Senaste kommentarerna i forumet

Min sambo kommer hem full kl 18.30. Han skulle ta nån öl innan en fotbollsmatch och nån öl efteråt. Han kommer hem full och lägger sig i soffan och beter sig konstigt och somnar till nästan direkt. Han är inte elak.
Men, han är full inför sitt barn. Barnet på 11 år tycker att det är läskigt och obehagligt och undrar när han blir normal igen. Hon blev spänd och obekväm när han sovit och kom till familjen efter en timmes sömn. Vi har en lång problematik att han inte kan dricka måttligt och det blir alltid värst när jag inte är med. Han har då kommit hem sketfull men då har inte barnet varit vaken. Hjälp. Han säger ofta att han ska skärpa sig men efter ett 18 års förhållande är tilliten slut.

@Metmasken Bra gjort! Ja, du behöver nog lyssna inåt mer. Försöka hitta orsaken till att det skaver inombords. Eller hitta en ny hobby att sysselsätta dig med kanske? Något som får dig att gå igång lite. Kanske en hobby där du kan träffa nya vänner?

Kram 🐘

@Vitvargen Det var inget som var kontrollerande, inga frågor alls.

@vår2022, bra tillägg där! Man får notera de där destruktiva looparna på en särskild obs-lista med typfällorna "den" försöker få en att ramla ner i. Viktigt att vara väl förberedd på alla falska argument som kan dyka upp, och som du säger Röd lampa så fort minsta del i det gamla mönstret visas > släppa, skifta fokus innan tanken hinner formas fullt ut och påverka känslor och handling.

Om man valt ett tankeobjekt för att symbolisera riktningen man vill gå i så kan man lägga fokus där med alla sina sant positiva konnotationer. Andra vanliga fokus inom tex mindfulness-träning är ju "andningsankaret" som man alltid har med sig. Man får hitta sina trix. Treåringen i baksätet som Andrahalvlek pratar om är en fin approach också, stör inte oss vuxna i framsätet tack.

Ha en skön natt, nu ska jag knäppa igång min "sömnmusik" och ge mig in i drömmarnas land :-)

@Dragonfly helgerna är det jobbigaste jag vet. Andra kan glädjas när det är fredag och snart helg. För mig är det ett mörker. Jag önskar att helger inte fanns för då är jag någon annanstans. Ett mörker av ångest och alkoholproblem är något jag ska försöka hitta en väg bort från. Jag vet att detta är sätt att leva är fel men jag gör inget åt det. Mina tankar snurrar men någonstans känner jag att jag måste ta mig ur detta. Rädd för att misslyckas gång på gång. Min läkare vill inte medicinera mina nervproblem så länge jag är beroende av alkohol. Tack för dina ord. Ha det fint. Mvh Magnus

