Senaste kommentarerna i forumet

Hejsan! @Andrahalvlek, Tittade bara in för att kolla vad du pysslar med. Såg här om dan att din hund bråkar lite med dig när du ska klippa han. Men hundar är nog rätt viktiga för många så att de inte bara blir sittandes tror jag. Men det verkar då inte vara ett problem som du har.

Brukar läsa vad du skriver i olika trådar och tycker att du är rätt så klok för det mesta. Sitter nu här i köket och dricker lite nykokt kaffe och ser att vädret är lite hit och dit. Först så regnade det ordentligt. Sedan satte det igång och snöa en stund och nu verkar det vara allmänt grått och molnigt. Sådär som vädret är man väl kanske själv rätt ofta då det går lite upp och ned.

Har inte så mycket energi just nu men annars är det rätt okej. Får se om man får lite mer ork så att man åtminstone kommer ut på gården lite senare idag, vet ju att man mår bra av lite rörelse i form av en promenad då och då. Funderade just på om det var dags för en god röd grapefrukt snart kanske, behövs väl lite riktiga vitaminer som komplement till energidryck och kosttillskott som man drack ett glas med nyss kan jag tro.

Ha en fin dag kompis!

Det är många här som skriver om vikten av att ta hand om sej själv, inte stressa, vila och sova. Och fler än jag som har en depressions- och utmattningshistoria.
Dethär har blivit SÅ tydligt för mej nu under nykterheten. Att inte hetsa, vilket jag är expert på, utan låta saker ta tid. Det var ju också så att vinet var en ”instant reward”, som alltid fanns där redo. Men allt behöver ju inte vara så ”instant”. Måste bli bättre på att se det fina i det lilla och det lugna. Herregud vad jag har jagat mej fram genom livet. Vara bäst, prestera, hinna, jobba - inget under att krafterna tog slut.
Nykterheten hjälper mej att se allt dethär klarare. Så skönt.

@Himmelellerhelvette Finaste du! 🙏 för dina rader. Du har så rätt i vad du skriver och det är så viktigt att inte glömma bort. Inte glömma att jag faktiskt håller på att successivt läka mig själv från a, trots återfallen. Jag lyssnar återigen på Annie Graces bok under mina bilresor och är övertygad om att jag fortfarande lider av den dissonans mellan det undermedvetna och medvetna i hjärnan. Att ta till a innebär bara lidande det vet jag ju. Mår så mycket bättre idag än igår och det beror bara på att det gått fler dagar sedan mitt återfall. Tankar just nu är utanförskap avseende middagar/fester eftersom jag inte dricker. Här tror jag mitt undermedvetna spökar eftersom jag är trygg i att inte dricka vid middagar men det finns ännu ett skav i mig. Detta kan jag inte ignorera utan jag behöver prata om detta med min terapeut. Och här😥🥰 🤗

Tusen tack för era värmande och stöttande ord. Jag uppskattar det verkligen. Vi redde ut saken igår och det känns bra nu. Ibland räcker en ursäkt långt om den känns välmenad och ärlig. Vi människor är ju komplexa varelser och ofta gissar vi och tror att det förhåller sig på ett sätt. Rädsla kan leda till obetänksamma uttalanden. Jag kämpar vidare och är fast övertygad om att det går att förändra ett dåligt beteende, om man bara vill.

Trevlig onsdag alla kämpar!
🌞

@aeromagnus Grattis till 4 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Antabus är svinbra inledningsvis, som ett gips på ett brutet ben. Men sen måste man träna upp musklerna i benet igen, utsätta det för lagom mycket belastning, lite i taget osv. Och allt det där jobbar du bra med.

En annan sak man behöver jobba med är sina känslor inför allt som sker i världen. På arbetsplatsen, inom familj/släkt, lokalt i byn, i landet, i världen. Vad kan jag påverka? Gör det! Annars släpp det. Andas, andas, andas. Meditation är en bra hjälp där.

