Alkoholens egoism i ett nötskal

80 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Blade Runner
En stilla undran

Hej alla fina medmänniskor/systrar.
Jag har varit utloggad några veckor men har nu en undran.
Mina senaste veckor har varit fyllda av semester och glädje och frihet med barnen och på egen hand. Jag saknar inte exet och jag saknar inte en ny man ( inte just nu iallafall). Jag läser mycket och jobbar i trädgården och tar hand om kropp och själ. Anledningen till att jag tror att jag har så lätt att inte sakna exet är att han fortsätter vara så otroligt elak i sms till mig. Han följer/ spionerar på mig på Facebook och han kollar upp vart jag varit via GPS:en på bilen som jag fortsätter låna ut till honom ibland för att han tjatar sönder mig om det.
När han inhämtat diverse information om var jag varit eller vad jag gjort attackerar han sedan med mängder av sms.
Sms:en har karaktären: du är sjuk i huvet, du tror att du har vänner fast egentligen finns det ingen som tycker om dig, din släkt är störda, du är falsk och manipulativ, du har gjort mig sjuk för att du är så sjuk, det är ditt fel att jag fick sparken från jobbet, du vänder barnen mot mig, det är inte hans barn för jag har varit otrogen, alla hans vänner och släktingar har alltid hatat mig, han vill aldrig mer se mig igen, jag är en sociopat / psykopat, enda anledningen att jag lyckas bra på jobbet är att jag är manipulativ osv osv osv. Jag är ju fortfarande fast i känslomässiga band till honom och oroar mig mycket för att han ska få reda på att jag träffat vänner för då attackerar han mig och ber mig hälsa dem att de ska dra åt helvete för att de träffat mig. Han namnger bekanta med olika mindre charmiga nya tilltalsnamn för att han hatar dem för att de träffar mig. Jag vet rent logiskt att jag kan träffa vänner och bekanta och inte har någon skyldighet att berätta vem jag träffar för honom men han är så ihärdig och förhör mig varje gång han får chansen.
Jag svarar inte på ett enda sms, det leder ingen vart och han blir arg på mig vad jag än gör men jag blir så arg, ledsen, förvirrad och stressad av alla sms. Jag blir också arg på att jag alltid låter honom få sista ordet eftersom jag aldrig säger emot eller sätter ner foten då jag väljer att inte besvara sms:en. Hans elakheter står liksom oemotsagda. ( under årens lopp har jag förstås försökt prata med honom om detta då det alltid varit så här men eskalerat nu och bönat och bett om att han ska sluta och att han skadar relationen men han har aldrig velat lyssna).
Bodelningen är iallafall klar nu och jag har gett honom hälften av allt jag ägde plus allt av värde i bostaden ( tex tavlor och möbler) och jag bor nu kvar i huset med barnen 100% av tiden mycket ”fattigare än innan” men med rent samvete så jag har kommit en bra bit på vägen.
Men hur ska jag hantera alla dessa sms som får mig att få hjärtklappning och tappa fokus ?
Jag inbillar mig tom att han kanske har rätt, att jag är sociopat/ psykopat men inte inser det själv och att jag faktiskt förstört hans liv ? Han gör allt för att förvränga våra 20 år tillsammans och smula sönder de 20 år vi hade som innehåller många fina minnen trots alkoholen men som jag försöker bevara ljust i minnet.
Hur ska jag agera/ tänka/resonera ?
Tack för eventuell input
Blade Runner

Nordäng67
Blade runner...

härligt att höra ifrån dig, har tänkt på dig och undrat hur du har det. Min reflektion sagd med omtanke för att jag vet att du jobbar stenhårt med dig själv och verkligen vill komma framåt. Han uppför sig riktigt illa, psykisk misshandel han utsätter dig för om man ska vara lite krass. MEN som vanligt så är det bättre att vända fokus till sig själv. Fundera över om du får någon slags "näring" av hans elaka sms, fel sorts bekräftelse eller vad man skall kalla det. Jag lät också elaka sms strömma in ohejdat i min mobil, jag tyckte jag hade kommit långt för att jag inte svarade. Förra sommaren började bilden av mig själv klarna, jag vände fokus till mig själv lite mer på riktigt. Isället för att tänka MASSOR om och på honom började jag granska mig själv. Varför låter jag någon skicka elaka sms till mig, visst varvat med kärleksförklaringar, men ändå? Jo för att jag fick bekräftelse på en del saker: han super fortfarande (=jag fattade rätt beslut som lämnade), han tänker på mig fortfarande (=jag betydde något för honom) och mycket annat. Osund bekräftelse helt enkelt för att jag inte var riktigt trygg i mig själv och mina beslut. Jag blockerade honom, vi har inga barn ihop så då kunde jag göra det. Tänker numera, om han vill ta kontakt med mig får han anstränga sig, inte bara plocka upp mobilen när han sitter och dricker. Du har barn ihop med ditt ex men kanske kan du freda dina kvällar och nätter genom att blockera honom? Och som sagt fundera lite över hur livet utan elaka sms och drama skulle vara? Man säger ju gärna "det skulle vara jätteskönt och jag vill ha det lugnt och stabilt". Åtminstone gjorde jag det. Innerst inne kände jag en tomhet som är svårt att sätta ord på när jag blockerade mitt ex och dramat "dog". Hade även hemska känslor av separationsångest och kontrollförlust. När dessa känslor lagt sig var det som om röken skingrades och jag kunde fokusera på mig själv på djupet. Kanske detta inte alls stämmer på dig men fundera lite kring det. Du har levt många år med honom i ditt liv, även något "dåligt" kan vara svårt att släppa. Kramar från mig

