Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran Nice! ja träning e bra . skulle aldrig kunna leva utan. ja har kört på ett tag faktiskt även med alkoholmissbruket. har aldrig riktigt slutat. förr om åren blev jag jäkligt bitig och ville satsa på sånt. drack inget, men jag överdrev med träning istället under många år. var typ de enda ja gjorde. varje dag. jobba träna sova. träningen har alltid funnits kvar men kör inte på samma nivå nu. ja håller 4-5 pass i veckan. vart andra vecka går de åt helvetet som ja tidigare berättat. oftasts när man jobbat och tränat mycket som man får lusten att varva ner o dricka. därefter de alltid går till överdrift. men minskat på de men kroppen e ju allmänt känsligare mot skiten. sen kan ja va bakis ett par dar, tvinga mej till gymmet igen dag 3. då brukar ja gymma tills ja i smyg mellan vissa set går in på toan o spyr. dag 4 lite samma sak. sen brukar de bli bättre o ja kör mina pass o jobbar osv. tills de blir dag 10-14 igen. bakis 3 dar, dag 3 gymmar , spyr osv. loopen går så i princip. ja lever lite 2 liv på nåt sätt. två personer i hjärnan. det gamla jag finns kvar från förr, hälsojaget, och karriärjaget. den andra sidan är också karriärsjaget, dock mer social på jobbet om alkohol intagits, ganska lätt hänt - jobbar hemma. har hitills aldrig påverkat jobbet dåligt. men det är ju lättare för mig då ja e hemma o kan välja tider lite sådär. hade nog blitt kaos om ja åkte till kontor o höll på såhär. sen ere missbruksjaget. båda dom här två bråkar mot varandra. men båda än så länge förstår allvaret me jobbet, men inte allvaret med hälsan. ja kan tycka träning hjälper mot sug och lugnar ner allting, men bara en viss begränsad tid. det som saknas är ju något man gör som är avslappnande med nyktert. både träning o jobb är ju två saker då man anstränger sig egentligen. men ah , har ju missbrukar hjärna. de går ju tex väldigt bra på jobbet o ja kan få ganska stora summor pengar osv. speciellt då ska de såklart firas tänker jag. samma sak när man tränat o jobbat hårt, då ska de firas! gått bra liksom. nu skiter vi i allt ett tag . försvinna in i dimman. åååh pengar ja förstjänar bira. bla bla. ja tror ja skulle kunna hitta anledningar om de mesta. när de gått bra o jag har tränat på osv. om jag inte dricker tkr ja de fattas något. vad gör jag nu liksom? allt har gått bra? är väl uppväxt så liksom antar ja, svenska normen, nu slappnar vi av o dricker lite, hårda veckor osv, skillnaden e väl bara att just min hjärna är girigare än andras. säkert pga hårt festande som ung me både cannabis o alkohol, men oxo dålig uppväxt som säkert kickade igång allt. är väl samma för alla oss antar ja. de börjar nånstans. och pga nånting. kan inte riktigt säga att ja vet varför jag vill avdanka min skalle på de här sättet. visst en hel del riktigt hemska saker har hänt som barn. väldigt… men de är ingenting som ja känner ja mår dåligt av idag? ligger kanske undermedvetet. ingen aning. ja ligger ju inte hemma o tänker på gammalt eller gråter. gråter aldrig. va några år sen. kan hända om ja druckit o nåt dåligt händer. är ganska tom vardagarna egentligen. känner inte av att mina trauman finns där och skule va anledningen till detta. kanske en psykolog kan framkalla något hos en. vem vet. ja vet bara att de finns ett starkt begär av stimulanter. egentligen spelar de ingen roll vad. röker ja tex så dricker ja inte så ofta. nån gång kanske blandar. men de blir nerminskning extremt om ja röker. kanske en gång i månaden. behöver nåt skit bara känner jag. helst om ja fick välja, uppåtkick på dagarna och avdankad på kvällarna. vården har ja kontakt med allldeles alldeles för lite asso…

Hej,
Har varit iväg på en 2-dagars konferens med jobbet. Jag har varit nykter. 😊
Tänkte på att jag aldrig hade kunnat vara det på mitt förra jobb. Minns att när jag höll upp drickandet i 3 månader så var det just en resa med mitt gamla jobb som fick mig att börja dricka igen. Efter 3 månaders fint jobb med mig själv så kastade jag det helt i sjön bara för att jag visste att jag inte skulle kunna hålla mig nykter i deras sällskap. Det var drickpress utan dess like där och sååå väldigt lätt att bara haka på.
Så är det inte alls på mitt nuvarande jobb. Min chef vill inte uppmuntra till A så det bjuds ”bara” på någon eller några enheter på middagar. Å som den törstige jag är så räcker inte en eller två enheter, det är totalt värdelöst! Vilket resulterade i att jag bara drack cola under middagen igårkväll! Bra ändå! 🙌
Så jag bockar grönt då och idag med. ✅

I och med det här inlägget erkänner jag för mig själv att jag har problem med alkohol.