Fortsätt sök jobb och försök tänka på dina jobbiga kollegor som små grisar. Man ska inte gyttjebrottas med grisar, de njuter för mycket av det och man blir själv bara smutsig. Den tanken har med ett fniss hjälpt mig igenom många uppblossande konflikter. Jag backar hellre, och jag väljer mina strider noga för att spara på min egen energi till viktigare saker.

Kram 🐘

@aeromagnus Tack för ditt uppmuntrande inlägg🙏🏻 Jag vill verkligen förtydliga att jag har full insikt i att motion, kost och sömn är de viktigaste ingredienserna för ett gott mående.
Det är kanske inte heller motivationen det är fel på….utan depressionen, utmattningen och sockerberoendet som är ett stort stort hinder. Men…jag vet även om motståndet är så får jag jobba emot det och ta en liten kort promenad….men jag har dippat igen efter dåliga dagar på jobbet och ingen kontakt m min son.

God morgon! Sitter här i köket och har druckit lite vatten och är förvånad över att jag fick sova så bra för att vara jag. Det var nog för att man var ute och gick lite runt kvarteret ett par gånger igår. Ska försöka att ta mig utanför dörren idag också utan att göra så stor grej av det hela. Bara gå dit näsan pekar så att säga och ta det som det kommer. Har sett promenader som ett jobbigt tvång tidigare, men det är ju egentligen en frihet att kunna ta sig fram till fots liksom.

Det är faktiskt en gåva att vara tacksam över och något som ju inte alla har möjlighet till. Jag brukar bara gnälla en massa hela tiden, tänker att skaparen nog kanske sitter på ett moln och kanske ruskar på huvudet åt ens ofta korkade tankar. För visst är det väl stort att man fått möjligheten till en nystart som alkoholfri utan att ha drabbats av allt för stora skador. Men man får väl försöka att ta allt ett steg i taget och bli lite bättre på att ta hand om sig själv.

För det är ju ett bedrövligt självskadebeteende man sysslat med i så himla många år. Har läst på lite om det här med negativ stress och visst kan man bli stressad och få ångest av det mesta om det blir mycket och för länge av negativ sådan. Kroppen blir ju så klart även stressad av ett alltför envetet stillasittande kan jag tro. Har just dragit upp persiennerna här i köket och släpper in lite morgonluft. Blev i stunden sugen på ett par av de där fina tomaterna som man köpte igår.

Köper rätt sällan grönsaker, så det känns lite lyxigt att ha en påse med sådana. Nu regnar det visst, men det är ju bra för växterna och så minskar halten av björkpollen i luften sa dom väl på tv igår. Har ingen besvärlig allergi, men kände igår ändå en liten släng av knepig snuva i näsan som nu faktiskt verkar ha gått över. Så visst är det bra med lite regn så att det inte blir för mycket av pollendamm alltså. Det var riktigt goda tomater. Mjölk och ostsmörgås är inte dumt det heller. Förresten, @vår2022 och @Ros, det var kul att ni tittade in här igår.

Ha en fin dag!

@Carisie Jag har sett Lerin och den serien är jättemysig, rekommenderas från min sida också.

Nu skapar vi en bra onsdag!

Jag ångrar nu bittert att jag inte tackade "JA" till mitt jobb jag sökt. Tjänsten var lite för massiv för min smak. Min arbetsplats är giftig som en fd kollega säger till mig. Jag har varit nykter nu i fyra månader. Visst ingen sport kanske jag går på antabus.

Sömn, motion och kost kan göra underverk för ditt mående. Just nu kan jag inte träna pga hälsporre. Jag mådde mycket bättre när jag var aktiv. Mindre stress mindre depp. Det är lätt att bara säga. Börja träna men det måste finnas lite motivation och det är inte alltid så lätt. Ge dig ut på cykel med en fikakorg i det fina vädret.