@Kameleont Jag tycker att det låter jättebra att han själv tog upp sitt drickande, det låter mycket mer hoppfullt än något samtal vi varit i genom åren. Jag förstår dina motstridiga känslor och dina rädslor, kanske är det bra också att du förhåller dig till allt med öppna ögon utan att för den skull tappa hoppet. Jag ser en stor skillnad i ditt sätt att förhålla dig till din situation jämfört med hur jag agerat genom åren. Du är så mycket modigare.
Jag har haft en period av starka känslor och mycket har handlat om skuldkänslor gentemot mina barn, främst min son som har det jobbigt på flera sätt just nu. Han vill inte ha med sin pappa att göra och samtidigt har han svårt att säja nej när han ber om hjälp med det ena och det andra. Det verkar inte som om min man inser hur hans missbruk skadat hela familjen, åtminstone tycker han inte att han kan rå för det och han har ju absolut inte bett om ursäkt för sin frånvaro i deras uppväxt. Min son upplever en stor respektlöshet när hans pappa låtsas som ingenting och förväntar sig hjälp och kontakt och jag håller helt med honom.
Jag har haft alldeles för mycket tid tillsammans med min man p g a att vi har ett större projekt att ro i land tillsammans och det har slitit på mig. Hans missbruk är konstant och han har hört av sig mycket oftare t o m ringt när han varit berusad. Jag har då upptäckt att hela kroppen går igång med ångestpåslag och oro och det slog mig plötsligt att det jag upplever liknar (eller är) posttraumatisk stress! Jag behöver inte befatta mig med hans drickande längre, jag kan bara lägga på luren, ändå reagerar jag med ett sådant stresspåslag. Jag tror att jag börjar inse hur han/ hans beroende mixtrat med mitt sinne under alla dessa år. Tydligt är också att även om jag brutit mig ur förhållandet, så har jag fortfarande svårt att ta upp saken när vi träffas nyktert nästa gång. Jag vill bara ha lugn och ro.
Jag tycker ändå att jag mår ganska bra. Jag har precis gått i tidig pension och hittills känns det väldigt rätt. Kanske kommer det att dra med sig problem i form av en önskan om mer frekvent umgänge, jag känner av det redan, så jag måste verkligen vara tydlig nu. Jag vill ABSOLUT inte umgås mer än sporadiskt. Nu måste jag vara väldigt modig och klara av otrevlig stämning (som jag hatar). Men jag släpper inte min frihet, mitt lugn, mitt LIV nu. Aldrig så länge jag lever. Ta hand om dig ❤️

Känns som jag har övertaget för stunden och kommer somna nykter ikväll..
Ja det är väl det enda som hänt sista tiden försökt jobba bort dåliga känslor istället för att hantera dom. Är bara så mycket ibland och tror jag haft den där flykt känslan istället för att se möjliga vägar att gå, jag släppte då på min självrespekt, vilken jag lovat mig själv inte skulle få hända igen o på den vägen är det..
Är egentligen uppriktigt glad på mig själv och min resa i nykterhet, men i det här vardagliga har jag ibland svårt att passa in, känner mig milslångt ifrån andra människor i deras historier samtidigt som jag aldrig yppat ett ord offentligt om min sjukdom, nästan som att jag skäms.
Jag bad min fru göra sig av med det jag handlade, och nu skäms jag över det med.
Får ta en dag i taget igen och börja lyssna mer inåt kanske man får lite bättre balans och förhoppningsvis fortsätta på den bättre halvan av livet 🌞

@Jempa123 Tänker att det stämmer, alkohol sätter livet på paus hela tiden och saker förblir oförändrade, man upprätthåller lätt status quo. Med nyktra sinnen och mer närhet till sina känslor funderar man mer kring hur man har det i sitt liv egentligen. Vad är det man inte är riktigt nöjd med, får man sina behov tillgodosedda, hur skulle man vilja att livet ska se ut och innehålla och vilka förändringar behöver man göra. Nykterheten påverkar de flesta av våra livsområden och de går hand i hand.

Bra ändå att du fått en klar insikt även om det kan kännas tungt och sorgset. Kan vara bra att låta det landa och mogna lite mer, så kommer du säkert att hitta den väg som du vill följa❤️

@Vitvargen Intressant med din liknelse om skytte. När jag har negativa eller kritiska tankar som börjar påverka mig brukar jag stanna upp och reflektera över vad som är på gång. Det är så lätt att bara dras med i den negativa spiralen utan att man märker det. Då bryter jag genom att göra något aktivt en stund, typ städar, tränar eller annat. Då kan jag lättare byta fokus till något mer positiv och vara självsnäll. Tänka på bra saker jag gör, att saker ska gå bra och att det löser sig, det ger positiva känslor och positiv energi. Ju mer jag tränat på att byta fokus desto bättre blir jag och det går snabbare. Det positiva tänkandet har också gjort mig mer positiv överlag.

Som du berättar om i ditt skytte, med närvaro i nuet, bli ett med vinden, elementen, målet för att få till det perfekta skottet. Att inte fokusera på att man kanske missar eller andra negativa tankar. Blir det bom får man ruska av sig missen och fokusera på nytt. Tänker att det handlar att hitta ett bra förhållningssätt till sina negativa tankar, att inte låta dem ta över och styra. Och om man fokuserar på bra saker så kommer bra saker att ske.

