Det är aldrig försent

Profile picture for user Sattva

Ja vilket jra uttryck, det är ju precis vad det är! Räntan är skyhög...
Äter en mängd vitaminer o mineraler redan, men de kanske inte kommit kroppen tillgodo pga alkoholen. Får sitta lugnt i båten och rida ut vågorna. Det är ju bara dag 12...får lära mig tålamod.
Japp, det blir tydligt att jag troligtvis behöver förändra saker i min vardag för att orka i längden.

Profile picture for user Se klart

Jag har vilat orimligt mycket det första året som nykter. Och när jag vilat orimligt mycket har jag kunnat vila ännu mer. Jag kan fortfarande hålla högt tempo, men vilan är liksom villkorslös. Går inte att förhandla kring. Jag minns att jag ofta ”laddade om” med ett glas. Som en hittepå-energi. Jag kunde vara trött så jag höll på att somna, men sen ta två glas vin och bli pigg igen. När jag tänker på det är behovet av orimlig vila inte så konstigt. Vila på, är mitt råd. ?

Profile picture for user Sattva

Se Klart, känner igen det du säger att vinet "laddar om" en. Höll på att somna på jobbet igår, på riktigt! Inte hänt innan. Vila orimligt mycket, gud vad härligt det låter! Det får gå in under mitt mantra "var snäll mot dig själv"!
Har haft två dagar med sug o tankar på vin. Men säger till mig själv "det är fortfarande januari. Steg 1 är nykter hela januari (ihop med maken). Steg 2 nykter februari, steg 3 nykter mars. Då har det gått 3 mån o jag kan kanske känna de verkliga effekterna av nykterheten.
Tröttheten är min största trigger just nu....

Profile picture for user Sattva

Dag 15 och helg på ingående. Just nu känns det hanterbart. Steg 1 nykter januari. Ska njuta av att vara närvarande, se filmer, äta gott.

Profile picture for user Sisyfos

Eftersom jag inte drack officiellt hemma de sista åren, hände det att jag halsade vin innan jag gick in genom dörren hemma. För att orka det sista. Har nu förklarat för en närstående att jag drack för att få energi. Hen har svårt att förstå det eftersom man oftast blir trött av att dricka. Men jag tänker att det fungerade på båda sätt på nåt vis.
Nu var ju jag trött av järnbrist också men jag tänker att alkoholen har påverkat mycket i kroppen även näringsmässigt så att tröttheten kommer av många olika orsaker när man slutar dricka. Troligtvis hungern också. Drick nån nyttig smoothie.kanske?
Känner så väl igen behovet av att ladda om och gå vidare när det känns som om man redan sprungit ett maraton.
Vilket klokt inlägg SeKlart skrev tidigare i tråden. Det blir bättre Sattva. 14 dagar är jäkligt bra jobbat. Ibland dyker tankarna upp på att det vore trevligt med ett glas vin. Jag dricker inte nu så det går fort över, men funderar en del på varför de kommer. Tänker att det var en så stark signal om att nu är det dags att vila. Nu slipper man göra nåt mer idag. Vilan jag får nu är mycket tydligare, men det gäller för mig att sluta hålla på med telefonen. Tror att det också har hållit tröttheten borta.
Det är inte helt enkelt det här. Men det är faktiskt väldigt skönt att inte lägga nån energi på alkohol i alla fall.

Profile picture for user Sattva

Just nu går det ganska mycket energi att tänka på alkohol, eller att inte dricka. Eftersom maken också har uppehåll i januari går det bra att inte dricka, men fixeringen finns där.
Igår fredag kändes det konstigt. Så van att ta ett glas vin direkt efter jobbet. Höll mig sysselsatt i köket istället.
Något jag faktiskt uposkattar mycket är att jag får behållning av det vi ser på tv. Såg hela höstens säsong av "Så mycket bättre", men minns ärligt talat knappt nånting. Det är inte konstigt ungdomarna har reagerat...
Har varit på konstigt humör idag. Världens humörsvängningar. Tur min man är tålmodig.
Vila, ja det är något jag behöver träna på. Att vila utan att det betyder dricka vin. Eller vila dagen efter för mycket vin...
Detta blir en resa, dag för dag. Fas 1, nykter jan. Fas 2 nykter feb. Fas 3 nykter mars. Sedan är medicinen slut o jag hoppas vara på en plats mentalt då jag verkligen inte VILL dricka längre!

Profile picture for user Se klart

Hej Sattva, kikar bara in för att höra hur helgen varit och hur du har det. Hoppas bra ?

Profile picture for user Sattva

Tack för omtanken Se klart!
Helgen har varit på det hela bra. Var en tuff lördag mentalt. Inte så mycket sug egentligen, mer en sorg o frustration över att inte få "ha lördag som alla andra", dvs ta ett glas vin framåt matlagningsdags och dedan mer därtill. Detta störde mig hela dagen o jag var sur o vresig. Inre stress. Höll på i köket ned en massa projekt som gjorde mig jättetrött, ej bra.
Mycket bättre igår, då jag kunde njuta av ledigheten. Vilade mer o mådde bra av det.

Profile picture for user Illaute

Jag är ju inne på drygt 2 månaders nykterhet.
Jag hade samma plötsliga sug i helgen vid middagen.
Tänkte plötsligt -va f-n, ska jag aldrig få mysa med gott vin till maten? Allt blev plötsligt helt grått..,
Men sen tänkte jag att jag måste spela hela filmen.
Att för min del skulle det ju aldrig stanna vid bara ett pysmysigt glas och jag såg mig själv sitta sluddrande vid matbordet med en stackars uppgiven sambo.

Du skriver också att få ta ett ”glas som alla andra”. Tror banne mig inte det är många procent som kan det. De flesta är nog som du och jag. Men mer eller mindre medvetna.
Jag tänkte att jag heller inte varken vill eller är som alla andra.
Vi är ju en härlig gemenskap här som kämpar mot samma mål. Så jag brukar tänka på er andra när suget sätter in. Blir lite varm i kroppen då och vet att ni kämpar mot samma demoner som jag.
Ha en fin måndag!
Kram

Profile picture for user Se klart

Så sant Illaute, det hjälper att tänka på forumkompisar när man känner sig ensam och i brottningsmatch med sug och tappade sugar.
Känner mycket väl ingen den där irritationen @sattva, man blir lite som ett gnälligt barn. Det går över, så mycket är säkert.
Sen brukar jag tänka på de med allergier eller nån som föds med en sjukdom eller vad som helst som skiljer sig åt mellan människor.
Det är till sist endast förhållningssätt vi kan påverka.
Jag har barn med mycket känsliga hjärnor- känsliga för allt möjligt som hör det vanliga livet till.
Men jag måste ju säga att det då är meningslöst att jämföra sig med någon annan. Det här är det liv du har, som du har fått. Lev det på bästa sätt. Min känsla för allt jag har- växer i nykterhet och allt jag inte har- det tänker jag allt mindre på.
Men jag får träna min hjärna varenda dag.
Uppgivenheten över att inte få dricka vin när man lagar mat kan kännas som ett svart hål men jag kan lova dig att känslan försvinner med tiden. Ha en bra måndag!

Profile picture for user Sattva

Tack för era kommentarer! Ja en brottningsmatch har det varit även idag. Ingen tanke på att bryta nykter januari, men fantasierna skenar iväg för hur nästa månad ska bli. Och sedan tvingar jag mig tillbaka i tanken "en dag i taget. Jag känner såhär just nu. Det kommer inte alktid kännas såhär. Jag är mest bara trött o sliten. Det kommer kännas bättre ikväll efter mat när jag får vila"....och det gör det ju. Ska snart lägga mig.
Tänker på det ni alla säger som varit nyktra länge, att det lugnar sig, det blir bättre.
Gnälligt barn, ja verkligen!

