Be my best

Profile picture for user Leonie

Att återigen falla in en fylla för stor för att komma ihåg. Det var länge sedan sist. Corona har sett till att sprida på de spontana AW:arna och restaurangbesöken. Men i onsdags kom det och ja, det är vad det är. En fantastiskt trevlig kväll först på uteservering och sen på restaurang som slutade i en riktigt ordentlig fylla. Hur tog jag mig hem? Varför hade jag städat i köket när jag kom hem och var fasen är mitt VISA-kort? Tog mig tre dagar att återhämta mig. Ätit skräp, legat i soffan med ångest och absolut inte ägnat mig åt någon som helst fysisk aktivitet. Förutom när jag gått ner till affären för att köpa ännu mer skräp.

Nu måndag, börjar känna mig glad igen. Den värsta ångesten har äntligen lagt sig och jag blickar äntligen framåt igen. Som alltid efter en ordentlig fyllekväll ser jag fram emot en lång tid av hälsosam mat och ingen alkohol. Jag kommer antagligen hålla det. Jag gör gärna det i längre perioder, tills det kommer ett tillfälle då jag fallerar. Har inget alkoholsug i vardagen men det hindrar mig inte från att falla. Det enda jag vill är att aldrig få en minneslucka till i hela mitt liv.

Kanske kan detta bli en plats att dokumenterar och reflektera över vardagen?

Vi börjar så.

Profile picture for user Kennie

Hej Leonie, ser fram emot att läsa dina reflektioner. Känner igen mig i det du skriver, har heller inget alkoholsug i vardagen, och ibland funkar det att dricka lagom, men plötsligt, och oftare än förut, skenar det iväg, framför allt när man har en sån där härlig kväll som du beskriver.. Har just nu ingen lust alls att dricka ens på fest, njuter av att vara nykter, men vet inte hur jag ska göra när de tre alkoholfria månader jag föresatt mig är över. Har ännu inte gjort alltför knäppa grejer på fyllan, men är rädd att det bara är en tidsfråga om jag inte kan ändra hur jag dricker. Funderar på om det är vissa situationer jag bör undvika. Har inga problem att bara dricka ett glas vin till maten om det bara är jag och min sambo, men i glada vänners lag spårar det lätt ur... Och om jag dricker på tom mage, typ uteservering innan middagen. Men det finns ju inga helt säkra tillfällen, det är som att simma omkring i en flod ovanför ett vattenfall och försöka undvika the point of no return där strömmen tar en... Umgås med tanken att helt enkelt stanna på torra land...

Profile picture for user Leonie

Jag är så besviken på mig själv. Men också sorgsen över att ännu en gång ha fallit i det avgrundsdjupa svarta hålet. Jag behöver göra en förändring. Igen. Men jag börjar förlora trovärdighet inför mig själv. Hur sjutton ska jag klara det nu när jag misslyckats så många gånger tidigare?

Måndag och ångesten är kvar. Nästan värre än igår eftersom då handlade det mest att få ut gifterna. Nu sitter jag här med den molande känslan av skam, besvikelse och sorg.

Profile picture for user Emmy123

Oj, va jag känner igen mig, det skulle kunna vara jag som skrivit detta! Efter 2 v utan alkohol drack jag i lördags. Igår vaknade jag med gammal bismak av vin, lätt illamående och det värsta - hur sjutton kom jag i säng, sa jag Hej då till mina gäster mm mm.. ? Fy, vilken känsla!

Men jag försöker att inte slå så hårt på mig själv utan ser istället framåt! Det blir inte bättre att gå runt och älta.. Men inte sjutton är det lätt inte! Detta förbaskade gift..

Profile picture for user Ångestmoln

Finns verkligen inget värre! Känner så igen mig! Försök att ta en dag i taget är mitt mitt råd, och grotta inte ner dig i ångesten, försök se framåt och inte plåga dig själv med dåligt samvete. Vi är bara människor och vi gör alla misstag, klyschigt men sant ? Att inte gå för hårt ut i nykterheten har hjälpt mig också, jättebra att äta hälsosamt och röra på sig men det är nog långsiktigt lättast att hålla sig nykter om man inte går all in med allt samtidigt. Ät lite skräpmat om du känner för det, att lata sig hemma är också okej ibland! Skönt att du inte känner sug i vardagen, men glöm inte bort att något ändå får dig att dricka hämningslöst och tappa kontrollen ibland, tänk att det kommer att komma en dag när du vill dricka/ rättfärdigar för dig själv att du får eller vill dricka. Om du tänker så blir du inte lika överrumplad eller överlistad av A när den dagen väl kommer! Det har hjälpt mig jättemycket att tänka så!