Backen123
blocka

Hej åh vad jobbigt, förstår precis känslan av hjärtklappning/tappa fokus. En tanke som dyker upp är att blocka honom i tfn, sms honom och skriv exakt vad du tycker för att sedan blocka. Åtminstone skriva att du blockar honom. Vet inte om ditt ex har våldsamma drag, och vad detta kan utlösa men det vet säkert du? Tänker mig att man kan vara bortrest nån dygn om risken blir att inte få vara ifred, är dom inte helt skogstokig så brukar det lägga sig ganska snabbt ändå. Men jag tror absolut att man inte ska ta nån skit, säga ifrån på ett sätt som dom förstår, för tar man emot så blir det en form av hjärntvätt, du är inte psykopat/sociopat. Du är stark, empatisk kvinna som värnar och vill människor gott, därför har vi så svårt att säga "Nu räcker det!" För vi tycker så synd om dom och därför blir vi kvar så länge. Jag är kvar för jag vill så gärna att det blir det liv jag trodde för 2år sedan, behandling är avslutad och han kämpar men beroendehjärnan är stark vilket yttrar sig i humörsvängningar delux och det enda jag kan göra är att säga det räcker! backa och göra saker jag mår bra av med mina barn, sällan nån dag som är enkel men jag tar plats, hela tiden så han förstår att det är också på mina villkor. kram

Blade Runner
Nordäng67

Tack för din respons och kloka reflektioner. Jag vet att du är något på spåren, ffa detta med tomhetskänsla och kontroll som jag måste släppa. Jag blir förvirrad, osäker, rädd, ledsen, sårad, arg osv på hans sms (sedan jag skrev igår kväll har jag fått ytterligare 39 sms bara idag). Jag vet att när jag får dessa sms är det en bekräftan på att jag fattat rätt beslut precis som du beskriver. Jag har flera gånger idag varit nära att svara honom men undvikit det och måste fortsätta jobba på den omedelbara impulsen. Nu skriver han att han lämnar landet eftersom jag pratat skit om honom inför alla han känner ( vilket inte stämmer förstås) och jag har varit nära att skriva att det inte stämmer men sedan struntat i att svara eftersom det vara göder en negativ spiral. Jag har blockat honom några gånger och det har känts skönt men är knepigt när vi har barn tillsammans. Han kan ändå attackera mig på mail. Nu ska han ha semester med barnen i fem dagar och jag hoppas och tror att han tar sig samman då, han brukar vara glad när han är med dem. De är hos barnens stora halvsyskon och sambo så det kommer nog fungera. När barnen är åter på söndag så kan jag blocka honom i ett par veckor på prov och se hur jag känner/tänker/resonerar.
Jag vet också att jag undvikit att blocka tidigare för att ha konkreta bevis ifall han skulle ansöka om vårdnad av barnen eller liknande och ingen skulle tro på mig. Eftersom jag vid detta laget har tusentals och åter tusentals sms tror jag att det är bevis nog och inte längre en valid anledning.
Om jag har tur finns en plats för mig i terapi till hösten , enskilda samtal, det ser jag fram emot !
Visst måste det ändå vara rätt att ignorera hans sms ? Men jag kanske också ska sluta att berätta för honom vad jag gör/vem jag träffar även om han tjatar ?
Kram och tack för kloka ord som alltid !!!!

