ung och har gått tillbaka till var problemet grundat sig och insett att det är otryggheten och rädslan i barndomen som jag aldrig hanterade. Tog till mat som sedan blev anorexi och bullemi. Så har konstaterat att min beroendepersonlighet utvecklades redan som barn eftersom jag inte fick de förutsättningar ett barn ska få och därmed inte förutsättningar att hantera känslor utan fick lära mig ett eget sätt. Överlevnadsstrategi?
Kram❤️
@Amanda L Så roligt att höra att klockan är så givande😁. Håller med dig! Det förändrade mitt liv, ha ha! I alla fall en hel del och den hänger med mig varje dag och man har blivit liksom en med den😂. Den håller koll och den håller igång en. Ja, jag är också på elit och tänker att då har vi nog en bra kondis🏃♀️. Jag köpte en lite mer avancerad variant till min man, så nu kan vi prata om våra kurvor, utveckla, underhåller, underbelastar och överbelastar, vilket han inte hängde med i innan. Han åker rullskidor så den varianten av klocka passar bättre för hans aktiviteter. Så ett tips, köp en klocka till din sambo! Är en fotbollstjej i grunden och gillar bollsport, gåfotboll har jag inte provat men det låter kul!
Ha en fin helg!❤️
@Amanda L 🙏 Precis hemkommen efter bilkörning. Härlig känsla att hoppa in i bilen för att hämta som utlovat. Inga tankar på att vilja ha alkohol idag öht! Tänker fortsätta med olika avledningsmanövrar på helgerna tills jag är mer stabil i nykterheten. Det lär bli mycket bilkörning 😂!
Ser framemot att vakna och äta frukost med familjen imorgon, kaffet kommer smaka underbart och croissanter att värma finns i frysen! Har inhandlat allt för en myslyxig frukost! Sparar ju mycket pengar på att undvika SB så det är bara att unna mig allt möjligt i mataffären, saker som jag för drygt två veckor sedan hade tyckt varit onödigt nu när priserna gått upp så mycket. Vilken sjuk prio jag haft och som nog alla som är problemdrickare också har. Alltså, jag skäms när jag tänker på det! Snart dags för lite Annie Grace, lyssnar på boken om och om igen för att banka in fakta!
@vår2022 tack, önskar dig detsamma ❤️
@Amanda L Åh vad fint att vara saknad 🙏🥰 Tack! Det känns som att det går bra , i onsdags firade jag två månader som nykter , idag går jag in i 10:e helgen utan alkohol 🥳 Förra helgen , och de inlägg jag gjorde kopplad till den , känns både avlägset och främmande och ändå nära . Jag tror det behövdes , nån känsla av att smekmånaden är över , att det här är ett verkligt beslut och med det kommer konsekvenser t ex att jag inte ens dricker ETT glas bubbel med någon eller heller inte smakar ens på alkohol. En känsla av sorg men blandat med stolthet också . Svårt att sätta fingret på riktigt alla känslor 🤔 Jag hade en otroligt fin helg förra helgen men samtidigt blev jag trött av allt vi gjorde och alla känslor . Trötthet för mig innebär grubbel . Vilket jag förut löst med alkohol (vilket gjort mig ännu mer trött och än mer grubblig och dessutom ångestfylld ). Såklart . Denna vecka har gått i en rasande fart med mycket på jobb och privat och fredags -känslan idag är skön och välkommen. Tänker och reflekterar över att jag brutit vanan med alkohol kopplat till helgerna . Känns liksom främmande att jag skulle ligga här i soffan och sippa på alkohol, stressigt också då jag så fort jag druckit ett halvt glas skulle börja räkna på hur mycket jag har kvar , hur mycket mer jag kan dricka . Så himla skönt att slippa .
Sen några veckor tillbaka har min man brutit sin alkoholvana också . Han har druckit en eller två små burkar öl nån av helgdagarna , eller ingenting alls . Det känns betydligt lugnare och mer harmoniskt mellan oss .
Samtidigt … jag HAR i ärlighetens namn den senaste veckan funderat mer på en framtid som kanske kanske kan innehålla alkohol . Undrar om det är förra helgen som stökar till det ? Mina tankar kring framtida alkohol är konkret ; speciella tillfällen , aldrig överskrida det som är det rekommenderade inom måttfullhet , aldrig i närvaro av barnen … Ja ni hör ju, eller ser ju snarare vad jag skriver. Jag antar att det är den här förbannade alkohol -jävulen som viskar och pockar och jag SKÄMS över att skriva de här raderna för jag ”borde veta bättre ”… Fast samtidigt så vill jag kunna vara ärlig och uppriktig här inne.
Hursomhelst ; jag är HELT inställd på att det är vanligt att de här tankarna och känslorna kommer och en annan sak jag håller stenhårt i är att nå tre månader innan jag överhuvudtaget fattar några beslut . Det känns tryggt på nåt vis . Två månader avklarade , en månad till. Sen ska en ordentlig utvärdering göras .
Ha en fin kväll alla 💕
@Bobafett Ja, det finns så många värden i livet som man kan fokusera på. Låter verkligen härligt med din fjällstuga! Något jag också brukar tänka på i samband med mina värden i livet är ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt”. Det innebär att det jag uppmärksammar, det jag fokuserar mina tankar på, det ökar, det sker tillväxt i dessa tankar. Så när jag fokuserar på positiva tankar, på mina värden i livet så får jag positiva känslor och dessa känslor ökar i tillväxt. Detsamma gäller om man fokuserar på negativa tankar, då ökar dessa tankar i omfång och det genererar negativa känslor, som också kan ge sug, man vill dämpa dessa negativa känslor. Så tankens makt är stor. Man får öva på att skifta fokus, när negativa tankar uppstår och fokusera på sina värden i livet, det som betyder mycket för en i livet😁.