Profile picture for user Kennie

Jag tycker absolut att du ska tro på dig själv, att du gång på gång kämpar vidare och försöker dra ned eller sluta är i allra högsta grad trovärdigt. Och det finns så många vittnesmål om folk som försökt sluta många gånger och rätt vad det är hittar sitt sätt och klarar det. Kanske skulle du prova tre nyktra månader, läs massa fakta och trådar, testa att gå ut och dricka alkoholfritt, och sen funderar du hur du vill gå vidare. Själv upptäckte jag till min förvåning att jag faktiskt inte vill dricka längre. Annie Grace bok This naked mind var till hjälp fast jag först tyckte den var lite larvigt skriven.. Det var många aha-upplevelser. Så häng kvar här och ta nya tag!

Profile picture for user Leonie

Tack alla ni som tagit er tid att höra av er. Vi är sannerligen inte ensamma någon av oss.

@emmy123 du har ju helt rätt att det inte hjälper att älta. Men det är så svårt när kroppen fortfarande är mör av helgen. Det är som att man blir påmind om allt eftersom jag fortfarande är trött och sliten. Men jag vet att jag en dag, ganska snart dessutom, kommer se allt klarare och förhoppningsvis framåt.

@Ångestmoln "men glöm inte bort att något ändå får dig att dricka hämningslöst och tappa kontrollen ibland, tänk att det kommer att komma en dag när du vill dricka/ rättfärdigar för dig själv att du får eller vill dricka." SÅ sant! Jag funderar en del på det men du formulerade det på ett nytt sätt, tack! Jag träffade en vän igår ikväll och utan att gå in på detaljer med henne så sa jag att jag verkligen vill ge mig en chans att bli sund under hösten. Själsligt såväl som i kroppen. Det ska få ta sin tid.

@Kennie tack! Så fina ord, jag hoppas att det finns ett värde i att alla fall försöka gång på gång. Även att det fallerar. För ett par år sedan, nu har det hunnit bli kanske 8-9 år (hjälp!) så slutade jag dricka i åtta månader. Mådde prima, kände mig stolt, tog hand om mig och blev mer närvarande. Men så lockade festerna igen. Jag är väldigt sugen på att komma tillbaka till den tillfredsställande känslan jag hade.

Nu ska jag sätta mig och läsa era trådar!

Profile picture for user Kennie

Det är så bra att du längtar efter den sköna känslan du hade när du inte drack. Den finns inom räckhåll nu också, och viljan är allt du behöver för att klara det. Du vet vad du vill, ge aldrig upp!

Profile picture for user Leonie

Äntligen känner jag mig lite klarare i huvudet och mindre trött i kroppen. Har varit så trött de senaste dagarna att jag lagt mig i sängen för att somna dagtid. Tack gode gud för att man kan jobba hemma, men så ska det ju inte vara. Tankarna kretsar ständigt kring detta att inte dricka mer, eller ta en paus eller vad sjutton det kommer resultera i. Jag bestämmer mig för en dag i taget. Idag har jag bestämt mig för att inte dricka. Just nu får det räcka så.

Mår ändå bra. Kom iväg och jobbade på ett café på förmiddagen, det gav mig så mycket bara att ta mig ut och sätta mig på ett cafe och jobba några timmar. Det ska jag notera att jag mår bra av.

Profile picture for user Leonie

I morse had jag läst lite, smsat med några vänner och bokat in en fika i eftermiddag. Kände helt plötsligt att jag hade en sån energi, jag dansade till och med runt lite i lägenheten till tonerna av Orup. Sen stannade jag upp och konstaterade att klockan bara var tio. Jag var pigg, jag hade redan gjort planer och jag hade en lång dag framför mig. För en vecka sedan vakande jag, förvisso tidigt, i en annan stand (obs! jag var bortrest) med en fruktansvärd skam och ångest. Hela dagen var ett rent helvete att dels hantera sin baksmälla och känslor samt att resa hem.