Blade Runner
Tack Backen123

Dina ord värmer och jag vet ju vem jag är egentligen men det är en sådan karusell kring dessa alkoholister hela tiden och man dras in i det och tumlar sedan runt som i en torktumlare. Jag ska blocka honom. Barnen bor ju ändå hos mig så om han vill mig något kan han ringa dem. Han kommer dock attackera över mailen istället men mailen behöver jag ju i te öppna, sms är så påträngande och märks direkt när man alltid har telefonen med sig.
Jäklarns vad vi är bra och jag ska fortsätta stå på mig och inte ta skit.
Tack för allt pepp !!!
Kram Blade Runner

Nordäng67
Blade runner...

tycker du gör helt rätt i att ignorera hans sms. Då får han åtminstone ingen näring. Förstår att det är klurigt när man har barn ihop. Går ju inte bara att helt nonchalera pappan till sina barn. Låter som en klok idé att passa på att testa att blockera honom i några veckor när barnen är hos dig. Då kan du se vilka känslor det väcker hos dig och så får du lugn och ro också. Kram

Azalea
Håller också med

Försök att blockera när du kan så du får lite vila emellanåt. Det är inte så lätt som att bara säga att man inte ska lösa sms:en. De lyser rakt i ansiktet så fort man öppnar telefonen och det är svårt att låta bli.
Jag fick sådana här om dagen och tänkte strunta i att läsa men plötsligt gjorde jag det ändå. Det är som en reflex.....
Tyvärr blir man påverkad av det som skrivs trots att det inte ligger npgon sanning i orden.

Du är en fantastisk kvinna, glöm aldrig det❤
Det är endast för att såra och få dig upprörd som han skriver sånt till dig men du vet innerst vem du är och vad du står för. Håll fast vid det.

Stor kram🧡Azalea

Blade Runner
Blockad kontakt

Halloj,
Nu har jag utvärderat att blocka exet i två veckor och det har gått jättebra . Känner enbart lättnad och skapar distans till honom som ger utrymme att tänka på mig och barnen. Igår fick jag plats för enskilda samtal hos en psykoterapeut på Ersta och ska gå där en gång i veckan hela hösten. Det känns så bra och då får jag möjlighet att utforska mitt inre och hitta mig själv. Kram till er alla !
Blade Runner

Azalea
Härligt BladeRunner👌

Kanon att testa hur det funkar, sen vet man.
Så skönt att släppa kontakten lite och fånga upp dig själv istället. Du är så bra och jag blir så glad över det.
Perfekt att gå och prata också. Jag har gjort det ett tag och det är så himla nyttigt att få input och vägledning i dina tankar.

Säger bara en sak: Härligt och bra jobbat🧡🧡🧡🧡Azalea

Blade Runner
Ny konflikt

Igår träffade jag min alkoholterapeut för första gången. Han sa att jag blivit expert på att överleva och nu ska han hjälpa mig att börja leva. Jag har stängt av så mycket känslor så jag kan inte ens beskriva för terapeuten vad jag känner för honom när han frågar. Jag berättar om hemska saker som jag varit med om med lugn och saklig ton men kroppen reagerar och är på spänn, jag får hjärtklappning och blir torr i munnen, men jag känner inget. Jag reagerar inte känslomässigt men kroppen visar på stor stress.
Tror jag har en bit kvar på min resa.

Nu till en specifik fråga till er:
Exet vill att jag skriver över sonen på hans adress så att sonen kan ta över lägenheten om några år. Det är förbjudet att skriva över barnen på annan adress om de inte är bosatta där ( olagligt sedan 2018). Jag är inte beredd att ljuga för Skatteverket. Han anklagar mig för att inte vilja sonens bästa och säger att alla gör så här. Jag hade också tyckt det vore toppen om han kunde bo där men jag är inte beredd att begå en olaglig handling. Jag tror jag tänker rätt men hjälp mig reda ut detta. Hans övertalansmail får mig som vanligt att vackla och tro att jag fattar fel beslut.
Det är ju också så att jag är ensamstående med barnen och står för alla deras kostnader. Jag har rätt till underhållsstöd men han betalar inte en krona. Jag kan söka bidrag från Försäkringskassan om han vägrar men då måste båda barnen stå skrivna på min adress. Om ett barn står på hans adress betalas ersättning inte ut då man tar hand om ett barn var ekonomiskt.
Jag tror att en bostad på något sätt kommer lösa sig för sonen när den dagen kommer men känner inte att det är rätt att göra som han föreslår.
Han säger att ALLA gör så här men hur vet han det ? Och de kanske inte har en så knepig relation som vi har.
Tacksam för kloka synpunkter från er som vanligt.
Kram Blade Runner

EsterHanna
Blade Runner!