Ha en fin nykter fredag!❤️
@vår2022 Hej fina vår2022. Tänker på dig ofta tack vare min träningsklocka. Så glad att du tog upp idén och att jag köpte den.
Den ingår nu i en av mina käraste nya vanor. Min sambo tycker att jag verkar bry mig mer om klockan än honom :)
Hmmmm....
I alla fall så har jag utökat min träning. Och lärt mig en hel del om vilken träning som påverkar vad. Har exempelvis upptäckt att golf tillhör det som stärker hjärtat allra bäst! Antagligen för att man tragglar på så länge med högre puls.... Hur som helst det är kul att mäta och kolla vad det ena och andra ger. Jag har också provat på gåfotboll, som är oerhört jobbigt och roligt. Rekommenderas!
Jag har också testat kondition och syreupptagningsförmåga med hjälp av klockan och hamnat på "elit"!!??
Visserligen har jag väl rört mig någotsånär, men... verkar alldeles för bra för att vara sant (men kul!)
Ja, som du hör har jag bytt rödvinet mot klockan och det är ju jätteskönt. Men gör även annat som är givande på andra sätt, så har inte blivit helt galet träningsberoende.
Tack igen i alla fall. Hoppas allt väl med dig också ?:) Kram.
@Qwer1 När jag slutat dricka var jag enormt trött i början. Jag tror alkoholen tar mycket kraft, men man märker det inte eftersom en vant sig med tiden...
@Delfinen80 Hur går det? Saknar dig här :) :)
@Surkärring Hur går det? :) :)
@Gizmo... Hur går det? :)
Glöm inte skriva här hos dina gratisterapefter :)
Tack för era synpunkter och erfarenheter! Jag har själv haft årslånga uppehåll, och inte känt sug eller att det varit jobbigt. När det blivit för mycket alkohol och konsekvenser som resultat, har jag självmedicinerat för att livet varit för stressigt mm. Alkohol fungerar ju till en början som problemlindrare, men blir ju i sig huvudproblemet när det blir för mycket.....Nu har jag återigen varit helnykter i över ett år och inte saknat alkoholen, men börjar känna/tänka att det skulle vara så gott och trevligt att kunna umgås normalt med alkohol igen (vilket jag kunnat merparten av vuxenlivet) men är också lite rädd.....läste att Tommy Körberg numera aldrig dricker alkohol hemma längre, och det är ju ett bra förhållningssätt, som dock endast fungerar om man bor i innerstan (som jag gjorde tidigare) och jag bor numera på landet. .....förstår att det kräver järnhård disciplin för att hålla sig till sina "regler" för att lyckas dricka igen, utan att falla tillbaka till nåt konsekvensträsk igen, vilket jag absolut inte vill! Mycket att tänka på, får se hur jag gör........
@Ny dag Det är ingen dålig sak, utan en bra strategi att undvika frestelser och tillfällen som triggar beroendet. Just i början behövs det extra mycket eftersom man då inte har återställt hjärnan och inte heller hunnit utveckla nya vanor och beteenden. Men för varje dag och helg du lyckas så minskar suget, skapas nya vanor och du har framförallt lyckats gång på gång. Du blir starkare och starkare och till slut klarar du att att utmana dig mer.
Det viktigaste just nu är nykterheten. Och om du kan hitta på undanflykter som är givande och roliga som att träna med kompisar eller annat så är det såklart ännu bättre. Allt blir bättre.
Så kämpa på! :) :) Det är så värt det :)
@Kristoffer
Tack för klargörandet.
För egen del vill jag komma ifrån unnandet i veckorna (tex ta nåt när man lagar mat eller framför tvn).
Så för min del kan det kanske bli som mål max 3 på fre max 3 på lör. Ev nåt på söndag om det vankas finmiddag. Då hamnar jag inte över.
Känns som om jag skulle kunna hålla det.
Men då blir det inget lunchvin eller innan själva maten - och det är nog bra det 😅
@Andrahalvlek På något sätt lyckades jag fånga upp det redan innan jag smakade. Det var nog färgen. Håller med om minnen. Därför fint egentligen att jag fick uppleva detta. Det blev så tydligt att jag inte ens gillar det. Det finns så fina alternativ idag. Lite som en upptäcksfärd 🤗.
Alla förhållanden bygger på en slags maktbalans men den märks inte om allt i relationen funkar. Jag tycker du har gjort helt rätt i att markera dina gränser. Det är intressant att han upplever att han är i underläge när det är han som har problem. Man kan annars tycka att han har ett guldläge att rädda relationen om han tar emot hjälpen. Men det finns förstås mycket skam och tabu kring missbruk och han har kanske aldrig reflekterat över varför alkohol måste innebära fylla för honom? Det är ju fullt möjligt för en majoritet av befolkningen att dricka måttligt och aldrig någonsin bli fulla. Frågan är ju om han har tappat sin spärr och inte kan sluta efter ett eller två glas. Hans barndom kanske har satt djupa spår. Oavsett så är det otroligt starkt av dig att kommunicera dina behov och att agera för att skydda ert barn. Inget barn ska behöva växa upp med en alkoholist och du är ett föredöme som förälder! Din dotter kommer att tjäna på det.
Jag vill också önska en fin fredag till alla! Varning för långt inlägg här, jag gick in för att ge lite faktasvar till @Fia L om vad som räknas som en enhet men det slutade med att jag gick igång på den spännande diskussionen ni har här om bra måttlighetsmål. Hoppas det är okej!