Kära fina @Ny dag ❤️ Jag tycker du är enormt stark som reser dig efter varje smäll! Jag är helt säker på att du kommer klara detta men som @andrahalvlek skriver så behöver du nog vara extra uppmärksam på att hålla balansen, äta regelbundet så du inte är hungrig, dricka tillräckligt så du inte är törstig, sova ordentligt och ta en paus på dagen eller flera pauser beroende på hur trött du är. Räcker att gå iväg på toa om du inte finner något annat. Sätta dig i fem minuter och bara fokusera på andningen. Inte stressa, det är verkligen viktigt, stanna upp när du känner stressen och fråga dig själv vad du har bråttom till, ofta stressar vi utan anledning, vill bara bli klara. Bättre att göra det lugnt utan stressen i kroppen. Håll koll på dina känslor och uppmärksamma dom: -Nu är jag ledsen, det är för att hon sa så och det sårade.
Eller: - Nu är jag arg, det är för att jag behöver städa bort skorna i hallen för tredje gången idag. Då kan man också fråga sig om det är värt att bli arg över för det tar inte jättelång tid att ställa bort dom och så kan man säga till familjemedlemmarna igen om vart skorna ska stå men det hjälper föga så lika bra att sluta bli arg😅 Och så ensamhetskänslor, dom är jobbiga men jag tror man blir bättre på att vara själv när man lär sig tycka om sig själv och vågar lyssna inåt. När man lärt känna sig själv och älskar dig själv är det lättare att finna nya bekantskaper och intressen och inte heller särskilt jobbigt att vara själv.
Och lyssna på när kroppen och hjärnan signalerar trötthet! Det är så otroligt viktigt! Är du trött så acceptera det och vila i det, utmana inte tröttheten utan skjut på allt som går. Lyssnar jag inte på min kropps signaler om trötthet då har jag plötsligt massa störningar i mina tankebanor, känner det så tydligt nuförtiden. Häromdagen tänkte jag att det gör väl inget om jag hetsäter och spyr! För någon månad sedan tänkte jag att jag lika gärna kan börja dricka igen för att slippa vara utanför, häromdagen tänkte jag att jag kommer börja röka igen för jag är värd att göra något skadligt alla fall för jag är så duktig.

Jätte stor kram! ❤️

Idag har oron lättat, släppt och flugit. Detta har firats med restaurangbesök, mysigt och gott och numera rätt sällsynt- vi var ute så ofta, innan pandemin. Testade nya restauranger, barer eller bara kvartersställen. En stor- kanske övervägande del var att vi dels bodde billigt och hade råd, men också den ”trevliga” grejen att man då kunde få sig ett par glas vin, och sen kanske ett till glas hemma.
Ofta var det just så. ”Oskyldigt?” Socialt, piggt, utåtriktat. För mig var alkoholen en betydande del i upplevelsen. Att få andas- så kändes det.
Jag är mycket bättre på att andas-andas nu. Kommer hem, städar inför städet, viker en tvätt, planterar om några plantor som är mina 175 bebisar här hemma- puh!
Landet imorgon, trädgårdsfix som de flesta helger denna månad. Längre fram diverse sociala saker som jag ser fram emot.
Nu bor vi så dyrt och stort- vilket gör att vi inte har råd att gå på restaurang för jämnan, men jag tänker att det hör till en annan del av livet.
Jag inser att jag närmar mig 60 med stormsteg! Det känns tufft. Jag kan inte riktigt förlika mig med detta fakta- samtidigt som jag givetvis känner stor tacksamhet över att få leva. Känslor går ihop och isär. Mina barn har köpt ett litet radhus idag- deras vuxenliv börjar nu, så fint. Min dotters mage växer, vagn är inhandlad, och mormors-oron dunkar då och då. Måtte allt gå bra.
Jag glädjs åt mina osynliga extensions- jag känner igen mig från förr- i spegeln (eller iaf mitt hår 👵🏼🙏)
Bryr mig om mig själv på ett sätt jag inte gjorde när jag drack. Odlar, planerar för rosor, inte resor! lyssnar på böcker, håller hårt i mina få men livsviktiga vänner. Grejar med mamma- hjälp och barnbarnen. Jag gissar att det är en karikatyr på ”kvinna 60” men jag är inte riktigt där.
Kram
Och @geggan- I hear you! 💕