Jag har alltid kunnat dricka kontrollerat men under de senaste två åren har det blivit oftare och oftare som jag blir väldigt full när jag dricker, speciellt med en vän. Dagen efter har jag brutal bakisångest, oavsett om något dåligt har hänt eller ej. Det känns bara så jobbigt att jag tappar kontrollen när jag väl börjar dricka. Jag känner aldrig sug efter alkohol, jag har bara svårt att sluta dricka när jag väl har börjat. det är aldrig några problem när jag dricker tillsammans med min man, bara med vänner.

Eftersom jag har börjat påverkas så negativt i och med bakisångesten har jag bestämt mig för att göra en förändring.

Jag är inte beredd att sluta dricka helt, men det destruktiva drickandet vill jag upphöra med. För min psykiska hälsas skull.

Jag har läst på om sinclairmetoden och eftersom jag redan har naltrexon hemma (fick det utskrivet mot övervikt men kunde inte ta medicinen varje dag pga biverkningar), så tänkte jag testa.

För er som inte känner till sinclairmetoden så går den ut på att man tar naltrexon när man ska dricka alkohol. Naltrexonen gör att man tappar drivet att fortsätta dricka. Man får ingen kick helt enkelt...

Min största utmaning blir dock att jag verkligen ska ta medicinen då jag blir trött av den och det gör ju inte att stämningen blir på topp.

Vad har ni för tankar om detta?

Jag tänker att jag uppdaterar här när jag har testat.

Hejsan @ aldro!
Bra kämpat! Har själv nyss kört ett pass på testcykeln och visst får man lite av en naturlig kick av sånt där som - usch, är nästan för slö att säga ordet – träning... Men om man ser saker och ting på ett annat och mer positivt sätt så kan mycket som man kanske inte tidigare varit så mycket för, eller kanske sysslat med på flera år bli rätt så kul känns det just nu som.
Kämpa på!

dag 9 mår bättre än igår. tog mindre medicin igår. inge yrsel o sånt som igår. lite avig mest idag. gick o träna . avigheten släppte lite av gymmet. allt e märkligt

Blir man trött när man slutar? Glömt bort. Känner mig bitter och trött 🥶

Blir man trött när man slutar? Glömt bort. Känner mig bitter och trött 🥶

@Rehacer 💪👍🥰 Jag oxå!!!

En dag i taget.
✅ idag med.

Hej igen @aldro,
Jag har tänkt på det här att du skrev att du tar Alimemazin till natten, vet inte vad du fått den utskriven för, om det är mot oro eller sömnbesvär. Men har själv ofta upplevt knepiga biverkningar med yrsel och sånt kring olika sorts mediciner. En del sorter fungerar inte alls bra tillsammans med alkoholbruk. Har väl även kanske lite av medicinskräck mot piller kan jag tro. Men om det pillret du har skapar oro för dig så tycker jag att du ska ringa till din vårdcentral och påtala att du vill prova något annat preparat mot de medicinska problem du upplever. För det är inte meningen att du ska behöva oroa dig i onödan för mediciners biverkningar. För det ger då ingen lindring mot oro och sömnbesvär. Men som sagt försök att undvika alkoholhaltiga drycker så länge du bara kan. Går det inte alls så försök att dricka så lite som du kan, för alkohol ger ju också ångest och en massa andra hälsoproblem som man väl känner till liksom.
Kämpa på!

@Berra Ja, drömmar kan verkligen vara märkliga, verkliga och läskiga ibland. Enligt drömtydning så är det ofta något i det undermedvetna som speglar våra känslor sig i drömmarna. Det kan vara olösta knutar, saker som oroar eller liknande. Händelser och personer symboliserar detta och behöver inte ha med sanningen i verkligheten att göra. När något oroar eller gnager inom mig brukar jag drömma jobbiga drömmar. Minns att jag långt tillbaka i tiden hade jobbiga drömmar frekvent. Jag var lite orolig när jag lade mig för att sova för att jag skulle drömma. Provade att säga till mig själv att inte vara rädd för att drömma och om jag gjorde det skulle jag ta emot drömmen, inte streta mot den och ”se faran i vitögat”. Det hjälpte mig faktiskt till att vara mindre orolig vid läggdags samt att en jobbig återkommande dröm sluta komma till mig. Vet inte riktigt vad som hände med mig, men på något sätt släppte jag taget och var inte rädd längre. Jag har också flera gånger fått vägledning av mina drömmar om vad som trycker mig eller oroar mig. Men många gånger minns jag inte mina drömmar när jag somnat om och sedan vaknar flera timmar senare. Så det är ändå lite häftigt med drömmar också, även om de kan vara jobbiga😁