När det kommer till vad som räknas som en enhet så är det samma som brukar kallas glas/standardglas, och vad det är finns beskrivet här: https://alkoholhjalpen.se/standardglas Om du vill minska hälsorisker över tid kan de nya rekommendationerna för lågriskkonsumtion (under 10 glas/vecka, under 4 glas per tillfälle) vara bra att utgå från. Utöver det är det i vår erfarenhet viktigt att fundera på vad syftet är med förändringen är för just dig, när du ska sätta ditt mål.
För att exemplifiera: ett glas om dagen kommer inte över gränserna för lågriskkonsumtion, men kan ändå vara ett vanskligt måttlighetsmål att sätta om en t ex vill komma bort ifrån vanedrickande och är orolig för beroendeutveckling över tid. För den som har haft problem med kontrollförlust när den väl dricker och inte vill dricka för mycket behövs det ofta, förutom ett tak på hur många glas en ska dricka, ytterligare strategier för hur en ska sprida ut dem över kvällen så det inte blir fler än planerat. Det gäller att prova sig fram, och vissa märker att det blir lättare att inte dricka alls. Så även om det finns vissa gränser att förhålla sig till är det alltså individuellt vad som är ett bra mål när en vill minska sitt drickande.
Som sagt, det blev långt det här, och jag vet inte om det här blev hjälpsamt för dig @Fia L eller nån annan, men det skulle vara spännande att höra hur du och ni andra i tråden resonerar kring det här för egen del! Vill också flika in att vi finns tillgängliga för att bolla målsättningar kopplat till måttligt drickande utifrån forskning och erfarenhet, både på telefon och via frågelådan här på sidan.
Dag 47
Allt väl än så länge. Inget sug. Mår faktiskt riktigt jävla bra :)
@Se klart Jag har 11 år kvar till pension, eller mer om pensionsåldern höjs. Jag har jobbat på samma ställe i 31 år, i olika konstellationer. Uppåt i hierarkin, men också i olika typer av projekt, och sen var jag personalansvarig under 15 av de åren.
Jag är också nöjd med min fasta lön och uppskattar mina nygamla arbetsuppgifter. Jag är kreativ och får utlopp för min problemlösande ådra, jag får ett färdigt resultat inom någon-några timmar, kan hålla mina arbetstider, ta ledigt när jag vill och jag slipper helhetsansvar. Jag kan leva med det 😊
Det jag saknar från mitt personalansvariga jobb är att introducera nya medarbetare - praktikanter och vikarier. Det var guldkanten i mitt jobb - att lära känna nya förmågor och se dem blomma ut och ta mer och mer ansvar. Det kan jag sakna, men jag tänker att det lätt skulle kunna införlivas i mitt nuvarande jobb. Att jag får en nykomling bredvid mig på jobbet som jag kan vara farsan Baloo till: ”Jag ska lära dig allt jag kan.” Jag ska suga på den karamellen lite.
Fördelen med att växla ner lite de sista åren innan pensionen är nog att man orkar jobba litegrann även efter pensionen. På timlön eller deltid. Det tror jag att jag skulle må bra av, istället för att sluta tvärt.
Kram 🐘
Aj då, jobbigt med knät. Men det kommer bli bättre! Och skönt att du tar nya tag. Alkoholen gör en orolig och stressad, även i små mängder, tycker jag. Ta hand om dig!
Aj då, jobbigt med knät. Men det kommer bli bättre! Och skönt att du tar nya tag. Alkoholen gör en orolig och stressad, även i små mängder, tycker jag. Ta hand om dig!
Hej,
Jag känner igen mig i det där med identiteten. Jag trodde jag skulle uppfattas som tråkigare, både av andra och mig själv. Men när jag insåg att jag behövde lägga ned drickandet för sin egen skull så blev det också tydligt att jag inte kan offra min hälsa för vad en del vänner eventuellt kan tycka. Och en vän ska väl vilja att jag mår bra...Nu upplever jag att jag har hittat andra egenskaper hos mig själv som är minst lika bra. Istället för att vara den som flamsar mest på festen är jag numera en som lyssnar bättre och är genuint intresserad av samtal. Att dansa är minst lika kul, mat är lika gott och jag har en sannare livsglädje. Inte lika explosiv, men ärligare. Det tog mig ett par år med toppar och dalar från det att jag slutade dricka tills jag landade i att verkligen gilla mitt nyktra liv. Men det är så värt det. Jag tänker också att det är naturligt att förändras. De flesta människor beter sig annorlunda när de blir äldre. Att stanna kvar i hur man festade i 20-års åldern är nog bara vi med riskkonsumtion som ser som ett alternativ. Så våga utforska hur du vill leva och hitta balans utan alkohol, det går!
Jag känner mig extremt trött. Vet ej om det betor på ölen(?)?.. 😭
Idag är dag för återhämtning. Hämta sig själv åter som jag brukar tänka.
Det har varit mycket på jobbet av olika karaktär- jag funderar väldigt intensivt på mina ”sista år” i arbetslivet. Hur ska de se ut? Är jag ”klar” med karriären- och är jag klar med utvecklingen på jobbet. Det känns ofta så- men jag är också oerhört van vid att alltid vilja fram, mer, lära mig.
Nu lyfter jag fram andra, lär ut.
Jag hör att det låter som det ska- men det är ett paradigmskifte i hjärnan som pågår och det verkar ta mycket kraft.
Ungefär som när man ”blev familj” med allt vad DET innebär. Nu när jag blir pre-pensio, vilken sort blir jag?
Och jag hittar inte riktigt, får inte helt fatt i. Ina drivkrafter som aldrig någonsin varit pengar.