Ett problem är att Alkoholdjävulen tänker positivt😂 typ ”Jo, men det är klart att du kan dricka lite! Det klarar du av” så det gäller att syna denna positiva falskhet, för följden blir negativ. Det är ju därför man inte ska lyssna på den lögnaktiga fan, man blir mindfuckad! En röd lampa ska lysa så fort denne försöker göra sig det minsta hörd!🛑

Ha det gott!❤️

Dag 101. En rätt slö dag vid havet, gick en promenad på 5 km, drack kaffe i solen och läste ut en riktigt bra bok. Har grubblat en del och kommit fram till att jag inte är speciellt lycklig i mitt äktenskap. Livet vi lever i stort är typ precis som jag vill ha det men inte hur vi har det i relationen. Funderar på om det nog varit så länge men jag har dövat bort det med alkohol. Nu med denna insikt som är väldigt klar vet jag inte alls vad jag ska göra. Känns nästan lite sorgset, kanske inte är ovanligt med såna här funderingar när man blir nykter? ❤️

@TemporaryPurposa Jag brukade tänka på alkosnubben som en treåring i baksätet som tjatade om glass, högt och envetet. Svarade bara lugnt: ”Vi ska inte köpa glass, vi ska hem och äta och sen sova”. Och sen rattade jag lugnt bilen vidare. Trygg i att jag visste bättre och att lite tjat inte skulle rubba mig.

Kram 🐘

@Villmåbra79 Fortsätt jobba med The alcohol experiment. Och läsa/lyssna på annan quitlit. ”Skål ta mig fan” kan jag rekommendera på Storytel. Mycket igenkänning.

För att lyckas måste man verkligen vilja, inifrån och ut. Och genom att inspireras av andra kan vi komma dit. Verkligen bestämma oss. Du kommer dit också!

Kram 🐘

@Metmasken Nej, nej, nej! Häll ut skiten! Du behöver ta hand om ditt känsloliv på ett annat sätt än att dränka känslor och tankar i alkohol. Berätta för oss! Vad är det som skaver inom dig? Jobbat för mycket?

Tyvärr blir ingen frisk från beroendet, vi startar där vi slutade och accelererar dessutom. Minns min pappas enormt många återfall med enorm sorg 😢 Han blev så knäckt, till slut gav han upp. Dog 2002, det år han skulle fyllt 64 år. Önskar så att någon hade nått fram till honom.

Kram 🐘

@Metmasken jag kommer ihåg dig från din trådstart. Läs den tråd och se hur du mådde och vilka mål du hade då. Du går igenom en kämpig tid men efter regn så kommer sol och du klarar detta. Håll misären och förhandlaren borta.

Bor du hemma, hur gammal är du?

Fortsätt - försök att inte dra ut på det 🤗
Något som hjälpte mig var att se hans ånger som att han tyckte synd om dig själv, blev rädd och att den i viss mån var mycket manipulativ.. den gjorde att jag förlorade ett par år..
Vi är nog flera men jag vet att jag skrev om min förvåning över att bli medberoende och hur händelser i efterhand känns som en dålig film, overkliga om än så sorgliga..

Jag är precis i början av processen att lämna min kille som är alkoholist. Jag läste ett inlägg här om känslan av overklighet och det stämmer så bra. Jag ser mig själv som en ganska stark kvinna som klarat en del jobbiga saker och kan inte fatta hur jag hamnade i det här. Jag kan en del om missbruk och har mött det upprepade gånger i mitt yrke, men det är något helt annat i en relation där känslorna nu gärna styr mig i mycket högre grad än jag önskar. Jag ifrågasätter mig själv varför jag vill ha honom och det liv på helspänn som det innebär. Jag vill så gärna stötta honom i att tag i sin sjukdom men går sönder. Det är lätt att gå när han är berusad, lättretlig och otrevlig. Men så oerhört svårt att stå emot när han är ångerfull och vill ändra sitt liv. Så rullar det runt så där, ja, ni vet. Usch, det här är bland det tuffaste jag genomgått men vet att jag måste för min egen skull.