Hej @aldro!
Tycker du gör det väldigt bra då du klarat av 8 dagar som alkoholfri. Försök att slå ditt senaste rekord i tid som helt nykter. Vet att det är svårt när det blir långhelg som jul och nyår. Men vore det inte kul att kunna starta år 2024 som helt nykter med några alkoholfria veckor i bagaget, vilket är ett mål för mig i alla fall. Hur det nu går med den saken liksom får vi väl se. Men en stark målsättning är det i alla fall. Det här att oroa sig för hälsan är inte lätt. Minns för en tjugo år sen då jag hade druckit på mig problem med troligtvis njursvikt och gick till en privat läkare som gav mig remiss till olika undersökningar som kostade en massa pengar. Ville ju ha ultraljud utfört så att man fick veta om både hjärtat och levern var i någorlunda form. Vilket det visade sig vara förutom inflammerad fettlever som de inte gillade. Då blev man ändå lugn, och tänk hur man firade beskedet om sin skapligt goda hälsa då. Gick direkt efter undersökningar in på bolaget och köpte ett par rejäla kassar med flaskor och fortsatte precis som vanligt igen.
Tror faktiskt inte att du har något större kroppsligt problem, men oro och ångest för hälsan är inte något som gör en trygg och glad direkt. Så försök att kämpa på och undvika alla skadliga alkoholhaltiga drycker så länge som du bara kan är mitt tips till dig liksom.
Ha en fin kväll!

börjar må bättre . men vid de här laget ere egentligen svårt o avgöra. kanske kan va biverkningar av alimemazin oxo som ja tar en gång innan läggdags. men ja brukar inte få såhär av den. får prova mindre dos inatt.

idag dag 8 , mår dåligt igen. har nog aldrig tagit såhär långt tid förut för o må bra . mår illa oxo. allt e knas. nåt har nog gått snett denna gång vet inte

@Murre2 skrev:"Har du några tips på hur jag ska tänka?"

När man ska hålla sig från alkohol så kan det vara bäst till en början att ställa in om det är en tillställning man vet med sig att det kommer bli alkohol. Det är kanske inte alltid möjligt men då kan man i förväg bestämma sig för att dricka ingenting. Där finns det i sin tur några knep man kan ta till.

Det enklaste är ju om du tar på din ansvaret att köra till och från tillställningen. Det gör ju dels att du inte kan avvika från din plan att hålla dig nykter, vilket gör det enklare och det blir inga följdfrågor. Som tur är har vi inte det klimatet att någon säger "Ja, men en kan du ta" när man berättar att man kör.

Men om du inte kan ställa in och inte agera chaufför så kan du ändå från början bestämma dig för att inte dricka något alkoholhaltigt alls. Beroende på vilket slags umgänge man har, kan det leda till frågor som man kanske tycker är lite jobbiga, särskilt i början, men i de allra flesta fall brukar det inte vara något konstigt. Åtminstone i de sammanhang jag rör mig i brukar det där det blir alkohol inblandat vara ganska många som avstår, av olika anledningar och det är nästan aldrig någon som frågar. Du kan ju förbereda ett svar ifall du får frågor, men det behöver inte vara särskilt ingående. I slutändan är det ju ingen som har att göra med varför du hoppar över alkohol vid en given tillställning. Det borde ju räcka med ett "Jag valde helt enkelt att inte dricka något idag" eller att du behöver känna dig pigg imorgon eller något liknande.

De allra flesta människor kommer acceptera ett kort svar. I de fall det inte accepteras är det min erfarenhet att det handlar om människor som har problem själva.

Det viktiga är att ha en plan i förväg. Som du ju vet kan det lätt riskera att spåra ur om man inte har fasta förhållningsregler för sig själv och förhandlingshjärnan sätter igång. Lycka till!