Helgerna blir ju något annat när man inte dricker, de blir på riktigt. Som de ska vara. Solen strålar ute och det gör mig glad. Tror att det kanske är första gången denna vecka som jag känner mig glad och inte bara trött och utmattad. Det ska sägas att jag har lite ballat ur i veckan med skräpmat och jag har undvikit flera aw:s med vita lögner men jag tycker att det får vara så. Man får någonstans gå på storleksordningen på problemet som man behöver ta tag.Imorgon ser jag till att äta bättre och röra på mig. Och i eftermiddag ska jag träffa en kompis för en kaffe så då får jag det sociala (är singel).

Dessutom har jag skrivit in mig på en kurs. Egentligen arbetar jag och mina studier har jag lagt bakom mig sedan länge. Trodde jag. Jag hittade av en slump en kurs i våras vid ett universitet. Blev nyfiken och insåg att det verkligen är en kurs som jag vill gå för att jag personligen vill lära mig det här ämnet. Det tangerar det jag konsumerar intellektuellt redan så hur roligt vore det inte att få bättre förståelse för det och kanske kunna testa att bemästra det själv? Bara för att det är kul! Utan en massa måsten kring det. Och nu är vi igång och jag njuter av att lära mig. Jag är så glad att kunna ha detta på min fritid.

Det blev ett lite flummigt och spretigt inlägg. Hoppas ni har det bra <3

Profile picture for user Se klart

Du skriver om att hantera problemen utifrån dess storlek. Då kommer det viktigaste först, att vara nykter. Heja dig och söndagsdansen!

Profile picture for user Leonie

@Se Klart, jag visst är det så. Håller jag det så kommer jag kunna hantera allt annat mycket bättre. Inte för att "allt det andra" är enkelt men förutsättningarna förbättras ju avsevärt.

Veckan är igång och måendet är fortsatt bra, jag hoppas att det håller i sig. Tänk att vara en sån person utan ångest och med energi att ta sig för saker och ting. Inget jag tar för givet och är tacksam för varje dag det inträffar. Det är så sjukt hur påtagligt annorlunda jag mår när jag inte dricker. Inte bara att jag mår dåligt när jag är bakis, då är jag helt off. Men det övergripande måendet påverkas så otroligt mycket. Bara kraften att vilja saker och förmågan att se framåt blir så tydligare. Ångesten är ett kapitel för sig. Åh jag märker att jag är i i det nyfrälsta stadiet, men det unnar jag mig. Egentligen är det bäst då, sen när det första rosenskimret lagt sig, det är då i alla fall jag kan känna ett sug.

Har inte så mycket socialt inplanerat kommande tid. När veckan närmar sig halvtid brukar AW-planeringarna trilla in men jag kan inte se att det kommer komma något som jag inte kan antingen värja mig emot eller ta något alkoholfritt om det skulle vara så. Jag vet vilka jag bör undvika, som kan trigga mig och ingen av dessa kommer jag träffa. Nu är det fokus på mig, så otroligt skevt att man är orolig för att man ska dricka bara för att göra någon annan mer bekväm med sitt val.

Men idag har jag bestämt mig för att inte dricka något. Gott så. Hoppas allt är bra med er.

Profile picture for user Leonie

Sitter på kontoret, knappt några andra på plats. Ett kontor som vanligtvis svämmar över av kreatörer och roliga personer. Nu är det helt öde. Det regnar men jag är vid gott mod, det är väldigt mysigt att höra smattret mot takåsarna.

Är inne i en förhandling om mitt jobb. Vi får se hur utkomsten blir, jag kommer vara ganska tuff men det är ju som vi alla vet ovissa tider. Känner mig ändå stark. Hade jag druckit så vet jag att jag hade varit mindre klartänkt och avsevärt mycket mer sämre rustad inför det.

Maten har gått bra de senaste dagarna. Hållit mig även på den mattan och igår tog jag en kvällspromenad. Det planerar jag att göra även ikväll också om inte vädret motsätter sig. Funderar på att skaffa ett nytt gymkort någonstans. Har gått till Friskis länge men gillade inte riktigt den anläggning som låg närmast mig. Så vi får se vad det kan bli. I somras simmade jag mycket så det hoppas jag kunna fortsätta med. inte minst för att det var så extremt avkopplande.