Profile picture for user Sattva

Tänker att 20 dagar verkligen både är mycket och lite. Mycket eftersom jag inte varit nykter så länge sedan 1 år, då hann jag till dag 21.
Lite när jag tänker att det inte ens gått 3 veckor än. Och att de bästa effekterna av nykterhet inte har hänt än (utifrån andras erfarenhet). Tänkte igår att jag "är i vecka 3", lite som man räknar en graviditet. Fast i detta fallet finns väl inte en slutvecka. Jag är för otålig helt enkelt.
Känner mig oerhört trött. Sover bättre än tidigare, men för få timmar. Fattar inte hur jag orkade vara såhär trött i grunden, och samtidigt skulle kroppen ta hand om gårdagens alkohol...

Profile picture for user Se klart

Den kan fortfarande komma över mig. Har jättesvårt att säga okej till mig själv men precis som du skriver tänker jag på hur fruktansvärt trött hela systemet måste ha varit, kroppens alltså. Att jag orkade jobba som jag gör. Allt sånt.
Känns som resten av mitt liv får gå åt till att vara tacksam över denna slitvarg. Och det blir bättre med tröttheten ändå. Men passa på att känna dig stolt och glad över varje dag och sånt viktigt beslut.
Tunnelseende är bra, inte dividera med alla tankar om nästa nyår, utan att den 20 januari är en helt okej dag att vara nykter. Tankarna om annat får helt enkelt vänta på sin tur.

Profile picture for user Glitterflickan

Har inte hunnit läsa så mycket om dig än Sattva, men jag förstår att du är en kämpe. Som VILL förändras. Och det är bra??. Viljan är nummer 1, sen får det ta tid och man får nya chanser. En dag i taget. ?

Profile picture for user Sattva

Tack för era kommentarer!
Idag är ingen bra dag. Lade mig vid 21 igår men är ändå så oändligt trött. Suttit i digitalt möte hela fm och bara retat mig på allt som sagts. Men inte orkat tillföra något. Lyckades oförtjänt snäsa av en kollega i fikarummet i en paus.
Känner mig helt ur gängorna. Sur, ledsen, arg, trött, frustrerad, uttråkad, orkeslös...allt på en gång. Vad ÄR detta, känner inte igen det från tidigare nyktra perioder.
Snart helg. Skönt. Ska vila. Faktiskt inget sug idag, skönt. Behöver nog mer vila än jag tror helt enkelt.

Profile picture for user Se klart

Borde det väl vara idag då, dvs tre veckor. Grattis ? då är de tuffaste dagarna över. Heja dig!

Profile picture for user Sattva

Tack för grattiset, ja igår dag 21. Jag räknar dock 3v idag?
Fredag så skönt. Inget sug mer än efter vila!

Profile picture for user Andrahalvlek

Minns första nyktra helgen med bävan. Vad gör man en fredagkväll om man inte dricker vin? Men jag minns också att redan tredje nyktra helgen så kändes det mer än okej att inte dricka. Redan då hade jag märkt att helger utan alkohol blir så mycket längre. Jag hann göra mer, eller vila mer.

Jag lyssnade verkligen på kroppen och vilade massor i början. Sen kunde jag plötsligt få ett ryck och rensa klädkammaren, eller putsa fönster, men vila vad det jag i huvudsak ägnade mig åt. Jag vilar fortfarande mycket, och det är bara sunt. Jag har passerat 50 år, har ett krävande jobb (och krävande hemmasituation delvis), så jag behöver ta alla chanser att vila som jag kan få. Så det gör jag, helt utan dåligt samvete.

Kram ?

Profile picture for user Illaute

Som svar på av Sattva

Hög igenkänning på det du skriver.
Har också dagar där livet är pest.
Hade förhoppningar att livet skulle bli lite rosaskimrande nu när jag varit då duktig och varit nykter så länge.
Nu har jag dagar också där min chef nästan viskade till mig -hur är det vännen?
Och jag ba, -vadå?
Chefen; -du verkar lite ur form...

Samma sak när jag kom hem den dagen så sade min sambo: -du är som en öppen bok, du kan verkligen inte dölja att du inte mår bra.
Men han avslutade med att säga att det är bra för det är ju mänskligt, ingen kan inte bara på topp jämt.
Jag har funderat på vad det beror på och har kommit fram till att tidigare har jag varit då jäkla bra på att spela teater, aldrig visa att man är svag.
Ständigt trött och bakis och det ville jag dölja med ett stort leende och glatt humör.
Nu är jag/vi oss själva.
Och det är fint.
Ingen mer teater.
Alla dagar är inte rosaskimrande.
Jag känner att vartefter dagarna går blir jag lite mer närmare mina känslor.
Hjärnan är inte längre marinerad av alkohol och jag blir mer ärlig mot mig själv.
Det är ju något fint och bra.

Nu kör vi nykter fredagkväll!

Tjoho, idag mår iallafall jag bra.

Vila ordentligt så hoppas jag att du kommer känna dig piggare och gladare framöver.
Kram

Profile picture for user Andrahalvlek

I höstas sa min chef att hon märkt att jag blivit mycket piggare och mer alert under hösten jämfört med våren, så nykterheten märks verkligen på alla nivåer. Och du har helt rätt Illaute, som nyktra blir vi mer äkta på alla områden. Vi slutar spela teater och vi slutar överkompensera. Och så mycket tid och energi vi sparar på det!

Kram ?

Profile picture for user Sattva

Tack för era kloka kommentarer, Andra Halvlek och Illa Ute!
Är också strax över 50 o inser att kropoen o psyket faktiskt inte orkar lika mycket som förr. Har tidigare bortförklarat min trötthet med allt drickande, men börjar inse att det kanske just också är naturligt att dra ner på tempot.
Har igår avsagt mig ett sidouppdrag på jobbet som bara tagit energi. Känns bra! Jag tar ansvar för mig själv!
Märker också att jag är mindre känslig för andras känslor o beteenden, i det stora hela, även om humöret svajar ibland. Mindre tjafs med maken. Kan kanske börja lita mer på mina sinnen?
Ser faktiskt fram emot ännu en nykter helg. Inte förvinna iväg i dimman. Få vakna imorgon o slippa känna efter om jag är bakis eller inte. Veta att det jag känner, beror på kroppens verkliga tillstånd och inte bakfylla.
Och så den här andra sidan av myntet, längtan att få släppa allt, bara gå in i dimman o inte bry mig. Stänga av hjärnan.
Men jag vill ju uppleva det ni beskriver, en nära känsla till sig själv och andra. Närvaro.

Profile picture for user Se klart

På det här lilla företaget premierar vi att avstå extra uppdrag mm ?
Tvärtom mot vad de flesta av oss gjort. Tror inte jag läst om någon på forumet berätta att hen haft alldeles för lite omkring sig, värt en tanke.
Tre veckor är riktigt bra, mer än halva januari har gått, ditt första delmål i sikte. ??