Ja lite så tänker jag- antidepressiva kan lyfta en från ett läge där man liksom inte kommer igång - kanske främst mentalt.
Jag vet inte varför man ska ”klara sig” utan medicin- det är ju ingen som vill låta ett brutet ben bara läka utan hjälp. Men det där får man göra som man vill.
Antidepressiva (endast min egen erfarenhet) löser inte problem men kan ge en kraft att göra det själv. Jag kan inte alls svara på vad det skulle innebära för dina relationer men jag tänker att du under ganska lång tid haft det kämpigt på olika sätt- och då kunde det vara värt att testa. Många slutar ju, depression lättar. För andra- som för mig och som varit diagnosticerad med depression två gånger- då är det troligt att det är bra att fortsätta, låg dos.
(Jag höjer dosen på hösten!)
Bara lite tankar. Kan inte råda men tycker att det kan vara något att iaf utforska, kanske ihop med terapi som jag tror är det mest effektiva.
Kram 🤗

@ElleW Jag antar att du skrev till mig 😅
Alltså får du så hemska biverkningar av antibiotika? Vad har de givit dig för rävgift?

Jag läser att många gör pethprov.. Men du UL-lever USCH! Gjorde det när jag hade jag ju iofs ont OCH mådde illa! Trodde de skulle köra upp den där proben via levern till svalget 😂😂😂😂 Då ska tilläggas att jag är exakt NOLL kinkig eller har en låg smärttröskel. Har ju överlevt två sepsis med tillhörande intensivvård (efter en bukoperation där kirurgen hade sönder tarmen lite).

Jag vet inte hur jag klarar mig så bra annat än att jag har ju så ruskigt sällan sug. Jag har bara haft dålig karaktär att säga nej till slentriandrickande. Det ÄR gott med ett glas eller två om man är sugen. Men handen på hjärtat - är det lika gott 7 dagar i veckan? Eller förlorar det sin charm? Festlighet? Är det guldkant på vardagen 7 dagar i veckan? Tro mig - jag dömer dig inte om du känner så - men för mig gör det verkligen inte det. Jag tycker det är mer guldkant att orka mer. Se mer pigg ut. Få tillbaka stuns & glow i hyn. Inte vakna bakis eller seg. Jag ser mer fördelar att inte dricka och har heller inte dåligt samvete, ens när någon påpekar att det är riskbeteende med 4 glas vid samma tillfälle, för jag har druckit min beskärda del & nu är jag här 😂😂😂

Kaffestugan.. ligger under måttliga... vi skriver lite där.

Nu ska den här trötta tanten sova efter att utövat intensivvård de luxe i 6h. Helt slut! Må så gott hoppas du sover skönt
🩵

@finalina
Poddar!
Lyssna på beroende podden exempelvis.
Fyllepodden. Poddar där my skarsgård är med, hon är bra. Läs böcker exempelvis: tänka klart. Häng på 30 dagar med alcohol experiment. Massa bra filmer dör dag för dag.

Jag va AF i 1 1/2 år o sen gick jag tillbaka. Tom några månader o sen tillbaka på samma ruta tyvärr, så jag vet hur du mår. Men denna gång har jag MKT mer info med mig. Jag vet mkt mer och jag vet var jag ska leta efter hjälp, var jag ska hitta styrka. Så SKAM den som ger sig💪🏻. Nu ska jag lägga mig själv i mental träning.

Ta hand om dig, och ta din oro på allvar ♥️

Ja du får fokusera på att hitta en lösning.