Men nu känner jag att det är oerhört skönt att få den fasta lönen som räcker- istället för att ge sig ut i en konsultbransch som jag vet väldigt lite om. Och av vilket skäl?
Lite friare liv- har jag alltid tänkt.
Men sanningen är att mitt liv är ganska så fritt. Jag kan då och då ta en dag ledigt- som idag.
Jag har en stor frihet inser jag när jag skriver. Mina tankar behöver visst gå ett varv till kring dessa frågor- och då får de det, helt enkelt.
Jag ägnar en tacksamhetens tanke- varje dag- över att jag är nykter och framförallt-vad nykterheten lärt mig.
Om mig själv och andra. Låter mig växa stark och rak i ryggen.
Låter mig sväva ut- och sen komma tillbaka.
Njut av fredagen, här ska det göras så lite som möjligt. Sortera i lite skåp. Ta en kort springtur.
Hunnit med 2 x Pilates denna vecka- bra där! Jag är nog igång nu.
Kram på er. 😍
Jag tycker det är så mysigt att läsa om dina dagar! Fint 😍
Det förvånar mig allt att inte vilja laga mat- MEN- jag lagar själv inte mat till bara mig själv. Så det är ju inte förvånande alls. Min man lagar oftast mat på vardagar- han vill vekligen äta varm mat, medan jag plätt-lätt nöjer mig med knäckemackor och yoghurt-bär. Tex.
På helger och sammankomster lagar oftast jag, det kräver massa logistik och jag har övat mer på den biten- i köket.
Fast på helgen, nja inte så mycket logistik men däremot älskar jag att pula i köket en lördag.
Ha en fin fredag nu och var rädd om dina knän! Kram 🤗
@Kameleont
Glad jag blir, leendet sprider sig fina @Kameleont 😍
@Ny dag helgen klarar vi galant!!
@vår2022 tack igen. Jag ville på eget initiativ prova en ny medicin pga biverkningar av Lithiumet för en månad sedan. Jag märkte ganska fort att mitt stämningsläge höjdes så jag byte tillbaks till Lithium. Fick kolla mitt lithiumvärde igår och det låg för lågt. Nu grämer jag mig också för att jag inte bara höll mig fast vid Lithium som fungerat bra i flera år, en klen tröst är ändå att det ger mig en förklaring till att det spårade ut. Nu är jag på dag 5 utan alkohol. Finns mycket jag värdesätter i livet, min fjällstuga dit jag kan dra mig undan, skogen, skidåkning, mitt jobb och ff a mina barn. Ska inte låta alkoholen förstöra det.
Orosanmälan tror jag är ett bra första steg. Prata med socialtjänsten också, be om råd hur du ska få stöd både för egen del och för barnen. Prata med skola/förskola också, de behöver veta vad som pågår i familjen så de kan ha extra koll på barnen. Om han inte vill eller kan göra något åt sin situation kan du åtminstone göra något åt din egen. Kram!
@Lora Jag har aldrig råkat smaka alkohol av misstag, men jag tror att man efter en tid neutraliserar smaklökarna från alkohol och när man väl smakar, så smakar det illa. Ungefär som när jag slutade med socker i kaffet och inte alls tyckte om det efter ett tag när jag råkade ta fel kaffekopp.
Ofta är det minnena som smakar allra godast. En kanelbulle kan få det att vattnas i munnen pga av alla fina minnen, men sen smakar den inte så bra som man tänkt sig. Den smakar kanske inte illa, men den smakar inte så gott att det är värt det med tanke på att den kan väcka mersug efter mer socker.
Kram 🐘
Ps. Besök hos hundfrisören har vi hunnit med också. Lillprinsen skötte sig galant 🥰 I två timmar satt jag på gården utanför och väntade på att rycka ut om han ballade ur, men det gick så bra och han var så fin när han kom ut.
Efter resan har jag fått så sjukt ont i knäna. Vet inte om de är överansträngda? Kanske. Artrosknän gillar inte att köra bil heller har jag märkt, då har man benen halvböjda under lång tid. Efter några dagar då jag knappt har kunnat gå, men har gått ändå eftersom jag har haft saker inplanerade, så tar jag det väldigt lugnt idag. Inget inplanerat, ska endast åka och handla.
Igår fick jag privatlektion hos hundkurstanten eftersom jag missade en lektion i lördags. Hon är lite kufisk faktiskt, såpass att jag får bita mig i tungan. Hon är diskussionslysten och lite kategorisk. Hon har minsann haft hundkurser sen 2001 i egen regi och hennes sätt är det bästa på varje jycke. Personligen tycker jag att lite ödmjukhet är på sin plats även om man känner sig tvärsäker.
En gång hade jag för kort koppel och igår hade jag för långt koppel - och halsbandet var för stort, så det krånglade sig Emil ur. Det var nästan så hon hytte med långfingret åt mig för dessa misstag. När jag berättade att jag har förstått att jag är lite för tålmodig med honom så ropade hon högt: ”Det måste du ändra på”. Öh. Ibland är det bra att vara tålmodig, tänker jag, och jag kan liksom inte förändra min personlighet. Jag är tolerant och tror att alla, människor och hundar, vill göra sitt bästa. Min taktik är att försöka minimera tillfällena då han kan göra fel. Ge honom timeout när han biter och bråkar tex.