Profile picture for user Sattva

Dag 23, lördag. Inget sug! Känns bara skönt vara nykter, förbli nykter hela dagen. Kände dock ett litet hugg i magen/ saknad förut hid tanken att jag om några timmar ska ställa mig o göra mat. Utan vin. Den där stunden i köket då jag stänger in mig i mat- och vinbubblan. Tiden liksom stannar o jag mår bra. Är lycklig. Finns ingen stress, inget jag behöver skynda på, ingen som vill jag ska göra nåt annat. Det ör i dessa stunder jag fyller på o fyller på. Plötsligt har jag druckit 4-5 glas. Är berusad. Och sedan inte konstigt att resten av kvällen är en dimma.
Men jag gjorde som Andra Halvlek har tipsat om, jag sa bestänt NEJ. Nej, det kommer inte bli nåt vin. Jag vill ju inte ha baksidorna av det. Och det är faktiskt rätt trevligt att uppleva hela lördagskvällen, inte fadea bort hid 20-tiden....

Profile picture for user Mattan

Har missat att du kommit igång med målen som du laddade för förra året. Visst är det knepigt ibland med situationer där vinet varit en viktig del. Jag kan forfarande efter tre månader få impulser att vinet hade passar in Men det blir alltmer sällan. Vet inte om detta funkar för dig men jag häller upp lite alkoholfritt i fint glas. Köpte till och med nya drinkglas för att lyxa till det.kanske du kan hitta det som du tycker om och ha något trevligt o glaset till matlagningen. Önskar dig stor lycka till med dina mål och tack för att du delar med dig. Kram ?

Profile picture for user Sattva

Tack mattan!
Ja tänk att jag faktiskt klarat 3 veckor o lite till! Just nu är det övervägande positivt att vara nykter. Känner mig stolt istället för sunkig o skamsen.
Ungdomarna är betydligt gladare. Tar kontakt o tom kramar spontant sin gamla mamma! Undviker mig inte!

Vill ha en framtid där jag på allvar är "En sån som inte dricker", som jag läste i en annan tråd. Jag var ju "En sån som inte dricker" när jag var ung. Vad hände???
Men som sagt, jag är glad att vara alkoholfri. Trots vissa dagar som känns botten.

Profile picture for user Andrahalvlek

Här kommer en superkort version av Annie Graces framgångsrecept:

1) Tro på att du klarar av det.
2) Fokusera på fördelarna med nykterheten.
3) Identifiera dig som en som inte dricker.

Ni är redan på väg in in i steg 3, tjoho!

Kram ?

Profile picture for user Se klart

Det är ju små steg på vägen.
Jag är en sån som inte dricker. Det är fortfarande viktigast, varje dag.
Kanske kommer det alltid att vara så, men kan säga att tex en lördagkväll med skaldjur väcker NOLL procent sug numera.
Och det är helt märkligt. Och fortsatt ljuvligt!
Heja dig! ?

Profile picture for user Mattan

Fint att se det så. Och livet blir inte ett dugg tråkigare tvärt om. Vi forsätter tillsammans och stöttar varandra när det blir svåra tider. Kram ?

Profile picture for user Sattva

Snart 4 veckor. Har identifierat att jag har två sorters sug: det ena pga trötthet. Kommer dagar jag jobbar o framåt eftermiddagen. En längtan att skjuta undan alla plikter och bara ge mig hän åt vila, slippa ta ansvar, slippa vara duktig o redig. Det andra suget är mer förknippat med fredag o lördag. Det "hör till" som vana o som guldkant.
Men svaret på trötthet o känslan av att bli uppäten av jobb o plikter är ju vila och se över vardagen. Eller faktiskt inse att detta är att vara vuxen. Man måste vissa saker helt enkelt. Försörja sig tex.
Och helgerna föredrar jag trots alkt nyktra. Kunna gå och träna en söndag kl 9, som jag alltid annars tackar nej till eller försöker senarelägga. Kunna se en hel film. Inte vakna i soffan kl 3....
Även om maken inte fortsätter utan alkohol i februari gör jag med all sannolikhet det. Dels för att jag vill, dels för att jag inte vågar deala med mitt beroende. Vill inte väcka det.

Profile picture for user Andrahalvlek

Det ramlar in insikter på löpande band här ser jag, bravo!

Det är lite magiskt faktiskt när man inser att man inte måste agera på sina tankar och känslor. Att det aldrig är suget som lyfter glaset. Att det faktiskt är du som bestämmer - och du gör det utifrån rationella insikter, som att du inte vill deala med ditt beroende.

Precis så känner jag också, det är inte värt risken. Jag avstår gärna från de där fåtal glasen med ”guldkant” om det innebär att jag får fortsätta vara grundglad och grundnöjd.

Kram ?

Profile picture for user Sisyfos

Det är lite intressant det där med guldkanten tycker jag. För länge sedan innan beroendet och mitt osunda förhållande till alkohol tog över så kändes det så. En längtan, trevligt, guldkant. Det funkar ju inte så längre, kommer aldrig mer att kunna sjunka ner i soffan en fredagkväll med ett glas vin. Jag vet inte om jag egentligen saknar just det längre. Det slutade vara en guldkant tror jag i det ögonblick som det blev berusningsdrickande istället. Det blev bara jobbigt. Det är skönt med fredagar nu istället. Vilan och fredagen måste dock signalera avkoppling tror jag. Det är nog det som guldkanten har handlat om ofta. Inget som måste eller borde göras. Jag måste vila, se nån icke ansträngande film, strunta i att disken står kvar. Pusta ut! Vila, det är guldkant. Det är också lite guldkant kl 10 när lördagens träning är avklarad och i princip hela dagen är kvar. Det kan man njuta lite av.

Profile picture for user Sattva

Aldrig har jag klarat en månad (4v) utan att räkna ner dagarna tills det är "fritt fram" igen!
Jag uposkattar verkligen nykterheten mer än längtan efter att vara berusad. Lärt mig tänka steget längre, konsekvenstänk både på kort o lång sikt.
Japp, jag har tankar om alkohol var o varannan dag, men autopiloten drar inte igång. Finns säkert flera faktorer, men något rent konkret är medicinen. Eftersom ett återfall isåfall måste innebära att jag låter bli att ta medicinen x antal dagar innan, så har den absolut en viktig funktion.
Ingen ide att dricka om jag inte blir sådär mjuk, varm, surrig, avslappnad etc. Har ju varit med om att dricka massor av glas vin utan att nåt händer...och vad är meningen med det????
Så, jag låter bli att ta reda på hur länge man behöver hålla uppe med medicinen för att den ska gå ur kroppen. Istället tar jag den absolut först av mina morgonvitaminer. Säger högt inombirds "den viktigaste först". Blivit nästan en liten ritual...
Om någon "ny" läser detta, ge inte upp!!! Det GÅR att förändra sitt drickande! Herregud, jag trodde aldrig jag skulle skriva att jag fortsätter en månad till, men det gör jag! Jag fortsätter vara nykter en månad till!!
Och till er fina människor som brukar skriva till mig; TACK!! Och tack för ert tålamod med mig innan jag väl kom över på nyktra sidan....

Profile picture for user Torn

Det är det som gör skillnaden tror jag. Att man gör något extra eller annorlunda jämfört med tidigare. Extra motivation och tålamod och medicin tex. För min del var det att jag hittade det här forumet som gjorde skillnad jämfört med alla andra otaliga försök tidigare till att förändra mitt drickande.

Bra jobbat och grattis till 1 månad! ?

Profile picture for user Se klart

Så fint att läsa om din första månad, och fortsatt nykter tid.
Viktigast först är nykterheten, och så bra att du har hjälp av din medicin. Klokt! Nu hejar jag dig in i helgen som jag hoppas du får njuta av. Malla dig och var nöjd!
Har du tänkt på att det faktiskt är som en stor sten som man slipper släpa runt på, det där pimplandet? Kram ?

