Helgerna är värst!

12 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Förlorad själ
Helgerna är värst!
Förlorad själ
Helgerna är värst!

Jag har alltid längtat till fredag efter en lång arbetsvecka. Nu gör jag inte det.. jag oroar mig för helgen då jag måste umgås med denna personen 48 timmar i sträck. Han försöker låssas som om allt är som vanligt. Men det är det ju inte. Han vill hitta på saker o gå ut. Jag vill helst sitta hemma i sovrummet själv o kolla på tv. Är så orkeslös och blir mer orkeslös tillsammans med honom. Att längta till måndagar så man får gå till jobbet är inte normalt. Det ska inte vara så... just nu sitter jag i v-rummet och kollar på tv, medans han sitter i rummet brevid med stängd dörr och sover över tangentbordet på sin bärbara dator. Kul. Vet ej vad han tagit men han är super trött och hans pupiller var pyttesmå.. Hoppas ni alla andra får en lugn helg. 💜

sessi
Känner igen mig.

Känner igen mig i det du skriver. Här är det inte bara, alkohol utan andra saker också. Helgerna är så j.... A jobbiga. Vill du byta tankar så finns jag.

Triste
Förstår dig

Samma här, när andra arbetskamrater pratar om att nu är det äntligen fredag så knyter det sig i min mage. Helger och annan ledighet innebär alkohol i mängder. Sjukt egentligen att man står ut. Läser många gånger i detta forum om många som lyckats lämna och börja om. Jag hoppas att jag en dag kommer att vara en av dem. Du är verkligen inte ensam 🌹.
Tack vare detta forum så finner jag tröst.
Kram

Skrållan
Jag har

Jag har lämnat. Jag sitter ensam, men det är skönt. Jag lagade god mat i kväll och tände ljus. Mysigt.
Men tankarna kommer ibland. Vad gör han? Hur mår han? Men måste hela tiden tänka, jag kan inte gå tillbaka. Jag måste kämpa. Och bli fri. Det finns ingen annan väg att gå. Vissa dagar är lättare än andra.
Vet hur ni kämpar. Det är inte lätt med en man som sätter drogen först. Helgerna blir ju inget man ser fram emot.

Förlorad själ
Triste o stessi..

Kämpa på.. man kan om man vill och man borde göra allt för att man själv ska må bra. Annars finns det ingen självrespekt o det kommer bryta er än bit för bit. Jag är glad att jag vart med om detta 3 år o inte 10.. vet inte hur så många klarar av att stanna. Man mår ju inte bra.. 💜

Förlorad själ
Skrållan..

Gud vad bra för dig.. verkligen. Du sätter dig själv i första rummet och låter andra människor sköta sina egna liv. Precis som jag är påväg att göra. Jag längtar till att får vara ensam. Kommer säkert känna samma som dig att man tänker på personen och att även alla bra minnen tillsammans kommer upp.. inser att bara för att man lämnar så är inte kampen över. Då har den just börjat.. kram på dig 💜

sanningen
efter att ha lämnat,

flyttat, har jag med säkerhet brutit den akuta rädla och ångst min sambo skapade i mig genom sitt drickande.
Jag lyckades tänka klarsynt i situationen :
det han håller på med är sjukt
jag kan inte lita på honom
det är INTE mitt fel
jag kan inte "fixa" honom

han skadar inte bara sig själv, han skadar mig också

Jag behövde ta beslutet att flytta, han gav mig inget val. Alla människor är ansvariga över sina egna handlingar, ansvariga över sitt eget liv.
När han fortsatte och fortsatte att dricka och därmed gång efter gång förvandlas till en oerhört skrämmande bomb, på en mängd olika vis, utsatte han mig och två barn för såååå mycket rädsla, ångest och oro. Dessa negativa känslor tog mer och mer över mig; jag slutade i mångt och mycket att vara mig själv, blev en darrande skugga.
Jag förstod att endast jag kunde göra en förändring för att hitta tillbaka till ett värdigt liv igen, endast jag hade insikt i den rådande situationen som han satte oss i.
Jag har ansvar över mina handlingar, mitt liv och jag har ansvar för barnen. Vi behöver tygghet för att kunna fungera.
Alltså ledde hans dåliga handlingar till att jag behövde ta beslutet att bryta den onda cirkeln på det enda tillgängliga sättet;
flytta ifrån.
Hans urusla ansvar över sitt eget mående, hans förnekelse och vägran att söka hjälp pågår ännu, såklart, nu har jag ju "gett" honom ytterligare en "anledning"
att dricka.
I början av texten skrev jag att den akuta rädslan och ångesten är borta nu, vi befinner oss inte längre mitt i skärselden och tvingas bevittna den. Men för den skull är inte ångesten och rädslan borta, långt därifrån.
Jag vet att jag gjorde det enda rätta, det enda jag kunde göra för att bryta cirkeln där jag höll på att gå under pga hans beroende.
Nu har jag möjlighet att reparera mig själv, hantera alla miljoner känslor och minnen,
att lyssna på mig själv o mina behov, att vara en bra, närvarande mamma.
Jag är så fruktansvärt ledsen över allt, känner ofta en förlamande sorg.
Gråter och gråter igen och igen över att jag förlorat mitt livs kärlek. Gråter lika mycket för honom, det kan inte vara något annat än ett helvete att vara fast i ett beroende.
Jag ÄLSKAR honom. Jag vet att jag tog rätt beslut, det enda som kunde tas i situationen som rådde.
Nu tar jag det härifrån.

Skrållan
Så bra

Så bra och modigt att du lämnat. Du tar ansvar för dig och dina barn. Vet att det inte är lött att lämna sin kärlek. Vill skicka dig en stor kram och hoppas att allt går bra för dig. En dag i tacet💕

gros19
så bra!

Vilket fint inlägg. Du har verkligen gjort det enda rätta. Trots din ångest och rädsla har du tagit detta steg. Allt du skriver är så rätt tycker jag. Modigt och med den insikten fixar du det här. Många kramar till dig.

Miia79
Samma för mig. Runt onsdagen

Samma för mig. Runt onsdagen så börjar oron inför helgen . Så trött på ljudet av att han öppnar sina äckliga ölburkar .

Förlorad själ
Sanningen..

Bra att du har lämnat och att du tänker på dig och dina barn. Förstår att man lämnar det värsta men att man har en lång bit att gå efter flytten. När hela världen rasar så är det svårt att tänka på sig själv. Man vill ju så hemsk hjälpa nån man älskar. Riktigt tufft för dig fördtår jag men du tycks ha gjort det ända rätta 🌺