Hej Emilia!
Tack för att du svarade.
Ja, hur har det gått... Sådär om jag ska vara ärlig. Jag höll mig nykter i ca 2 veckor, sen var det julfest med jobbet.
Och det verkar vara så att när jag väl dricker, är på fest och har kul, då slutar jag inte när jag borde.. kör på bara.
Så nu sitter jag här med sån jävla ångest och känner mig totalt värdelös.
Ska verkligen försöka ta ett break nu, men så är det alltid något som kommer i mellan. Middag där, kalas, nyår...
Svårt att få till det.. Har du några tips på hur jag ska tänka?

Krya på sig nu vännen !

@vår2022 Tack! <3
Ja, relationer är inte alltid enkla. Jag brukade reagera precis som du, dra mig undan och hamna i konflikt. Jag sa tidigt till min kille att om vi bråkar i framtiden så kommer det framför allt vara när jag känner mig oprioriterad eller osedd. Men jag försöker ta mitt ansvar och jobbar på detta. Jag försöker kommunicera till de som är omkring mig hur jag känner. Denna gång tycker jag att han fattade att jag kände mig osedd men missförstod varför och gjorde därför inte de små förändringar som han hade kunnat göra, utan att ändra förutsättningarna, som ju inte går att ändra när man har barn och en vardag. Jag har också svårt för att sätta gränser och undrar ofta hur obekväm jag kan vara för att hävda min rätt. Denna gång fattade jag att han, medvetet eller omedvetet, missförstod mig. Men om jag tar upp det igen och igen för att försöka få honom att förstå så vet jag att det skulle leda till någon form av konflikt. Så jag sa inget, och åkte hem och känner mig ledsen. Nu vet jag att det kommer att sitta i under denna vecka, kanske kommer vi prata om det men antagligen inte. Så jag känner att vi inte löste något, han lärde sig inget om mig eller hur han kan bemöta mig annorlunda, om han skulle vilja det. Jaja, massa tankar, skriver mest av mig för att få ut det. Detta är något jag tror att jag behöver jobba med hos min psykolog.

I alla fall så triggar detta faktiskt inget sug. Jag känner mig mindre ledsen och besviken över att inte dricka mer. Jag njuter av att vara nykter. Nu har det gått tre veckor sedan mitt beslut och jag känner mig mer i balans, tittar mer framåt än bakåt, ser fram emot det som komma skall. Inser att detta såklart kan komma att förändras. Framför allt sa min coach en sak som fastnade hos mig och det var att återfall sällan kommer på grund av sorg utan av högmod. Man tänker att det går så lätt att inte dricka att man inte kan ha haft ett så stort problem och därför kan prova igen.

Mina diskussioner med coachen handlar framför allt om att hitta strategier för att säkerställa att jag inte blir för högmodig framöver och kommer ihåg att jag inte kan dricka.

December har varit katastrofal för min del när det kommer till alkoholen. Det har blivit alldeles för ofta och för mycket. Gårdagen var helt förstörd pga bakfylla. Jag som hade så mycket som jag borde hunnit med så här inför jul.
Julen ska vi fira med min mans familj och där dricks det en hel del. Hur ska det gå?

100 dagar jag klarade dom denna gång!! Känns som jag har vunnit storvinsten . Jag fick sådan fin hjälp och bra stöd från beroende centrum . Nu är siktet inställt på hundra dagar till.

@Flarran tack för du delar med dig din historia. tkr sånt är givande på nåt sätt . dag 8 för mig imorrn. brukar väl ske vid 11-14 dar som ja dricker igen . blir födelsedagsfirande i helgen . kan bli svårt. vi får se hur allt går. d e egentligen mest maggrejen som oroar o stressar, i högersidan. hade ja inte haft de hade ja väl kanske kännt mig lugnare o dricka vart andra vecka. men de är ju nåt kroppen ej gillar iaf. får försöka ta tag i o gå till doktor. mentalt jobbigt o tänka saker.

@Vinägermamman Det gör vi! 🤗

Det är nätterna jag är rädd för...

Mardrömmarna tar ibland knäcken på mig, de förtär mig.
I helgen for jag tillbaka i tiden till högstadiet, en obesvarad kärlek till en tjej i klassen hade den stora rollen.
Inte den snyggaste, inte den ballaste, tvärsom den som höll sig i bakgrunden av alla de andra tuffa brudarna.
Men hon hade karaktär, inte alls som de andra tjejerna som mest brydde sig om sitt utseende, nej hon var bara som hon var, på ett ärligt sätt.
Rak lugg och ett långt svart hår.
Mest fastnade jag för hennes djurintresse, hon hade en golden retriever som hon gick sina rundor med.
Tillbringade helgerna vid stallet, och jag hade också en anledning till att ta en sväng förbi med moppen, ganska ofta.
Men hon såg mig aldrig, jag var som luft för henne, vad jag än gjorde för att imponera på henne, inget bet.