Du tänker helt rätt. Det är olagligt och inte bra, så gör det inte. Håll dig till det goda samvetet så kan du sova gott om natten. En nyckfull alkoholist vill man inte ha som sin kumpan... Nej är svaret på frågan.

Jag skulle råda dig att ringa till FK, och berätta som det är. De hjälper dig att reda ut det och du kan söka underhållsstöd för alla barn som bor hos dig. De hjälper till att utreda om barnet bor hos dig eller inte, barnet ska vara skriven där den bor. Du får underhållsbidrag via FK och sen kräver dom i sin tur barnens pappa beroende på vilken inkomst han har.
Ring!!
Kram

Azalea
Håller med EsterHanna

Gör det som är lagligt och lita på ditt eget omdöme.
Det känns inte som en bra idé att du trassla in dig med luriga trix med ditt ex. Får en känsla att du ska låta bli.
Sonen kan säkert hitta boende sen när han behöver det.

Testa och ring FK och kolla med dom, de finns för att hjälpa till och har säkert stor erfarenhet av vad det finns för möjligheter.

Bamsekramar🧡Azalea

Blade Runner
Tack Ester Hanna och Azalea

för er pepp att jag gör rätt.
Känns som att det är mitt fel om sonen inte får en lägenhet när det är dags men det är ju inte så sjysst att lägga ansvaret på mig och kräva att jag ska ljuga för Skatteverket.
Jag står på mig :-).
Kram

EsterHanna
Bra gjort

Ärlighet varar laltid i det långa loppet!

Bestemor
Bra beslut

Gör det som ÄR rätt, det kommer även sonen förstå tids nog

Blade Runner
Hej alla fina kvinnor

Nu har jag gått i min terapi i en månad och jag är så tacksam för att jag prioriterar mig själv och har tagit detta steg. Det är uppenbart att min mångåriga överlevnadsstrategi fått mig att stänga av känslor och jag har svårt att känna. Min terapeut hjälper mig att bryta igenom skalet och igår grät jag länge på terapin för det han sa nådde rakt in i hjärtat. Det kändes så oerhört förlösande, fridfullt och väldigt väldigt ovant. Jag litar inte på män och jag litar inte på mina egna känslor för jag vet inte vad jag känner. Jag är en mästare på att trycka undan känslor, rationalisera och intellektualisera med olika förklaringsmodeller men låter känslorna stå tillbaka. Jag har nedprioriterat mitt hela väsen i många år i syfte att skydda barnen och nu är jag på en plats i livet när jag faktiskt på riktigt är fri ! Min långa och väldigt slitsamma process i konstant uppförsbacke i våras har lett till att jag har juridiken på min sida och inte längre har några ekonomiska eller juridiska bindningar kvar till exet. Han kan alltså inte längre skrämma mig med sina scenarion och psykiska misshandel. Jag reagerar fortfarande på honom som om jag var i fara och får hjärtklappning, ångest och blir muntorr när han är i närheten eller messar mig men jag vet att det också är en effekt av det förflutna. Jag börjar sakta lära mig att inte agera på hans hot och kränkningar. Jag är fri på riktigt och det är fantastiskt spännande.
Jag tror jag vet vad jag känner för honom nu och det låter hårt men jag hatar honom. Jag ska försöka använda mina känslor för att sätta gränser. Han har gjort mig så fruktansvärt illa under så lång tid och han fortsätter med manipulationer, lögner och påhopp men varje gång känner jag att jag kan distansera mig lite mer. Jag är så oerhört tacksam att jag funnit er och detta forum och för att jag nu får terapi och tid att bearbeta det jag varit med om.
Kärlek till er !
Blade Runner

Lussemorsan
Starkt!

Grattis till att du har tagit dig loss och börjat bygga upp dig själv igen. Kämpa på!!

Lussemorsan
Skriv inte sonen hos honom!

Det syftar nog mest till att han ska slippa betala underhåll till dig. "Alla" gör absolut inte så! Varför skulle sonen få lägenheten? Pappan ska väl bo där? Låter enbart skumt. Tror sonen reder ut sitt boende bättre utan pappans inblandning när den dagen kommer.