Profile picture for user Kennie

Det gör mig verkligen glad att läsa om hur du mår och tänker nu, vilket styrkebesked! Njut vidare av nykterheten!

Profile picture for user Sattva

Tack alla för era inlägg!
Jag är gladare o lyckligare än på länge! Har börjat ha lust till skapande igen, stickning bla. Riktigt längtar! Går ju inte att följa ett mönster smålullig. Orkar inte följa ett mönster trött o bakfull.
Börjat baka, laga nya maträtter.
Men ibland tar energin slut, pang bom. Får lära mig det där, balansen. Funkar inte att bli arg som ett bi plötsligt för att energin tagit slut...

Profile picture for user Sattva

Nedstämd, ledsen, irriterad, trött. Osams med maken över något som eg handlar om bristande kommunikation i kombination med trötthet och otrivsel på jobbet.
Sug som bara den att skita i allt och köpa vin. Men ska inte. Det löser inget. Och har ju tagit medicinen.

Profile picture for user Se klart

Minns att jag kunde skriva ett soligt inlägg och nästa dag; ”tar tillbaka allt jag skrev”... Dels tänker jag att det såklart är omställningar av olika slag och karaktär i hjärnan. Men också att vi rätt länge (iaf jag) medicinerat med alkohol på de flesta känslor så vi är inte vana vid hur de är i sin ursprungliga form.
Om man orkar så går det att tänka på som en utvecklingsfas. Alldeles säkert är att det blir bättre. Låt dagen gå och var lagom nonchalant typ; jaja jag hör er men ni får inte omkull mig så enkelt.
Du är du med din starka vilja, vilka känslor som än må rasa runt. Kram.

Profile picture for user Soffi

Jag känner igen mig i att humöret åker berg och dal bana så här i början av nykterheten.
Grattis till en månad förresten!

Vi är ju inte helt vana att hantera känslor utan att dränka dem. Jag förstår att du får ett starkt sug att "skita i allt och köpa vin". Men nu går ju inte det - vilken tur!
Ta hand om dig, tillåt känslorna att vara där. De kommer att gå över. Fnurran med maken borde ju gå att reda ut eftersom du vet vad det egentligen handlade om?
Jag jobbar ju med mina "okej, nu är det så här...". Det funkar iaf ibland för mig.

Varm kram!
Du fixar det här, du är helt okej!

Profile picture for user Sattva

Det blev stort gräl igår. Började tvivla på om vi faktiskt har det så bra tillsammans. Varut mycket tjafs en längre tid. Han skyller allt på mig.
Är nedveten om att jag inte är i balans. Ska försöka rida ut det här.
Fungerar inte så bra på jobbet heller, orkar varken med kollegor eller dem jag är på jobbet för. Så trött på att alltid behöva ge energi, komma med lösningar, härbärgera. Men det ingår i mitt jobb. Kanske borde se mig om efter nåt där jag slipper andra människor. Vad det nu skulle vara?
Men jag är iaf nykter. Och det kommer inte alltid att kännas såhär.

Profile picture for user Adde

är inte ensam ! Vi finns här för dig så du kan skriva av dig det som sker hos dig nu <3
Kram !

Profile picture for user Andrahalvlek

Genom att skriva tvingas man sätta ord på tankar och känslor, och plötsligt klarnar det lite. Lite i taget. Ta inga förhastade beslut just nu då du är som skörast. Det vore bara att belöna flyktbeteendet. Håll i, håll ut. Här och nu. Okej, okej, okej.

Kram ?

Profile picture for user Sattva

Tack! Nej inte belöna flyktbeteendet. Jag är väldigt bra på att ta till det. Tycker det är jättejobbigt att stanna kvar och känna och vara i det jobbiga. Vet nog inte ens hur man gör det fullt ut. Dags att lära mig ta livet som det är. Ibland går det upp och ibland ner.
Minns ju knappt vad jag skrev imorse, lite läskigt. Ändå är jag nykter. Har skyllt på alkoholen när jag inte minns, men det är ju inte orsaken nu.
Ska klara detta.

Profile picture for user Sattva

Har snart gjort fem nyktra veckor. Igår upptäckte jag ännu en trigger, nedstämdhet, ledsenhet o oro.
Tankar på ett planerat återfall till helgen kom, men jag kommer inte agera på det. Barnen/ ungdomarna är här och de ska slippa det. Nästa helg är de inte här, men då mår jag säkert bättre och suget är över. Flykt...ja jäklar vad jag längtar efter det just nu! Men jag vill rida ut detta, se vad som händer med mitt mående om jag inte dövar/ flyr...

Profile picture for user Sisyfos

Bra jobbat Sattva!
Jag har ju 5 månader nu, du är hack i häl. Det som är skönt nu är att inte tänka på alkohol. Att alltid vara närvarande med barnen. Och det är intressant att se hur man mår och vad man har för lösningar när a inte är ett alternativ. Det kändes verkligen som om du var lika less på a som jag när du slutade. Jag har inte tagit ett livslångt beslut, men just nu är jag utan och vill inte ha det på något annat sätt. Flykt med alkohol funkar verkligen inte långsiktigt. Förresten... min ilska mot sambon gick över... tog inte så lång tid innan humöret stabiliserades.

Profile picture for user Sisyfos

Bra jobbat Sattva!
Jag har ju 5 månader nu, du är hack i häl. Det som är skönt nu är att inte tänka på alkohol. Att alltid vara närvarande med barnen. Och det är intressant att se hur man mår och vad man har för lösningar när a inte är ett alternativ. Det kändes verkligen som om du var lika less på a som jag när du slutade. Jag har inte tagit ett livslångt beslut, men just nu är jag utan och vill inte ha det på något annat sätt. Flykt med alkohol funkar verkligen inte långsiktigt. Förresten... min ilska mot sambon gick över... tog inte så lång tid innan humöret stabiliserades.

Profile picture for user Kennie

Tålamod är min sämsta gren, men om man orkar ligga lågt ett tag så blåser en del onödigt skit över av sig självt. Jag lever sällan som jag lär på den punkten, men när jag lyckas inser jag att mitt vanliga sätt, att alltid agera direkt, inte alltid är det bästa. Får en känsla av att du funkar lite på samma sätt.. Hoppas allt reder ut sig och att du får en bättre dag idag. Och att du får vila till helgen, låter som att du behöver fylla på energin..

Profile picture for user Sattva

Ja jag tränar på det! Det stämmer, jag är jättesnabb av mig. Lär mig mer och mer att fundera en vända till innan jag agerar.
Vet 100% att jag inte kommer att falla dit på alkohol i helgen, jag vill verkligen inte det. Var uppe inatt på toa o kände då lite illamående (vet ej varför), men mindes då att "just det, såhär känns det att vara bakfull". Nej, inget jag vill ha!! Jag vill ha närvaro, livet som det är. Få känna stolthet att jag orkar svackor utan att fly.
Jo jag behöver energipåfyllning. Är ledig på måndag så jag har 3 lediga dagar. Ska verkligen vila!
Tack för era kloka ord. Jag uppskattar verkligen avsaknad av förmaningar kring återfall etc, och istället ett annat resonemang som känns värdefullt för mig!

Profile picture for user Sattva

Kom på en grej idag.
I mitt jobb hamnar jag ofta i samtal om acceptans och hur svårt det är att inte jämföra sig själv o sitt liv med hur det var "innan". Slog mig att det är ju precis samma acceptans jag själv behöver uppnå. Livet kommer inte bli som "innan". Jag behöver göra en nyorientering jag också. För jag vill ju inte tillbaka till att dricka för mycket. Och jag vet att jag inte kan hantera att dricka "lagom". Det är som det är. Det kommer bli bra.