Tidigare har kurstanten sagt att Emil är rädd för folk: ”Det måste du ändra på”. Det baserar hon enbart på att han inte vill följa med henne. Jag har tänkt att han är försiktig, men rädd upplever jag honom inte. Det är hans personlighet - och väldigt vanligt hos rasen pudel. Igår kände han igen tanten och då hade han inga problem att följa med och interagera med henne. Då blev hon helt perplex och undrade vad jag hade gjort med honom. Öh, han får följa med typ överallt och ju äldre han blir desto fler erfarenheter får han, plus att han känner igen folk och tredje-fjärde gången man träffas visar han tydligt att han gillar en person. Eller inte. Kurstanten gillade han - hon har godis.
Kurstanten tror på godis, godis, godis och ännu mera godis. Eller falukorv i Emils fall. (Med hög köttprocent.) Jag inser att det är ett perfekt sätt att motivera honom att träna lite mer organiserat. Man riktigt ser hur han anstränger sig för att förstå vad jag vill. Både röst/ord och handrörelse är viktig. Men jag kan samtidigt inte ge honom godis varje gång han luktar på skräp och jag säger ”isschh” (ungefär som usch fast med i). Då ska han låta bli ändå. Jag går inte runt med falukorv i magväskan hela tiden.
Men som alltid när jag ska lära mig något anstränger jag mig för att förstå den kunskap som hon vill förmedla - och sen tar jag det göttaste och införlivar i mitt eget agerande. Jag måste liksom alltid göra på mitt sätt. Alltid. Jag kan inte ens följa ett recept slaviskt. Färdiga matkassar skulle jag aldrig kunna beställa, ska någon annan bestämma vad jag ska äta? Nope.
På tal om matlagning. Idag känner jag för att laga mat, så det ska jag göra. Jag minns inte ens när jag kände så genast. Att jag VILL laga mat. Ibland gör jag det för att jag måste, men lika ofta struntar jag i det. Det finns mycket god färdigpaketerad mat i kyldisken på Ica. Ljummen fransk potatissallad och kycklingspett ska jag göra. Åt just det från Ica igår och insåg att det här kan jag göra mycket godare själv.
Trevlig helgkram 🐘
@Himmelellerhelvette Som 12-åring utvecklade jag ätstörning som jag led under flera decennier. Det är dags att på riktigt ta tag i känslorna/ångesten nu. Min läkare vill att jag ska ha lite längre nykterhet (ett par veckor) i mig innan vi kan gå ner i min nyktra ångest så att alkoholen och dess skapade ångest är så att säga borta. Jag satsar på det nu, tycker angreppssättet låter sunt och riktigt i mina öron. Ett av verktygen ärbart skriva här. I tisdags hjälpte det för jag kommer kunna vara nykter i helgen, det schema jag har skapat innebär bilkörning av andra kvällstid… och på måndag har jag min stora presentation vilket i sig kan innebära risk efter men då har jag bokat upp träning med en väninna. Jag behöver utveckla egna strategier för mig på sikt men nu så här i början är det jobbigt nog att undvika tillfällen om du förstår hur jag menar. Tack för att du stöttar och peppar, jag behöver all hjälp och pepp jag kan få! Känns som om jag inte vill svika er😃👍 som pepper mig så bara det! Jag vet att ni inte dömer om jag inte lyckas så jag har lägger inte in någon prestation i detta vilket är skönt för en prestationsmänniska som jag. Men jag vill inte svika, vill visa er att såsom ni visat att det går och jag vet ju att ni säkert suttit i samma båt så kan jag också🙏🙏❤️❤️❤️
@Himmelellerhelvette Som 12-åring utvecklade jag ätstörning som jag led under flera decennier. Det är dags att på riktigt ta tag i känslorna/ångesten nu. Min läkare vill att jag ska ha lite längre nykterhet (ett par veckor) i mig innan vi kan gå ner i min nyktra ångest så att alkoholen och dess skapade ångest är så att säga borta. Jag satsar på det nu, tycker angreppssättet låter sunt och riktigt i mina öron. Ett av verktygen ärbart skriva här. I tisdags hjälpte det för jag kommer kunna vara nykter i helgen, det schema jag har skapat innebär bilkörning av andra kvällstid… och på måndag har jag min stora presentation vilket i sig kan innebära risk efter men då har jag bokat upp träning med en väninna. Jag behöver utveckla egna strategier för mig på sikt men nu så här i början är det jobbigt nog att undvika tillfällen om du förstår hur jag menar. Tack för att du stöttar och peppar, jag behöver all hjälp och pepp jag kan få! Känns som om jag inte vill svika er😃👍 som pepper mig så bara det! Jag vet att ni inte dömer om jag inte lyckas så jag har lägger inte in någon prestation i detta vilket är skönt för en prestationsmänniska som jag. Men jag vill inte svika, vill visa er att såsom ni visat att det går och jag vet ju att ni säkert suttit i samma båt så kan jag också🙏🙏❤️❤️❤️
@Bobafett Jag hänger på!!! Tillsammans blir vi starkare! Mitt trådnamn är tillsvidare och min ambition med nykterheten är just tillsvidare. Jag har där beskrivit det som är störst risk för ett återfall för mig. Att successivt i tanken tillåta mig att dricka vid en tidpunkt längre fram. Jag vet, det låter helt sjukt men så är det. Jag vet ju att det är sjukdomen alkoholism som talar men det är hursomhelst lika svårt att bemästra det. Genom att öppet skriva om detta här hoppas jag att du eller någon annan utmanar mig inför helgerna då största risken för idioti finns. Jag vill påsvetsa vis även vara sann o ärlig mot mig själv. Hoppas vi tillsammans tar oss genom helgen nyktra och nöjda med oss själva. Dvs att helgen också blir bra i övrigt 🥰
@Ny dag Det är som ett krig mellan beroendedelen av hjärnan och den andra delen. Beroendedelen kommer göra allt i sin makt för att övertyga om att man är värd ett glas medan den andra delen vet att det inte slutar med ett glas.