@MarkSz, det du ser är kanske en reaktion på att hon känner sig kontrollerad av dig. Skulle hon svarat snabbt på dina meddelanden så hade hon bidragit till att underhålla denna känsla av att känna sig kontrollerad, därför avstår hon.

Vad tror du om den förklaringen?

Trött på mig själv!

Påsken gick rätt bra. Men i ärlighetens namn var det nog mest för att den enda vinflaskan vi hade med oss på resan var äcklig. Den här veckan efter att vi kom hem har varit usel.

I korthet: jag jobbar på väldigt bra med boken ”The alcohol experiment” och gör övningarna. De är verkligen toppen! Så bra saker att tänka på! Och jag har nog läst varenda inlägg här den senaste veckan, och även en annan bok inom ”quit lit”. Blir så
inspirerad. Men sedan dricker jag i alla fall.

Det är exakt som varje gång jag ska börja med viktminskning. Köper appar, handlar råvaror, planerar, lagar nyttiga rätter och gör listor. Men sedan äter jag en massa annat utöver det.

Jag kan verkligen inte hålla i någonting fastän jag vet rent logiskt att det är bra för mig?

Och så är jag av naturen väldigt inriktad på prestation och känner mig dålig när det inte går bra heller fast det går bra för ”alla andra”.

Idag gick jag in och köpte min vanliga ranson, den står dock orörd där jag lämnade den i hallen, följde förhandlarens råd hela vägen hem. Kom på mig själv väl hemma och nu känns det bara olustigt det står där.
Varit nykter 412 dagar men verkar ha drabbats av nått som verkar dra tankarna tillbaka till misär. Vill absolut inte ha det så, jag vet förhandlaren påstår jag är frisk och det är ingen som helst risk att jag skulle köra ner mig i gamla hjulspår, men jag tror efter många sånna här resor att det är just vad som händer, kanske inte idag men väldigt snart.

Att hon ingnorerar dig är det viktigaste alkohol eller ej - du förtjänar något bättre .
Rent praktiskt kan man göra så att man inte ser aktivt ut, trots att man är det..

PS.
Det finns en poäng i att separera det man är ute efter att uppnå, från allt detta negativa som är vad "alkoholkärringen/gubbjäveln" har att erbjuda dig. Alla de bra sakerna kan man knyta till något objekt av starkt värde för en, ha som symbol att fokusera på. Symbolen framkallar intensionen av vad du vill uppnå när du framkallar den för ditt inre.

Det är väldigt likt hur man måste tänka som tävlingsskytt: du får inte för ett ögonblick tänka tanken "tänk om jag missar", "nu får jag inte missa", eller "nu kommer jag säkert att missa igen det har ju gått riktigt dåligt hittills". Din kropp och nervsystem kommer automatiskt få dig att missa - du har satt en negativ bild i skallen och då tenderar detta scenario att uppfyllas.

När jag tävlade som mest studerade jag en del zen-filosofi kring skytte, där det handlar om att rensa tankarna på allt störande som hur det gått hittills, vad som blir konsekvensen om man missar detta skott etc. Man måste ha en absolut närvaro i nuet och bli ett med vinden, elementen, målet för att få till det perfekta skottet. Allt vad kroppen gör sker helt automatiskt drivet av detta stenhårda fokus.

Hoppas liknelsen går att begripa, var och en gör ju som den tycker fungerar bäst såklart.

OBS: Att sköta kost och motion 99 av 100 dagar är en målsättning, men klarar jag 28 av 30 dagar är jag supernöjd. Ny utvärdering varje månad.

@Himmelellerhelvette Ja, träning är ett beroende som gör oss gladare och friskare 😍

Kram 🐘

Grymt jobbat @Andrahalvlek! När jag blev nykter började jag träna regelbundet och har fortsatt hela tiden, det är ett nytt beroende men som gör att jag mår bra. Träningen är mitt lyckopiller❤️