I helgen ska jag hugga tag i min kurs som jag börjat. Det längtar jag till.

Profile picture for user Leonie

Borde ge mig ut i och springa men av någon outgrundlig anledning ligger jag i soffan och inbillar mig att ”lusten” ska infinna sig. Istället för att snöra på sig skorna och bara ge sig ut.

Profile picture for user Vjlo

Jag har joggat under sommaren, men senaste veckan har jag haft lite latmask i mig och för mycket i min kalender på kvällen... så känner igen lite av det där med att lusten för att jogga ska komma... :-)

Bra komma iväg ut på en promenad ändå - det lyckades jag inte göra igår.... skjuter upp joggingen till på lördag, då *måste* jag, för annars känns det som jag snart sumpar alla veckors träning i sommar. En vecka utan kanske är bra för återhämtning? men flera veckor...

Största vinsten du fick igår var som du skrev - att det inte blev någon alkohol.

Profile picture for user Leonie

VillJuLevaOckså: Hoppas du kom iväg idag! Jag har inte gjort det. Kände en liiiiiten antydan till lust i morse men så kom regnet "attans". Men helt ärligt så har jag inte sprungit på ett par veckor och då utvecklar jag en rädsla över att jag inte kommer orka min vanliga runda så då fegar jag ur helt och hållet. Så dumt! Istället bara för att springa så länge jag orkar. Men idag fick jag inspiration från en person, att springa 20 min varken mer eller mindre, varje dag. Då tar man bort prestationsmomentet men får in vanan. Poletten trillade ner och det kändes som en så bra start. Så nu kör jag 20 min jobb varje dag i 30 dagar.

Annars har både fredagen och lördagen fortlöpt i makligt takt. Igår blev det ingen aw, jag ställde in min medverkan och var hemma. Unnade mig lite lösgodis, unnade mig även att inte må dåligt över det. Idag mötte jag upp en långväga vän på fika, hon tog ett glas vin men jag och hennes sambo körde på kaffe. Inga konstigheter. Vid såna tillfällen är jag sällan sugen på ett glas, helt meningslöst om man inte har en helkväll framför sig. En regnig eftermiddag på ett cafe, då är kaffe och cannoli helt klart ett godare alternativ.

När man "vinner" så många timmar på att inte vara bakis så är det lätt att bli uttråkad eftersom jag annars ofta i alla fall tillbringar en av dagen av att vara bakissjuk. Nu vaknar jag tidigt (pigg) utan en agenda. Eftersom jag är något ovan vid det så drabbas jag av tristess och rastlöshet. Men jag märker att tristessen så smått börjar omvandlas till att jag tar tag i saker, sånt som jag kanske annat hade skjutit upp en bakisdag. Gå och lämna tillbaka ett plagg som jag inte tänker använda, tvätta och städa i god tid eller möta upp en kompis utan att det känns motigt. Sånt som de allra flesta gör utan att reflektera över med andra ord men som kan vara oöverstigliga projekt i mitt huvud. Hoppas det håller i sig.

Hoppas ni alla har en fin helg!

Profile picture for user Andrahalvlek

Det är så skönt varje gång man tar tag i surdegar! För att man faktiskt har tid över nu när man inte är bakfull en stor del av den lediga helgen.

Idag har jag putsat fönsterna för första gången på evigheter. Tänk att man kan bli så genuint glad över putsade fönster ?

Kram ?

Profile picture for user Vjlo

Uhm. nej, jag tog mig inte ut igår heller på joggingtur, drog på mig kläderna på kvällen och gav mig iväg, men det blev bara en kvällspromenad i skogen. Jag var ganska nöjd ändå med det. Får se om det är promenader framöver som gäller för mig, eller om jag kommer vidare med joggingen. Det känns för ansträngande just nu. :-/

Härligt att du kan hantera alla nya timmar du får på ett bra sätt, jag tror det är viktigt att inte fokusera för mycket på att stressa igenom dem, utan som du skriver - så småningom börjar man göra saker igen.

Ha en fin söndag!