Beroende kan många gånger kallas känslornas vilsenhet. När vi inte lärt oss hantera våra känslor flyr vi. Många gånger har detta beteende börjar redan som väldigt ung. I att fly in i mat eller spel tex. Sedan har det blivit annat att fly in i som för oss alkohol. Första tiden när man slutat handlar otroligt mycket om att lära sig nya verktyg för att ta hand om sina känslor. Jag försöker se mina känslor som barn som jag behöver ta hand om och vägleda, trösta och ta hand om.
Kram❤️
@lindaab
Jag kanske låter negativ eller för hård men det är för att jag själv fördärvat halva mitt liv för den frågeställningen du ställer nu.
Jag påstår att du vet att någon är motiverad när den själv börjar ta steg mot att jobba sig mot sitt mål.
Det verkar bara vara prat.
Min fråga till dig är , hur länge orkar du?
Det kan vara så att han faktiskt aldrig tar sig ur missbruket, de flesta lyckas inte.
Du har varit tydlig med honom och satt ner foten, det bästa sättet att hjälpa dig själv och honom är att stå kvar i det.
Bättre att han tar hjälp av en professionell när det gått så långt.
Hur mår du? Får du någon hjälp för DIG i ditt liv?
Var rädd om dig.
@Fia L Jag har också svårt att stanna vid ett glas, men två enheter skulle jag ändå säga är måttligt.
@vår2022 Ångest är en signal på att mina verktyg inte klarar hantera situationen…. Så rätt det känns, jag behöver förstärka mina verktyg och djupa i min nyktra ångest och hitta verktyg för att hantera den utan sug efter alkohol.
Jag kan ibland känna sorg över att inte få döva, jag vet att det är alkoholdjävulen som spökar. Dessa tankar kommer ju aldrig på morgonen/förmiddagen utan em/kväll dyker de upp. Denna helg finns ingen möjlighet, igår kom tanken på att jag förtjänar smygdricka nästa helg, då har jag varit ännu duktigare. Alltså, jag skriver här igen för genom att gå tillbaka och läsa kan jag med egna ögon se det sjuka i mitt beroende! Alkoholdjävulen är lömsk men det är jag som bestämmer om glaset lyfts till munnen eller ej! Idag är jag nykter och det ska bli så skönt! Önskar fin och nykter fredag!
@höst23 Grattis till dag 26🥳. Bra jobbat! Bland det härligaste med att vara nykter är mornarna. Att vakna nykter, fräsch och att dricka en kopp kaffe eller två. Det smakar extra gott på morgonen. Att känna sig stolt och nöjd över sig själv. Planera vad dagen ska innehålla, gå till jobbet utan att känna sig bakis och tro att alla ska se igenom att man druckit. Självkänslan höjs och man blir mer tillgänglig för andra. Så nice! Och att vakna på helgen nykter, dricka sitt kaffe och ha energi för livets innehåll. Jag har snart varit nykter i 2 år och det är ett av mina bästa beslut i livet!
Ha en fin fredag!❤️
Önskar alla en fin fredag och kommande helg.
Tack för svar om enheter. Jag gissar att 1 enhet är ungefär 1,5 dl vin ?
Tidigare drack jag lätt 1,5 flaska på en lördag - jag kommer sätta upp gränser för mig framöver.
Men vet inte riktigt vad man ska sätta upp.
Just nu skulle jag vara glad för ETT glas vin - men tror det blir svårt att stanna där…
Godmorgon godmorgon! Här dricks det kaffe för fulla muggar :-)
Vi skapar en fin fredag!
God morgon! Äntligen fredag, så skönt!!!@Fia L Min budget är max två enheter per tillfälle och max sex enheter per vecka. Jag är inte helt stabil där ännu men jobbar med det. Strax dags för jobb, önskar god och glad fredag!
Dag 26 det känns riktigt bra att vakna och vara sugen på en kopp kaffe i stället för att smyga upp och leta en öl. När jag slutade att snusa så sa jag ingenting till någon om det. Det tog nästan 3 månader innan dom på jobbet märkte det så det borde väl gå lika bra att sluta med alkohol. Det är bara att bestämma sig. En stor eloge till alla er som kämpar med samma problem ha en skön och nykter helg.
Beställde en alkoholfri Mojito. De är rackarns goda. Ginger ale, mynta, sockerlag, lime & is. Vet inte vad det var men när den kom fick jag en känsla att detta är inte vad jag beställt. Sippade lite och kände tequilasmak. Alltså jag har tidigare varit ett stort fan av tequila. Nu smakade det vidrigt. Så märkligt hur smaken förändras. Borde ju betyda att det mesta i alkoholväg smakar illa och vi bara får "lära oss" tycka om det. Det var inte svårt att skicka tillbaka det glaset.
@Snödroppen
Så enkelt o fin formulerat, Snödroppen!
'... o nu har det kommit en till!
Kommer somna med ett leende. 😍
@linak12345
Välkommen hit!
Tycker att du reagerar friskt o sunt o som en mycket klok förälder. Att vilja finnas där för barnet, skapa trygghet.
Reflekterar över hur din sambo skulle tycka om du gjorde som han. Skulle det vara ok enl honom?
Och vem skulle då finnas där för barnet?
Fortsätt på din bana -
Du gör helt rätt!
Sen är det verkligen inte lätt o att bli förvirrad o ledsen är inte konstigt alls. Du har ju satt din egen trygghet i gungning iom förändringen du kräver. Blir en osäkerhet i att inte veta vad som kommer efter det tänker jag.