Profile picture for user Se klart

Ordet acceptans står som spön i backen hos mig. Det är något sorts omfamnande av verkligheten som den är. Inte mer men heller inte mindre. Heja dig Sattva ?

Profile picture for user Sattva

Behöver bli lite bättre på att ta till mig råd jag ger andra. Som att en förändring tar tid. Jag kan inte räkna med att min hjärna/ psyke odelat jublar över att vinet inte finns som lättnad längre. Sover bättre än på länge, men är enormt trött. Är väldigt slö på jobbet, gör bara det nödvändigaste... Men kanske får jag ha lite överseende med det ett tag. Jag bryter faktiskt ett mångårigt mönster. Såklart det kostar på!
Egoistisk har jag nog också varit. Maken har ju inte heller druckit på lika länge. Han måste ju rimligtvis också ha processer igång. Vågar inte riktigt prata med honom om att januari faktiskt är slut. Han har inte sagt något heller. Han åker iväg lördag eftermiddag, så det är isåfall fredag han kommer handla hem? Eller inte? Hjälp, det är ju imorgon! Vill inte ta upp ämnet. Ska släppa den kontrollen. Ha tillit att det blir bra oavsett. Har bävat för det länge.

Profile picture for user Se klart

Känner verkligen igen det här med tröttheten, behov att vila och svårigheten att acceptera att man är som människor i största allmänhet- inte nån som klarar och orkar allt. Det finns gränser. Att vara lat är, har varit, min stora skräck...
Det tar tid att komma igenom lager av detta.
Vad gäller frågan om helgens nykterhet skulle jag däremot se till att ha en strategi. Vi vill inte hamna i lägen av ”det bara blev så” efter så mycket viktigt arbete nedlagt.
Så, fundera på svar och förhållningssätt?

Profile picture for user Sattva

Har bestämt mig att inte dricka i helgen. Vill inte. Men just denna helgen är det nog främst att ungdomarna är hos oss som utgör skyddet. Bävan jag har handlar kanske mer om hur jag ska hantera om han dricker vin. Att jag blir irriterad och störd. Vill inte att hi blir ovänner när han ska vara borta sedan. Det är lite knäppt det där, jag avskyr berusade människor. Ibland har jag till o med "druckit ikapp" om han är påverkad och inte jag. Jag fylls av en sådan avsky och äckelkänslor. De blanka ögonen, beteendet, vinlukten...Men är jag själv berusad reagerar jag inte alls.
Jag vet att det inte har med honom att göra egentligen, jag reagerar så mot alla påverkade människor när jag själv är nykter. Har säkert med barndomen att göra. Men vill inte känna så!

Profile picture for user Sattva

Fem veckor idag! Känner mig starkare idag, inte så trött. Långledig helg väntar. Kommer bli en skön, nykter ledighet!

Profile picture for user Soffi

Fem veckor är jättebra! Det är ju dessutom "ett helt nyktert år 2021" ;-) !
Bra med din strategi också, den ger dig alla förutsättningar för att få din sköna nyktra ledighet som du är så värd!

Apropå att bli irriterad på onyktra människor. Jag har för mig att jag läst/hört att det man blir irriterad på hos andra egentligen är saker som man vet (mer eller mindre medvetet) att man behöver jobba på hos sig själv.

Nu jobbar du ju på din nykterhet. Kanske kan du då låta mannen ta ansvar för sig själv, oavsett om han väljer att dricka eller inte? Inte så lätt kanske, men en tanke jag fick.

Kramar!

Profile picture for user Sattva

Ja fem veckor känns helt overkligt. Har JAG klarat det?? Jag som knappt klarat måndag o tisdag nyktert, har alltid fyllt på med 3-4 glas på onsdagen och sedan har fredagen hägrat då jag inte behöver räkna antal glas utan kan dricka ohämnat ur "min" box. Vi har till o med haft varsin box för att få hänge oss utan att vara stressad att inte få tillräckligt....Inte klokt när jag tänker på det...
Soffi, hm intressant tanke! Tänk om det faktiskt är så att jag ju längre nykterhet jag har, desto mindre kommer jag störa mig på andras drickande. Ja, den teorin tänker jag tro på!!! Ger frihet!!! Har förresten läst ditt inlägg i din tråd. Du skriver så levande o fint!
Andra halvlek, det är så värdefullt att få höra hur tryggt o lugnt det kan bli allt efter tiden går. Visst har du snart ett år? Wow!!! Tack att du orkar med oss gröngölingar!

Profile picture for user Sattva

Tänk ett år!!!
Blir inspirerad när du tex skriver (läste det i annan tråd) att du går förbi systemet utan att ens märka det. Att det är lika ointressant som en gardinaffär (eller nåt liknande). Får mig både att skratta och få hopp! Och även tro på en verklig, bestående förändring och omorganisation i hjärnan. Att de där traktorspåren i hjärnan faktiskt kan gro igen och bli en platt åker, där nya fina stigar kan ta form istället! Hopp!!

Profile picture for user Kennie

Gillar liknelsen med traktorspåren! Den ger en bra fingervisning om att man behöver ge det lite tid, men att förändringen hela tiden pågår. Och så skönt att följa en stig på en äng istället för ett lerigt traktorspår, det är värt att jobba mot!

Profile picture for user Sattva

Maken hade inte köpt något vin och vi hade en " vanlig" fredag med en alkoholfri öl till maten och bubbelvatten i övrigt. Så skönt! Han åker iväg i em så inget mer att oroa sig för denna helgen.
Är lite för skör att vilja prata med honom om att jag fortsätter nykter.
Minns en händelse typ dag 5 i nykterheten, då jag pratade med honom om allt positivt med att vara nykter. Fick bara negativitet tillbaka. Blev då ledsen och sa att jag behöver hans stöd, att jag måste vända skutan NU annars går jag under. Kanske han faktiskt hörde mig och att det är därför han fortsatt vara nykter även i februari (såhär långt).
Att inte ta upp och prata om saker är väldigt långt från min personlighet o även mina värderingar. Men denna gången känns det som det rätta att bara vara i detta nya " normala". Inte haussa upp det. Vet ärligt talat inte vad som är bäst. Men som denna helgen ser ut finns det ingen anledning att lyfta det.

Profile picture for user Kennie

Fint att höra, och skönt att maken inte verkar ha bråttom att börja dricka. Tänker på dag fem där, han kanske hade lite abstinens, och då kan man ju vara ganska negativ.. Tror som du att det ibland är bra att inte tvinga fram diskussioner, det kanske löser sig av sig självt. För egen del känner jag att det gör mig mindre och mindre att min sambo dricker ibland, men han dricker i och för sig sällan nu när jag inte gör det. I början satt jag och räknade hans glas och störde mig på att han inte också ville sluta helt, men ju tryggare jag känner mig i att vilja vara nykter för min egen skull, desto mindre bryr jag mig om hur andra dricker. Med det vill jag säga att det förhoppningsvis kommer kännas så för dig också, när det fått gå lite tid. Ha en härlig lördag nu!

Profile picture for user Sattva

Hade en skitvecka förra veckan. TRÖTT, nedstämd etc. Gräl m maken måndag som gav efterdyningar mentalt flera dagar. Dödstrött som sagt var, och valde bort min träning och annat jag gör för hälsan. Idag tillbaka bland mina träningsvänner. Mår så mycket bättre. Inser att detta är verklig medicin för mig. Höjer energinivån. Nu vet jag det i nästa dipp.