Och helt undvika bråk och alkohol i barnens närhet fram tills dess.

Han får dricka utanför hemmet.
Önskar dig lycka till, var rädd om dig och framförallt barnen ❤️

@Flarran så härligt att du kom ut idag, bra kämpat av dig. Jag tycker själv att promenader hjälper mig när jag känner mig deppig. Vi kämpar på o ha en fin kväll.

@Flarran Det är så himla verksamt och hjälper mot tankar som fastnar när man kommer ut och rör på sig och få in lite intryck från omgivningen. Vad bra att du kom iväg och två gånger idag😁. Både kroppen och hjärnan får lite skön gympa.

Ha det gott!

Tänk, man lyckades idag ta sig ut på en kvällspromenad runt kvarteret också, helt otroligt. Det blev lite mer pärondryck, ost, smör, bröd, tomater och tonfisk. Men öl-hyllan den fick allt stå där för sig själv och skämmas i dag också. Alkoholdjävulen blev så att säga blåst på konfekten. Ska nu gå lös på ett par tomater till att börja med känns det som.
Ha en fin kväll!

@Insikt_24 Du gör ett fantastiskt arbete med att avstå och har all rätt att vara både stolt och glad. Är det så att det skrämmer din man, att det är bekvämare med en skuldfylld partner? Han behöver inte vara medveten om det, men hur äkta är hans stöd?

@bella70 Bostaden vi bor i är mitt namn och min "bostadsrätt" och han borde flytta ut, vilket kan bli svårt...

Du ordnar ett boende och säger att du vill separera.

Backa vid ev konflikt så att ni inte bråkar inför kidsen.

Tack för era svar! Det känns som om jag står inför en avgörande punkt i mitt liv. Samtidigt vet jag att jag stått här så många gånger förr och misslyckats med att lämna. Jag har tänkt att jag inte orkar just nu, jag har sett hans fina sidor igen. Vi har gått i flera parterapier där vi mött varandra på djupet och fått förståelse. Men jag kommer alltid tillbaka till samma fråga. Han har skuldbelagt mig för att alltid hota med skilsmässa och han har rätt i att det inte rätt mot honom eller mot mig. Men tanken finns alltid med mig, när vi planerar vår framtid, tänker på sparkonton eller på att flytta. Jag känner mig så tudelar då jag själv hoppar från att vilja skiljas till att skaffa egnahemshus. Just nu känner han att jag vill bort, och han är arg för vårt senaste gräl (som först handlade om att jag inte ville att han skulle ta en kompis till oss när barnen sov för att dricka och göra musik). Han tyckte att jag var helt galen. Sen sa vi båda fula saker och jag sa att det räcker nu på skarpen då han skrek hotfullt åt vår son då sonen kastade en boll på honom. Nu behandlar han mig med tystnad och låter det gå ut över barnen. Han ska bort flera dagar nu vilken ger mig avstånd och tid att samla mod. Så jag behöver all pepp av er för att våga göra det här. Hur gör man upp en skilsmässoplan t.ex. så att allt inte bara slutar i att vi skriker åt varandra inför barnen?

@Geggan @Se klart Tack💕

Jag har alltid varit stark motståndare till medicin. Och…jag valde ju alkohol 🙈
Jag har fått frågan för länge sedan när jag var sjukskriven men ville inte ha. Nu när jag ville ha då sa läkaren nej.
Motion ska hjälpa mig mot min depression fast viss dagar då jag är låg vill jag bara kolla film och käka chips😳
Jag tänkte också att medicin kunde ge mig energi att vilja motionera.
En sak som jag undrar över är om man tar antidepp klarar man då att hantera svåra saker bättre. Som nu när min son inte vill ha kontakt med mig tynger det mig otroligt mycket vilket bidrar till att motionen är så mycket svårare att få till.

Kram🌺

1 år är respekt. Bra jobbat