Att han känner underläge ligger hos honom o att lägga över det på dig är orättvist. Du står bara upp för det som får er att må bra som familj. Förändringen ligger hos honom att genomföra o det känns så klart tufft för honom men är, åter igen, hans problem. Om problemet inte fanns hade du inte behövt ställa krav som gav honom känslan av underläge. Nu pratar jag i cirklar men hoppas du förstår min poäng.
Det finns en plan - jättebra!
Fortsätt stå på dig.
Du värnar om dig o ditt barns välmående o det är starkt o fint.
Lycka till!
Kram
@Eirene Tycker att du har varit rolig att följa och att läsa dina reflekterande och givande inlägg. Jag förstår också vad du menar med olika inriktningar kring måttligt/helt nykter. Man utgår från sig själv och sina erfarenheter. Så många av oss har försökt dricka måttligt men det har inte varit lyckosamt och man har hamnat tillbaka i ett omåttligt drickande igen. Den enda vägen har då blivit att sluta dricka helt för att måttlighet inte fungerar. Dessa erfarenheter och igenkänning hos så många är det som förenar och delas med varandra och det som förordas är en helt nykter väg för att bli fri från det osunda drickandet. Säkert finns det de som kan klara av ett måttligt drickande, men få av dem är aktiva på detta forum som du säger. Jag upplever att du är på god väg att lyckas med måttlighet och du har en välplanerad plan för det. Kanske kan du titta in ibland och berätta hur det går för dig, det har varit givande att följa dig.
Jag hoppas att du hittar hem till dina egna strategier och önskar dig lycka till❤️
@Lina. 2.0 Ja, alla gånger!😁. Jag närmar mig 2 år och ca en månad. Alltså tänk att livet kunde bli så mycket bättre för att man slutade dricka alkohol, en ny chans helt enkelt.
Ha det gott!❤️
@Ny dag Jag tänker också att det är bra att få tag på den ”nyktra” ångesten på djupet. Jag har någonstans hört att ångesten är en signal på att mina verktyg inte räcker för att hantera en given situation. Jag tycker att det är en bra förklaring, man vet inte riktigt hur man ska hantera en situation och det slår över i ångest. Att det blir ett annat sätt att hantera situationen på och för att dämpa den ångesten, som är obehaglig, tar man till alkohol. Sen blir det i sin tur en ond cirkel. Hjärnan stressas av alkoholen och då tar man mer alkohol för att dämpa den stressen…
Ja, ordet alkoholist är ett nedsättande ord. Problemdrickare är bättre. Det är mer innebörd i detta, man har problem med att hantera alkohol. Problemet kan leda till att man bli beroende. Bra att du skriver hör när alkoholdjävulen pockar på, vi ska hjälpas åt att skrämma iväg den jäveln!👊.
Du ska vara stolt över dig själv, du jobbar på så bra! Kram❤️
@vår2022 tack ❤️ Gissar mig till att du fortfarande njuter av det nyktra livet?
@Bobafett När det känns mörkt och ångesten trycker på så är det lätt att tappa självkänslan och med ett självförtroende på botten. Det kommer att bli bättre när du varit nykter ett tag. Det är sviterna efter mycket alkohol. Jag är helt övertygad om att du kommer att klara det! Bra att du pratat med med din chef om din sjukdom och att han verkar förstå. Mina verktyg har varit att fokusera på det positiva som nykterheten innebär. Att tex vakna varje morgon nykter och framförallt varje helg. Slippa ångesten och ågren. Att känna mig fräsch och pigg. Att bli mer tillgänglig för min make, mina barn och min omgivning. Få kontakt med mitt äkta jag och mina känslor och hantera det som skaver inom mig. Jag har ersatt mina alkoholvanor mot nya vanor, har tex börjat träna regelbundet, löpning och styrka. Det är verkligen hjälpsamt mot tunga tankar och ger måbra hormoner. Känner mig starkare både fysiskt och psykiskt. Läser mycket, jobbar i trädgården, tränar mina hundar och är mycket ute i skogen. Fundera på vad du kan hitta på för nya vanor och ersätta dina alkoholvanor. Släpp det jobbiga som hände på resan och gör bra saker framåt.
Jag tror på dig, klart du fixar det!💪❤️
Ja du, det är svårt att svara på. Mitt ex har supit större delen av sitt liv. När han är full ynkar han sig, gråter efter hjälp och "visar insikt". När fyllan går över låtsas han som ingenting. Tror jag att han vill och behöver ha hjälp? Ja. Tror jag att han någonsin skulle uppsöka den utan tvång? Nej.
Du måste titta dig själv i spegeln och känna efter i ditt innersta inre. Du känner honom. Tror du han skulle klara det, eller manipulerar han dig?
Jag sa nej & förklarade för mina kollegor att jag inte kan dricka för jag håller stumt i glaset och jag vill inte vara bakis, vilket de respekterade & förstod. Dock tog jag en öl till maten och en cider ena dagen, men det kändes okej och jag klarade det!
Men är rädd för framtiden, det här var jobbsammanhang- här behöver jag prestera. Hur blir det bland vänner?
Idag är det iallafall bestämt att det blir en enhetsfri dag. Känns bra när man väl tagit det beslutet.
Hej @asterisco! Du sätter här så tydligt ord på funderingar och en oro som många brottas med, vem är jag och vad kommer hända om jag inte längre dricker och är den där partytjejen. Det är väldigt intressanta frågor, som många kan känna igen sig i. Skriv gärna och berätta mer om dina tankar kring det!
Det har nu gått några dagar sedan du skrev här och du hade lite funderingar kring hur det skulle kunna att säga nej till alkohol under jobbeventet den här veckan. Hur har det gått?