Profile picture for user Andrahalvlek

”När vi känner för det som minst, behöver vi det som bäst.” Det säget har fått iväg mig många gånger. Just nu gäller det promenader, minst 12.000 steg/dag, men jag har tränat annat mer aktivt under årens lopp.

Kram ?

Profile picture for user Sattva

Just nu försöker jag ha överseende o acceptans med hur jag mår. Jag borde känna glädje, jag är nykter sedan flera veckor, har ledig dag uran en massa måsten, solen tittar fram. Ändå är jag tung, trött o ffa nedstämd. Mådee bra igår efter träningen, det höll i sig 2-3 h. Umgicks sedan med dottern på hennes (!) initiativ men kunde inte riktigt känna glädje. Har läst härinne att hjärnans naturliga kemi sätts ur spel av alkohol. Antar det är avsaknad av alkoholen som nu gör att kemin är "störd". Jag kan leva med nedstämdheten men oroar mig att detta är min grundstämning. Har jag nånsin varit riktigt grundnöjd i mitt liv? Jag snuddade vid detta tidigt i min tråd, att en del kanske är födda med en grundkonstitution där lycka liksom är svårt. Jag kan absolut vara glad. Många ser mig säkert som sådan. Och det är inget spel. Men det är en roll. I vissa sammanhang är jag full av energi, ideer, handlingskraft.
Som vanligt otålig och vill veta hur det ska bli. Såklart kommer jag inte alltid att må såhär.

Profile picture for user Andrahalvlek

Ditt mående kommer att variera upp och ner ett bra tag. Försök att inte tänka på det så mycket, konstatera bara. ”Jaha, idag mår jag så här”. Och försök att träna så mycket du hinner med, för det mår både kropp och hjärna bra av.

För varje månad som går blir du bara mer och mer stabil i din nykterhet och ditt mående. Det går inte att föreställa sig hur det blir, det är bara att åka med tåget och se fram emot nästa hållplats, och nästa och nästa.

Negativa tankar generellt ska man försöka mota bort på alla sätt. Eller rättare sagt, man ska ”se” de negativa tankarna men inte värdera dem. Bara konstatera att man tänker dem och sedan neutralisera dem med neutrala tankar och sunt förnuft. Ett enkelt exempel: ”Tänk om jag missar bussen” (automatisk tanke) bryts med den medvetna tanken: ”Om jag ställer klockan i god tid och går hemifrån en kvart innan jag brukar så borde jag hinna med bussen, och missar jag bussen så får jag lösa det då.”

Man kan tänka sig riktigt sjuk faktiskt. Lyssna på Närvaropodden är mitt tips.

Kram ?

Profile picture for user Sattva

Tack för tipset AH, alla tips om bättre mående är välkomna!
Tar särskilt fasta på att det inte går att föreställa sig hur man mår längre fram. Tolkar det som att det blir bättre än jag ens kan tro!
Jag har varit nedstämd förut, men alltid haft en orsak, så jag har kunnat vila i det. Tex tiden fram till skilsmässan, själva skilsmässan o tiden efter, ett jobb som var mig övermäktigt. De senaste åren alkoholen, som jag ju vetat inte varit bra för mig. Nu har jag inga sådana yttre faktorer av vikt.
Jo, man kan säkert tänka sig sjuk. Usch, det vill jag inte! Vända skutan!

Profile picture for user Se klart

Jag gick tillbaka i min tråd och läste för att försöka komma ihåg var jag var och hur det var ungefär där du är nu. Jag läser att jag skriver om myrsteg- mina favoritsteg att försöka fokusera på eftersom jag är så otålig till min natur.
Såhär skrev jag då:
”Guldkant...
Ja, jag funderar över den.
Och just de här veckorna har jag börjat ”deala” med mina guldkanter och det är rätt spännande och faktiskt känner jag mig ganska rik.
Till exempel byter jag mig (tidigare) drink (ar) på fredagkvällen.
Mot lördag morgon, pigg och utvilad i sängen, och oavsett hur länge jag sover så vaknar jag med gott samvete.
Jag har bytt mina 2-3 (4) glas vin på söndagkvällen.
Mot hinna stryka, fixa, greja inför veckan, och inte vakna måndag morgon och praise vardag,
Idag bytte jag champagne på ett em- mingel mot att komma hem och få känna mig riktigt utvilad efter en skön helg.
Att gå längre och säga att en byter bort fylla, somna i soffan och vakna svullen i ansiktet/ det är ju på något vis uppenbart. Men om jag börjar i det tidigare skedet känns det plötsligen helt logiskt.”

Jag vet inte om det makes sense, men jag tror man får hänga med, inte vara så bestämd kring hur det ska vara.
Jag är som du en inte av naturen överlycklig typ, men jag kommer mer och mer tillbaka till känslan av glädje bara över att finnas till på nåt vis! Och mitt mantra är fortfarande att ingen nykter dag har varit värre än en bakisdag med ångesten som det innebär.
En dag i taget!

Profile picture for user Soffi

Jag har nog nästan hela livet tänkt att lycka och glädje är nästan samma. Försökt att hitta saker som gör mig glad föra finna lyckan. Nu ser jag det som olika tillstånd. Lycka är så mycket större och kan finnas även om jag inte är jätteglad. Den finns i lugnet för mig. Och jag kan ibland känna lugnet oavsett humör, typ: Okej, nu är jag nedstämd, men jag är nykter och det gör mig lugn. Det är skönt att vara nykter och lugn. ...och då kan jag nästan bli lite gladare också! Nej, det funkar absolut inte varje gång - än..
Hur är det för dig?

Sedan tänker jag, är du inte lite hård mot dig själv? "Tex tiden fram till skilsmässan, själva skilsmässan o tiden efter, ett jobb som var mig övermäktigt. De senaste åren alkoholen, som jag ju vetat inte varit bra för mig. Nu har jag inga sådana yttre faktorer av vikt."
Att säga tack och adjö till alkoholen är ju också en skilsmässa.
Var snäll mot dig själv. tiden efter kan vara svår, men den är inte övermäktig. Lycka och glädje kommer bara vi ger det tiden. Det är iaf jag övertygad om.

Du gör det här så bra. Du ÄR bra!
Kram!

Profile picture for user Sattva

Tack alla för era fina inlägg!
Så mycket viktigt att begrunda. Ska läsa flera gånger o ta in.
Ja herregud vilken resa detta visade sig bli. Det svåra var verkligen inte bara att sluta med alkoholen (vilket iof fortf inte är utan dagliga förhandlingar till och från, där medicinen och tiden jag faktiskt klarat är en krycka). Det svåra, eller kanske inte svårt men ett utvecklingsarbete, är att upptäcka sig själv. Som inte kan skylla på alkoholen för saker som skaver. Måste/ behöver/ vill fånga upp de verkliga orsakerna. Men kanske inte ha så bråttom. Förstå att detta är det som är livet.

Profile picture for user Se klart

Mer och mer har jag kommit att se den som nykterhetens främsta fördel. Jag får fortsätta utvecklas. Jag har inte stannat i växten så som jag faktisk tycker att man gör av att testa exakt samma lösning (vin) på exakt alla problem. Finns något så sunkigt över det förhållningssättet, tycker jag numera. Jag vet ju exakt vad som händer efter 2 glas, 4 glas, en flaska. Det har aldrig de senaste tio åren hänt något som överraskat mig förutom att jag blivit mer full än planerat.
Jag grottar inte ner mig i ”härliga minnen” av stunder jag druckit. Det är ett medvetet val, för de finns ju såklart. Men jag har stängt dörren och jag går framåt och bort ifrån. Så är min riktning och jag skulle ljuga om jag sa att det alltid var lätt men alternativet är helt klart sämre.
Heja dig!