Profile picture for user Leonie

Jag går in i månadagen utvilad helgen. Inte bakis och ingen ångest. Alkoholen har jag hållit mig ifrån och allt annat har gjorts med måtta. Det känns faktiskt otroligt skönt. Stundtals har jag varit uttråkad men jag har också skrattat en massa, träffat vänner och igår kväll kom jag ut på min första 20 minuters runda. Bara 29 kvar, i sträck då...hahaha!

Idag ska jag tacka ja till en anställning som jag blivit erbjuden. Kanske inte 100% den tjänst som jag tänkt mig men det är ett bra bolag och på pappret något väldigt bra. Ibland drabbas jag av en statusstress och jag kan inte identifiera om det är jag som är genuint stressad över min situation eller om det är stressen över omgivningens förväntningar. Eller vad jag inbillar mig är omgivningens förväntningar.

Jag hade missat att en annan långväga kompis är här idag över natten och ikväll ligger det på mig att boka restaurang för middag. Jag vet att det förväntas vin men hon skulle aldrig göra en sak över att jag valde bort alkohol och jag känner mig trygg med att vi kommer ha en trevlig kväll ändå. Men klart det finns en gnagande känsla av att det är tråkigt att inte kunna dricka det där glaset. Men jag gillar cola zero mer och det skulle inte kunna bli mer än ett eller max två glas, så jag missar inget. Måste påminna mig om det. Det ska gå bra. Jag har nämligen valt att inte dricka en droppe alkohol idag heller.

Hoppas ni får en bra start på veckan!

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag blev faktiskt positivt överraskad över hur roligt det är att umgås utan alkohol. Jag är mycket mer närvarande, lyhörd, och min timing är bättre. Sen skrattar jag mer genuint också. Otroligt häftig upplevelse!

Kram ?

Profile picture for user Leonie

Mitt bästa nyår var helt nykter på en i övrigt "vanlig" nyårsfest, under min förra vända i nykterhet som då varade i 8 månader har jag för mig. Hade så förbaskat roligt. Roligare än de flesta andra festerna och utan dagen efter. Minns fortfarande hur jag befann mig i ett glädjerus omsöm förvånad och lättad. Jag hoppas jag kommer dit igen. En annan sak är att jag går hem i tid när jag är nykter. Finns alkohol stannar jag tills lamporna tänds (om inte mina slocknat innan).

Profile picture for user Leonie

Middagen igår var superlyckad. Så fort servitören frågade vad vi ville dricka så svarade jag direkt urskuldande "Jag kommer vara tråkig idag och ta cola" min vän som är en sund vettig person svarade obekymrat "Ja det får man, jag ska ha ett glas vitt". Så tydligt att jag ännu inte trygg och självklar i mitt val i att avstå, det sitter så inpräntat att andra ska bli besvikna på om jag inte dricker. Vilket antagligen handlar om att jag blir besviken om andra väljer bort alkohol när jag är inställd på ett glas. Och givetvis finns det folk som blir besvikna men det ansvaret kan ju inte ligga på mig. Men träning ger färdighet och snart är det förhoppningsvis ur världen.

Middagen fortlöpte precis så trevligt som jag förutsatte, vi skrattade, skvallrade och pratade allvar. En kväll att vara tacksam över. Även om jag ofta haft extremt roligt under andra kvällar ute när det druckits så infinner sig sällan en genuin tacksamhet. Det är alltid något som grusar till det, för mycket alkohol, för mycket pengar som har spenderats, för mycket har sagts osv. Men igår, bara bra!

Annars kom jag iväg på min korta springrunda innan jag skulle möta upp min kompis. Jag gav mig ut även om jag i vanliga fall kanske skulle tänkt att det skulle bli för stressigt. Bara känslan att ha avklarat det är enormt skön.

Profile picture for user Andrahalvlek

Vissa saker kan man inte läsa sig till, man måste uppleva det själv.

Och det är helt rätt att du vänjer dig vid att välja alkoholfritt. Första gången är big issue, men allt man övar på blir man bättre på!

Kram ?