@Ny dag då har vi ett delmål. Inte droppe året ut och sen förhoppningsvis livet ut❤️
@Fia L Jag har inte något exakt antal tillfällen/enheter som jag ser som måttligt, för mig är det svåra för mig att inte dricka när jag är ensam, på något dumt sätt så känns det mindre ensamt med enheter i kroppen.
@Bobafett Det är min plan också, jag vill också fortsätta vara nykter! Vi hjälps åt❤️
@Kennie
Tack Kennie för raderna. Trevligt att du tittar in på min sida. Har inte klarat måttligheten som jag tänkt men kommer att klara mig framöver och känner mig inte sänkt av det här. Har druckit ca 1,5 glas var och varannan kväll.Inte så bra men har kännt att SHIT DETSAMMA denna period som varat drygt tre veckor.
Ser fram emot att träna med sjukgymnast en gång per vecka och kanske komma till simhallen för vattengympa om sjukresor beviljas. Fick en protes i knät 28 augusti och var inte mentalt förberedd på total oförmåga att ta hand om mig och mitt hem, jyckens promenader osv.........
Ja såklart går det upp och ner. Och- en del av glädjen som jag nu ofta känner handlar om tacksamhet mot honom som gav mig så mycket. Alla spår av liv jag har här hemma, gemenskapen vi hade, upplevelser av musik, som var hans stora intresse, konst, skönhet. Och en galen glädje att bara leva. Efter ett år av lite vanmakt, dödens närhet, ett år då vi visserligen oftast lyckades ta en dag i sänder men förstås till priset av lite förnekelse. Jag har också kommit ännu närmare mina döttrar, vilket är underbart. Middag hos den ena igår. Delvis har det absolut också att höra med nykterheten, att de börjar ha ett riktigt förtroende för mig. Underbart med de halvstora barnen, höra om skola, kompisar, hobbyn, funderingar om allt möjligt.
@Andrahalvlek så sant, ångesten har har lindrats något idag. Det var mitt beslut att ta första glaset men sen tog sjukdomen över.
@Ny dag det låter som vi har en del gemensamt. Bra att få en diagnos så att man kan få rätt hjälp. Vi får peppa varandra! Kan vi utmana varandra att vara helt nyktra året ut?
Godmorgon i stugan!
Det var bra jobbat vad gäller enheterna @Fia L. Skönt att du känner dig beslutsam också 🙂
Det är ett väldigt fint höstväder. Inte ännu på det klara med vad jag ska göra av dagen men har en ganska god energi och ett gott mående. Ska göra det bästa av dagen ❤
Ta hand om er
@Ny dag @Bobafett Slå följe med varandra! Växeldra. Skriv dagligen hur det går - till varandra! Det är så viktigt att man känner att det finns andra som kämpar med samma sak. Vi behöver gemenskapen. Ibland behöver du gruppen och ibland behöver gruppen dig. Visa er själva att ni klarar av detta! Ta aldrig första glaset. Det förts glaset bestämmer du, sen bestämmer alkoholen.
Kram 🐘
@Bobafett välkommen hit! Jag vet inte om jag är ett bra exempel, har försökt sluta i flera år. Till en början ville jag lära mig dricka måttligt. Har insett att det inte kommer gå, jag vill åt berusning/bedövning när jag dricker. Ett glas champagne är inte nog…. Jag har accepterat att det är så men har ännu inte lyckats. Nu är jag på dag 10 igen. Lider av psykisk ohälsa sedan tonåren. Kämpar med mig själv varje dag, har familj, jobb, hus, god ekonomi och allt det där yttre. Det är mitt inre som är problemet, har ingen diagnos. Har läkarhjälp som vet om hela problembilden. Fortsätt skriva här, lämna drickandet (iallafall för ett tag och som du skriver drickandet och din medicinering går inte ihop) så kan vi följas åt längs vägen❤️
@Varafrisk Det är en stor sorg när man förlorar en älskad förälder. Jag hade nog en liknande relation till min pappa som gick bortför 11 år sedan, helt plötsligt. Den sorgen sammanflätas med när mina problem med a tog sin början… ❤️ till dig!
Förstår också oron för din dotter och hur det påverkar dig. Du är så stark som fortsätter på det nyktra spåret! Keep on doing that! Det är det bästa du kan göra för din dotter, att fortsätta ta han om dig själv! Det finns många med bipolär sjukdom som är helt ensamma, som inte har fina föräldrar. Du och din make finns där i bakgrunden och vill/önskar/kan hjälpa till med efterdyningarna men jag tänker (obs mina tankar) att ibland kanske hon ska ta hand om några av efterdyningarna själv för att lära av konsekvenserna. Vikten av att själv förstå innebörden av att sköta sin medicinering, hälsa etc är väl en förutsättning för att få ett drägligt och bra liv. Lättare dagtiden gjort. Kan dra paralleller till alkoholen och den kamp jag själv för. Hoppas jag inte klampar in, jag skriver med ett stort ❤️ i tanken. Jag har själv nära relation till bipoläritet. ❤️❤️❤️
Dag 6 utan alkohol, ångesten har släppt och jag mår ganska bra. Har dock en bakomliggande oro och är rädd för att hamna i en depression. Inser att jag haft ett hypomant skov under september och gjort en del tokiga saker, blev less på mina kärlekshandtag och vipps hade jag bokat tid för fettsugning som blir nästa vecka, en fördel är dock att jag inte får dricka alkohol 8v efter op. då det kan påverka resultatet negativt.
Nu är jag uppe i min fjällstuga och samlar energi.