Profile picture for user Sattva

Vaknade trött, irriterad, ur balans igår. Lång dag på jobbet. Fick mitt värsta sug hittills. Planerade på allvar ett återfall till helgen. Ungdomarna går till sin pappa fredag, så det skulle vara fritt fram. Att då skulle jag inte ta min medicin torsdag o fredag morgon.
Påväg hem från jobbet mådde jag riktigt dåligt psykiskt. Var redan besviken på mig själv att jag druckit på min 6- veckorsdag.... Så kom jag på att inget har ju hänt än, jag har inte gjort nåt än. Nu ska jag bara ta kvällen som den är och inte låtsas om för någon vad som pågår inom mig. Så vi åt mat, jag hjälpte dottern med en skolgrej. Unnade mig choklad o lakrits, kollade tv. Plötsligt var suget o tankarna på att dricka till helgen borta. Jag har sovit ok inatt, och tagit min medicin. Mår mycket bättre. Är så glad att jag inte pratade med maken. Han hade troligtvis gladeligen hängt på vintåget. Nu vet han inte att jag vacklade igår, och det är bättre så. Vill inte sätta något i rullning.
För mig är gårdagen en seger. Jag kände ju igen känslan. Den där när autopiloten slår på och inga argument hjälper, för autopiloten har redan tagit över rodret. Men jsg lyckades kapa tillbaka rodret. Nu vet jag att jag kan. Igår behövde jag vila och äta. Det var inte värre än så...

Profile picture for user Sisyfos

Ja, det är nog kanske ofta inte värre än så att det är vila och mat man behöver (och kanske lite lakrits ?).
Tänker att medicinen är bra eftersom det inte går att agera direkt på känslan. Du måste planera lite mer i förväg och hinner sansa dig. Du har så många veckor nu och jag tänker att det är vanligt att det kommer mycket positivt runt 2 månader. Lugnet, glädjen, euforin men det är ju olika.
Och nu får du istället glädjas över att du passerar 6 v. Precis såna känslor som du beskriver kan jag uppleva att jag får sug på nu. När natten har varit dålig, när jag har jobbat väldigt intensivt med något med full fokus, när vilan har uteblivit för att jag ständigt blir avbruten av nåt som måste åtgärdas eller fixas. Då swishar tanken förbi. Men oftast är det så skönt att landa i att jag inte dricker, och så tänker jag på allt jobb med drickandet. Nä, jag orkar inte dricka, jag vill vila.
Var stolt över dig nu, Sattva! Det är en seger att börja förstå vad som händer.

Profile picture for user Kennie

Så skönt att höra att du lyckades vända tankarna! Precis som du säger så verkar ju hunger och trötthet trigga, och så tror jag att beroendet jobbar så att man undermedvetet bygger på med anledningar att få dricka. Man kommer inte dricka bara för att man är sugen, det vet beroendedelen av hjärnan, så då jobbar den med att bygga upp en stämning där det är tillräckligt synd om en för att motivera att få dricka. Och när man är i den sinnesstämning ser man bara de saker som bekräftar det. Som ett barn vars värld rasar samman för att hen inte får godis på en onsdag. Men som du visar så kan vi agera annorlunda. Med tålamod och självinsikt kan vi bryta mönstren i hjärnan.

Profile picture for user Andrahalvlek

Gårdagen var verkligen en seger! Framgång föder framgång. Förstås när framgången känns lätt, men kanske ännu viktigare är det när framgången inte känns lika lättfångad. När man verkligen får anstränga pannbenet, och klarar ut det. Då ska man vara extra stolt och nöjd med sig själv.

Kram ?

Profile picture for user Sattva

Tack för era klappar på axeln. Det är ju bara ni härinne som vet vilken kamp jag hade igår. Så märkligt att maken inte är invigd. Men jag vill liksom inte parera hans ev alkoholdjävul som kanske tar chansen att få komma fram om jag gläntar på den dörren.
Tror också att det är tur att medicinen räddar mig att agera direkt på känslan.
Spännande det där om att beroendet bygger upp en spänning. Precis på pricken hos mig. Kan nu i efterhand se att det har byggts upp sedan förra veckan. Tror faktiskt det är neutraliserat nu, urladdat. Hann till o med tycka synd om mig själv att jag inte får göra som andra, dricka vin. Tror droppen var igår på lunchen, då det pratades om vinpaket på restaurang, vinoteket som har kul viner att beställa hem, olika knep att få bubblet vara kvar i flaskan efter den är öppnad....det var liksom inte den romantiseringen jag behövde där o då.
Men min verklighet har ju varit att sänka en box per helg, göra ungdomarna ledsna, somna i soffan, vara trött o seg hela helgen, och inte alls utvilad på måndag...
En sak dock som gör mig lite ledsen, dottern har hittat något nytt att klaga på mig för. Nu smaskar jag när jag äter. Och hör inte vad hon säger, frågar "va" för mycket....Men hon är 16. Antar detta är naturligt för en tonåring. Mycket sundare att hon klagar på sånt än att jag "är konstig" (påverkad)...

Profile picture for user Andrahalvlek

I den åldern finns det inga föräldrar som gör något rätt. Allt väcker irritation hos dem, och de kan inte hålla tyst om det heller. Det håller i sig ett bra tag, min äldsta dotter (23 år) avspisar mig fortfarande med en suck och ”det har du redan sagt en gång” då och då. Hon har noll förståelse för att mitt minne är svajigt.

Man får som förälder inte ta något sådant personligt, utan mest låta det rinna av en. Däremot ska man säga ifrån när det blir för grova påhopp. Då räcker det att säga ”jag blir ledsen när du säger så till mig”. Det funkar svinbra, då får de oftast dåligt samvete och taggar ner lite. En stund.

Kram ?

Profile picture for user Se klart

... och dessutom hör jag numera sämre, så det blir många ”va” men eftersom inga barn längre bor hemma har de överseende och betraktar mig numera med ömhet istället för sträng blick.
Förstår att det är lätt att hamna i tycka synd om-fällan ibland. Men det kommer att gå över. Jag vågar lova att ingen med längre tids nykterhet tycker synd om sig själv utan man landar i acceptans av läget- och så småningom tycker man (jag) endast synd om de som dricker för mycket. Att jämföra mig med någon som tar ett glas och sedan är nöjd är lika meningsfullt som att jämföra mig med någon som är 180 cm och har tjockt hår till midjan.
Heja dig!

Profile picture for user Sattva

Ha ha, gud vad befriande med tanken att det är lika meningslöst att jämföra sig med någon som dricker ett glas och är nöjd, som att jämföra sig med någon som är 180cm lång o har hår till midjan!!! Vi har olika förutsättningar helt enkelt. Live with it! Tack för avdramatiseringen!
Tänker också att jag ju kanske missat mycket i min utveckling som tonårsförälder. Haft ett ständigt gnagande dåligt samvete pga alkoholen. Det är slut med det nu!! Jag kommer säkert göra 100 fel till, men då är jag iaf nykter o hänger med i vad som händer.

Profile picture for user Torn

Det får man ju höra lite då och då.? (Mina barn är 13 och 16) Men det uppvägs lätt av Åh Tack! när jag kan hämta någon av dem med bilen en kväll , när bussen är missad. Att aldrig mer få höra: Fan, varför måste du jämt dricka! är guld värt. ?