Profile picture for user AstridK

Så hoppas jag att jag känner efter min middag på stan på torsdag ☺️. Känner igen det där med att göra andra besvikna och framförallt själv bli besviken om någon väljer bort alkohol. Men tycker att det är så mkt lättare att välja bort när jag är mer ärlig med andra. Mina förklaringar går från, jag måste jobba/köra, har hälsomånad, mår inte bra av alkohol/lätt att blir för mycket när det är stressigt och bättre att avstå helt, har alltid haft problem med alkohol och har därför bestämt mig att sluta på obestämd tid, jag är alkoholist och vill aldrig mer dricka. Det senare bara till mamma, syskon och man. Men alltid en oro kring vilken story jag ska välja. För vissa vill man inte blotta sig när man trillar dit igen..

Profile picture for user Se klart

Både med cola zero och springrunda! Med tiden kommer du att märka hur lite ansvar du har för att andra människor ska vara nöjda, iaf när det kommer till drickandet. DU är den viktigaste personen i ditt liv. Varje dag nykter är ett bevis på det! Kram ?

Profile picture for user Leonie

Det jag har märkt när jag haft vita perioder under längre perioder tidigare är att man till slut stöter på vänner som får något i blicken när man säger att man inte vill ha och som säger något i stil med"Jag borde nog också dra ner" eller ibland till och med blir inspirerade att avstå i alla fall ett tag. Det är ju så att om man själv tackar nej till något "så självklart" som alkohol är att andra inte sällan börjar reflektera över sitt eget drickande, om än för stunden.

Profile picture for user Leonie

Pratade med en kompis på telefonen och hon sa att jag lät glad och som att jag mådde bra. Det stämmer nog. Jag är väldigt förväntansfull inför höstens aktiviteter och med mina hälsoval (träna, äta bättre etc). Dessutom märker jag effekterna av min nykterhet nu efter två veckor (jippie!) med noll alkohol. Psyket och energin är i schakt. Jag var extremt trött igår men då handlar det om att jag inte lagt mig att sova i tid och att jag inte ätit tillräckligt. Saker som jag kan rätta till idag. Hade det varit för att jag varit bakis så hade det känts mycket värre.

Berättade för min vän att jag har uppehåll med alkoholen. Jag kan tyvärr inte formulera vare sig för mig själv eller andra att jag slutar för alltid. Men jag har beslutat mig för att vara vit i två månader. Därefter kommer jag fatta ett nytt beslut. Jag hoppas idag att det beslutet blir att fortsätta i samma spår men jag måste ta det stegvis.

Idag väljer jag bort alkohol och jag är förbaskat glad över det.

Profile picture for user Leonie

Det har varit konstiga dagar. I slutet av veckan blev jag helt plötsligt väldigt nedstämd. Det känns som att jag hade en massa gråt i mig som inte kom ut. Som singel är det lätt att det i dessa tider blir ensamt i och med att jag är på kontoret mer sällan, alla har sitt och nu när jag inte är så pigg på att hänga på krogen så tas ytterligare en dimension av det sociala bort. Dessutom får jag mer kontakt med mina känslor när jag inte dricker. Det innebär framför allt att jag har väldigt mycket enklare att känna glädje och tacksamhet. Men också såklart att jag stundtals måste konfrontera sorg och melankoli. På ett intellektuellt plan är jag tacksam över det. Jag vill ju känna. Men surt när man är i det.

På det stora hela har jag haft en väldigt fin helg. Igår mötte jag upp lite vänner på en uteservering (årets sista?). Jag drack cola zero och de drack tydligen alkoholfri öl. Men min kompis frågade insinuant om det fanns någon anledning till att jag inte drack. Jag slog bort det snabbt med ett skämt om att jag inte var gravid om hon hade fått för sig det. Det är ingen stor grej, det är en av mina närmsta vänner, men jag registrerade att hon sa så.

Jag var väldigt förväntansfull och hade bra energi inför kvällen och min vän sa "Det är som att du har två glad innanför västen, du sprudlar". Det gjorde mig glad och trygg i att jag inte behöver vin för att faktiskt ha kul.

Nu ska jag göra något vettigt av den här söndagen och önskar att ni får en fin dag.