Hursomhelst i drömmen hade jag tjatat till mig en dejt, vi gick på en vernissage (!!!) Och jag sken upp som en sol, hennes gensvar var allt annat än varmt inte ens ljummet.
Jag sa till henne att jag går inte iväg förrän vi hade bokat ytterligare en dejt.
Hon kunde inte ge mig ett enda datum.
Och när vi skildes åt tiggde jag mig till en kram med hennes slaka armar utefter hennes sida, hon kändes helt kall.

Jag vaknade alldeles genomsvettig och andfådd, pulsen gick stenhårt genom mina halsvener och jag kände varje dunk i hela huvudet.
Kände mig avskydd och värdelös, låg i sängen och vred mig fram och tillbaka.
Till slut måste jag göra något, något som man kan göra som en man i min ålder, gå upp och kissa på toaletten i mörkret, famlandes runt med händerna utefter väggarna, lite stelbent som också hör åldern till.
Sitter på muggen och svär tyst för mig själv, varför återupplever jag 45 år gamla ångestkänslor för?
Varför plågar mitt sinne mig med känslor som får mig att känna mig värdelös?
Varför kan jag inte styra mina drömmar?
Kissar klart, stänger dörren till toaletten så att inte det ska väcka frugan som snusar gott i sin säng när jag spolar.
Famlar mig tillbaka, f-n klockan är 03:23 en vardagsnatt, det här kommer att straffa sig när jag ska kliva upp tänker jag.
Jag snurrar runt fram till 04:15 då jag ger upp och sätter på mig lurarna och lyssnar på streamade musik, livrädd för att återuppta samma dröm igen.
Jag har inte sovit gott och har blivit väckt mitt i natten, behöver jag säga att den dagen inte kommer att bli min bästa.

Jo jag är en romantiker i sinnet, men många drömmar plågar mig genom nätterna, ofta över tonårsdrömmar, drömmar som borde vara goda.

Till saken hör att just denna flicka hade en crusch på en av klassens clowner som jag hade noll respekt för, en som alltid ville göra sig märkvärdig aldrig aldrig kunde tala sanning och alltid alltid hitta på en massa jävelskap.
Vad såg hon hos honom?
Just han träffade jag runt 20-årsåldern vid en fisketur på en gemensam väns båt.
Hon hade dött som en 19 åring, svultit sig till döds i anorexia.
Det kom som en chock för mig, jag som kunde ha gjort allt för henne, varför?
Kanske det förklarade varför hon alltid var lite mindre utvecklad än de andra tjejerna i klassen.

En massa konstiga minnen väcks till liv i min hjärna, jag känner mig helt lost in space och får jobba hårt för att få ordning på dem igen.
Fattar inte varför dessa väcks till liv efter så pass lång tid, jag var inte beredd.
Flera dagar efter funderar jag på min starka reaktion och varför jag lever mig in så i mina drömmar emotionellt.
Inte undra på varför jag är så rädd för att somna in, jag vet inte vart jag hamnar mina drömmars värld.

Samtidigt känner jag mig "otrogen" mot min fru när jag drömmer om andra tjejer, men hallå jag kan inte rå för mina drömmar, dom styr mig.
Jo jag drömmer goda drömmar också men de är betydligt mer sällan förekommande, dessvärre.

Läget en söndagskväll som denna, jo hemma sjuk i soffan med täcke.
Jag har precis fått min andra covida're, full pott på testen dubbelt upp.
Missade årets höjdpunkt på jobbet med 3 ynka timmar, julfesten.
Tycker jag lite synd om mig själv, jo lite...
Förr skulle jag nog mest varit bedrövad över att missa ett perfekt fylletillfälle.
Men det bekommer mig inte det minsta.

Glad över att se att Dee är tillbaka.

Varafrisk, ja det kostar på att vara frispråkig, alltid finns det några ömma tår att trampa på, jag ber om ursäkt men du vet att jag aldrig är personlig.

Berra

@Rehacer Här är en till som har svårt att hålla i just nu. Men vi tar nya tag och stöttar varandra. Vi fixar det här. 🥰💪

@Vinägermamman Tittar in och hoppas du har en fin söndagskväll. Själv har jag det lite jobbigt just nu och mycket ångest men ingen a. Jag tror inte du kommer uppfattas som en mammut utan tror att du är någon med erfarenhet som kan göra skillnad. Heja dig💪👍! Kram