Bra jobbat Sattva, ha tålamod och ta inte det första glaset. Det här blir bra, jättebra!

Kram

Profile picture for user Sattva

Var ute o gick i solen. Kände för första gången att jag inte kommer att sakna alkoholen kommande långhelger (påsk närmast). Fick nästan leta efter saknadkänslan som tidigare kommit när jag tänkt på påsk, valborg, midsommar etc. Inser att de helgerna mestadels har handlat om hur många kvällar som funnits för att kunna dricka obegränsat med vin. Ledigheten i sig har inte varit lika viktig. Så det går framåt. Något hände verkligen i onsdags när jag vände tankarna bort från ett återfall. Planerar att försöka få ett telefonbesök med läkaren som förskrev medicinen, och få för hela året. Den jag har räcker mars ut. Så med andra ord är min vilja och plan att vara nykter hela 2021. Och jobba vidare på att hantera min beroendehjärna. Bli fri på riktigt.

Profile picture for user Soffi

Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne :-)

Vad skönt att du börjar känna dig fri från längtan efter a! Börjar känna hopp, underbart!

Det är verkligen ett urstarkt verktyg att vända på tankarna. Nästan magiskt de gånger man lyckas.

Kram!

Profile picture for user Miss Mary Poppins

Önskar jag också hade kommit så långt. Men får nöja mig med att inte vara sugen på vin på en vanlig lördag. Inte illa det heller ?‍♀️??

Sakta men säkert ändras tankarna. Så skönt att slippa tänka på a en vacker dag! ❤?

Njut av din lördag ???

Profile picture for user Kennie

Så glad att det går bra för dig! Du förtjänar verkligen medvind som du har kämpat! Och klokt att fortsätta med antabus och ge dig själv tid att landa och trampa upp nyktra spår i hjärnan. Och påsken, jag älskade min första nyktra påsk förra året. Jag vilade så mycket och åt god mat och drack iskall påskmust. Var närvarande med barnen och mig själv. Nu tar vi hand om oss och kör vidare!

Profile picture for user Se klart

Att läsa dina rader. Den där påsken förra året var en väldigt tydlig vändpunkt för mig. Kanske var det den här tiden som jag började göra upp planer för ett längre uppehåll. 6 månader tänkte jag då. Sen fick jag se.
Påsken inföll nog just efter tre månader som var mitt ursprungliga beslut.
I januari såg jag fram emot allt som påsken innebär i form av dryck (har inte lust att beskriva utförligt)
En tid innan girade jag hjärnan och tog beslut om att köra på tre månader till. Kom påsken och jag minns att jag kände ett megastort lugn. Tre månader till. Det kommer jag att fixa.
Idag vill jag bara nämna att alkohol inte finns med i mina tankar när jag ser fram emot sommar, valborg, inget av det.
Jag har massor med saker jag måste kämpa med, som alla, livet fortsätter att vara jobbigt ibland. Men- att slippa inkludera alkoholen bland de sakerna är en befrielse. Varje dag. Jag är glad varje dag över att slippa baksmälla, cancer-ångest, demens-ångest.
Jag vet att jag tjatar- och jag har sannerligen inte alla svar, men ett har jag och det är; håll i! Det blir bara bättre. ?

Profile picture for user Sattva

Sovit dåligt, trött, stressigt på jobbet. Av gammal vana kommer sug efter vin. Inget jag inte kan hantera, mest bara irriterande att det dyker upp. Men jag vet att det handlar om andra behov, alkohol är verkligen inget man behöver! Däremot behöver man sömn...
Även onödigt tjafs m maken igår. Tar så enormt mycket energi. Har inte råd slösa bort den energi jag har på onödigheter. Han har nog rätt dock att jag har ett kontrollbehov och häftigt humör. Tänder till alldeles för snabbt. Behöver jobba på det...

Profile picture for user Kennie

Jag blir också arg för snabbt.. Men också glad igen snabbt, och ber om ursäkt när jag ser att jag varit onödigt ilsken. Och myntet har två sidor, jag delar också mycket positiva känslor.. Så jag tänker att man får vara snäll mot sig själv och komma ihåg att man har både goda och dåliga sidor. Vi gör så gott vi kan med den uppsättning egenskaper vi har att jobba med.. Som för dig så är sömn och balans viktigt, då blir jag sällan arg.. Hoppas du får tid att vila åtminstone på kvällarna i veckan... Ta hand om dig!

Profile picture for user Sattva

Nej stamina är nog fel ord, men hittar inte det rätta. Känner iaf ökad "stamina" i det att, under förutsättning att jag sovit ok, har liksom större marginaler. Kan vara supertrött när jag vaknar, men blir inte kvar i zoombieläget hela dagen. Känner nu att dagarna är hanterbara, inte bara något jag ska uthärda. Har energi under dagen på ett annat sätt. Inte för att jag tror kollegor märker någon skillnad, men jag klättrar inte uppför Mt Everest varje dag längre. Mera en liten kulle. Kan tänka med glädje över den träning jag ska göra efter jobbet, inte bara något som ska avklaras för att jag vet att jag mår bra av det.
Alkoholen håller på att släppa greppet om mig, både fysiskt och psykiskt. Det är så himla skönt. På riktigt så himla skönt. Nu börjar jag ana den där friheten dem med lång nykterhet bakom sig pratar om!

Profile picture for user Kennie

Bra beskrivning, så känner jag också. En jobbig vecka är inte längre något oöverstigligt som skrämmer mig. Jag vet att jag klarar den. Och vet att jag får vila på helgen. Det är verkligen en frihet att få tillgång till sin energi och själv välja hur man vill leva.

Profile picture for user Soffi

Så underbart att alkoholen håller på att släppa greppet, att du anar friheten.
Du är så värd den friheten!

Kram!

Profile picture for user Se klart

För mig hände någonting, minns inte när, men just att varje enskild dag blev överblickbar och med nån sorts glädje. Hade saknat så länge att jag hade glömt hur det kändes. Att tänka på det ena eller andra som ska göras och veta att det blir helt okej, och ikväll blir mysigt av en eller annan anledning, och sen ska jag läsa en bra bok innan jag somnar. De ENKLASTE sakerna i världen, men att göra det med nån stilla liten glädje eller lust. Det är hela skillnaden. Grattis till dig och fina upptäckter!

Profile picture for user Sisyfos

Tack för fina ord i min tråd, Sattva! De värmer!
Och ja, jag kan bara instämma i att det är skönt att kunna fokusera och njuta av livet istället för alkohol. Känna lust och glädje i vardagen. Det är hela skillnaden! För inte tusan är det så mycket annat än en grå vardag just nu. I alla fall inte hos mig.

Profile picture for user Sattva

Idag 7 veckors nykterhet. Varit en odramatisk vecka, mått bra. Ja, tankar på alkohol kommer, men jag vet att det inte är lösningen på trötthet etc. Ibland tänker jag faktiskt " herregud, vad har jag gjort???" när jag inser att ju längre nykterhet, desto mer omöjligt att återgå till hur det var. Och jag har förstått fullt ut att jag inte kan dricka "normalt". Jag vågar inte ens testa, inte ens om flera månader. Jag litar inte ett skvatt på min hjärna i det avseendet. Men livet som nykter är ju skönt! Och jag har så mycket annat gott jag kan stoppa i munnen. En god kopp te och en riktigt smarrig rawfoodboll ger faktiskt en väldigt skön avslappning. Smågodis till helgen är guldkanten, men som jag vet det sjutton om det är så bra i längden. Blir bubblig i magen och mår ej helt 100 av det...