Blade Runner
Tack Lussemorsan

Jag stod på mig och han drog tillbaka ansökan till Skatteverket efter en veckas påtryckningar och påhopp :-). Han insåg att Skatteverket skulle utreda ärendet om han påstod att sonen bodde där och jag uppgav korrekta uppgifter eller om jag avstod från att svara. Han var alltså inte själv beredd att ljuga om bostadsadress men tyckte att det var min plikt som mamma.
Kram Blade Runner

Azalea
Du har kommit långt😘

Så härligt att höra att du får hjälp från din terapeut och det är ett tecken på att du hittat rätt person.
Det är både skönt och lite skrämmande tycker jag när man plötsligt tänker från en annan vinkel och inser hur man ska agera.
Jag är så glad för din skull över hur stark du har varit på din resa mot friheten. Du vet ju att du är min ledstjärna och jag tänker jätteofta på dig och använder lite av din kraft till min egen kamp.
Du är stark
Du är vacker
Du är fri

Så många kramar från mig 🧡Azalea

Blade Runner
Finaste Azalea 🌺

Nu börjar jag gråta. Att jag får vara din ledstjärna är stort, det hade lika gärna kunnat vara tvärtom. Våra liv korsade varandra vid en tidpunkt då vi båda behövde inspiration och styrka att ta ut riktningen i livet och agera. Just då låg jag några månader framför dig i skilsmässoprocessen och du kunde ta rygg på mig, det är ju helt fantastiskt. Önskar att vi kunde ses på riktigt och det kanske vi kan en dag. 💕💕💕 Blade Runner

Blade Runner
Finaste Azalea 🌺

Nu börjar jag gråta. Att jag får vara din ledstjärna är stort, det hade lika gärna kunnat vara tvärtom. Våra liv korsade varandra vid en tidpunkt då vi båda behövde inspiration och styrka att ta ut riktningen i livet och agera. Just då låg jag några månader framför dig i skilsmässoprocessen och du kunde ta rygg på mig, det är ju helt fantastiskt. Önskar att vi kunde ses på riktigt och det kanske vi kan en dag. 💕💕💕 Blade Runner

Blade Runner
En ny fråga

Hej. Jag tror jag som vanligt vet med mig svaret på min egen fråga men är otrygg i mina egna känslor och det känns skönt att få bolla med er. Jag bor ju själv med barnen och har frågat exet om han kan bistå med en liten del av barnens utgifter, han är barnens pappa. Jag har bett om miniminivå för underhåll från honom men han har nu svarat som vanligt att jag är psykopat och att han kan tänka sig att betala minimiunderhåll men först efter nyår. Under tiden kostar barnen pengar såsom tonåringar gör och jag står för alla utgifter (vilket jag även gjorde när vi var gifta). Han svarar att han inte har några pengar ( vilket låter märkligt då han i samband med bodelningen fick pengar) och jag har då svarat att om han inte har pengar kan jag söka pengar hos försäkringskassan. Hans svar på det är att jag är psykopat och sjuk i huvudet.
Jag känner att jag inte längre blir lika mentalt låst av hans sätt att agera och mitt förslag är att jag går direkt till försäkringskassan då han sagt att han inte har pengar.
Hur tycker ni att jag ska göra?
Ett alternativ är förstås att inte be om något underhållsstöd alls även om jag har rätt till det, men jag skulle behöva lite ekonomisk support.
Hur tänker ni?
Blade Runner

Bestemor
Ansök hos F.kassan

Självklart ska du söka underhållsstöd till barnen! Det är ju även för barnens skull!
Logga in på Mina Sidor på F.kassa. Lycka till ❣

Skrållan
Ja absolut

Ja absolut ska du söka underhållsstöd för era barn. Det är ju inte så att han kan välja att inte betala för sina barn. Sök på försäkringskassan och kan han inte betala går dom in och betalar och sedan kollar dom, mot hans inkomst, vad han kan betala. Men det är ju något försäkringskassan ordnar med, och inget du behöver göra.
Om barnen är skrivna hos dig, och du behöver, så kan du även söka bostadsbidrag.
Hur man än vänder och vrider så kostar ju barn. Och är du ensam så kan det ju bli tufft utan bidrag.
Lycka till👍

Blade Runner
Tack Bestemor

Då tänker jag rätt och kan lita på mina känslor :-)
Kram

Blade Runner
Skrållan

Ja, det är så jag tänkte göra men blir lite förvirrad av allt han säger om mig. Stor kram 🥰

EsterHanna
Ansök!!!

Ansök direkt i appen!! En månad tillbaka retroaktivt tror jag du kan söka. Gör det direkt! Kram

Blade Runner
Ester Hanna

Tack för allt pepp jag får av er här på forumet och för att ni bekräftar att det jag tänker och känner är okej. Då ska jag ansöka i helgen. Ni är bäst !

Azalea
Självklart 👌

Inga som helst tvivel om att du ska söka hos F-kassan.
Det är en rätt som du har men fram för allt en rättighet för dina barn att han som far ska hjälpa till med utgifter som är när man har barn.

Kram och Nighty min vän❤Azalea

Sidor