Profile picture for user AstridK

?? Bra jobbat med alkoholfritt på uteservering, det tycker jag själv är en av de tuffaste situationerna. Märkligt det här med nära vänner och kommentarer. Blir ibland helt fascinerad över att de inte verkar vilja se eller acceptera att man har problem utan ska ställa frågor om man är gravid när en väljer alkoholfritt. Hade en speciell upplevelse just på en härlig uteservering i solen för några helger sen när jag tänkte ”bara ikväll” kan jag dricka och tog ett glas riktig champagne. Kompisen som vet att jag valt bort alkohol ett tag men inte fått riktigt hela storyn applåderade när jag sa att jag skippade alkoholfritt till fördrink och sa ”vad roligt, du dricker ikväll!” Inte hennes fel att jag drack såklart men jag tog det som ett tecken på att ett glas kanske kunde få bli 4...och det blev 8 ?

Profile picture for user Tröttiz

Som svar på av AstridK

Så trött jag blir på detta tjatande i samhället om att det minsann ska drickas. "nåmen, inte? Klart du ska ha" eller "ska du jobba i morgon?". Att det är något som hör till och ska vara. Att man nästan är konstig som säger nej. Suck.

Profile picture for user Leonie

AstridK: Men så märkligt. Det handlar ju 100% om deras egen känsla och rättfärdigande av att dricka. Att din vän blev glad gav ju henne acceptans att dricka med gott samvete. Sen spelar en gnutta omdömeslöshet och ovett in tror jag. Det ligger väl så djupt rotat i oss alla tills vi brottas med problematiken.

Tröttiz: Även jag blir vad du heter på detta :)

Hade huvudvärk precis hela gårdagen. Ungefär som att jag var bakis efter lördagen. Men det var jag ju inte, timingen var träffande ändå. Ändå bra att bli påmind om hur vidrig den känslan är. Min baksmälla håller i sig i alla fall i goda 4 dagar innan jag börjar bli återställd. Första dygnet känns som ren överlevnad fysisk. Dag två och tre är ångesten monumental för då får den ta plats och sen resterande dagar är jag bara obarmhärtigt trött. Det är omöjligt att leva ett fungerande liv så.

Kom ut och sprang igår. Nu har jag sprungit varje dag i över en veckas tid. Innan någon sätter i halsen så är det väldigt korta rundor så jag tar inte på något sätt ut mig eller sliter på kroppen. Men 20 min varje dag i maklig takt för att få in det i ryggmärgen. Igår kväll drog jag till med 5km och jag kände mig så otroligt nöjd över att ha avslutat min helg med att göra gott för mig själv.

Nu är det ny vecka och nya tag. Alkoholfria såklart!

Profile picture for user Leonie

Fredag igen och en stundande helg. Igår var en vän i stan och han ville ta ett glas. Vi har en gedigen festhistorik från studietiden, bara att han aldrig tappar kontrollen och medan jag i princip tappade allt jag hade. Han är oerhört intelligent med ett yrke som gör att han kan identifiera problematiskt drickande, undrar varför han uppmuntrade mig att gång på gång dricka som jag gjorde då när vi var unga. Inte bara tillät, det hetsades och trycket var enormt. Om jag någon gång ville ta det lugnt eller gud förbjude kanske dricka alkoholfritt då blev det ett jävla tjat. Nu skyller jag inte mitt problematiska drickande på honom det fanns både och efter men han är en extremt rationell person och jag undrar hur han tänkt kring allt detta.

Därför var jag lite nervös inför igår när vi skulle ses. Jag är väl inte rädd att han ska börja tjata, den biten har vi kommit förbi, men att det skulle komma en blick eller tonfall av besvikelse. Han visade inget sån. Han hade samma reaktion som min väninna som jag träffade förra veckan när jag sa att jag inte skulle dricka: "Det behöver man inte".

Det ligger så djupt rotat i mig att jag dricker vin att jag på något sätt får för mig att det skulle vara en stor sak för andra om jag valde att inte göra det. Kvällen fortlöpte till en väldigt trevlig kväll, roliga samtal med högt i tak, jag drack någon god drink på ingefära och tog en cola zero. Han drack vin och öl, toppen! I dessa situationer blir jag inte sugen. Nu när jag tänker efter så tror jag inte att jag reflekterade över att jag önskade alkohol vid något enda tillfälle under kvällen. Wow! När blir jag sugen egentligen?

Idag ska jag troligtvis träffa en till killkompis, han kommer vara lite svårare för tror jag. Men det ska banne mig gå!