Matt och trött

Hur går det för dig, Tröttiz? Hur mår du? Kram

Profile picture for user Tröttiz

Jag vet inte vad jag ska göra. Är så trött och känner mig avtrubbad och låg, vet inte riktigt varför. Då jag inte jobbar, sover/vilar jag.

I allt detta får jag höra klagomål över att jag inte bekräftar honom, min pojkvän tillräckligt. Som kämpar på med sina nyktra dagar. Suck. Det senaste halvåret har gått åt till att oroa mig för honom och oss, att försöka rädda häcken på honom i olika helgalna situationer. Jag är inte arg, ledsen eller frustrerad på honom. Börjar bli avtrubbad gällande känslor.

Jag vill bara göra som björnen och gå i ide. Så jävla trött och vill stänga av.

Profile picture for user Skrållan

Det var så jag kände, när jag gick. Fast min man, numera ex, tänkte inte bli nykter. Han ville dricka öl. Det var inget kul liv att vara nykter.
Jag blev också avtrubbad. Tror det beror på att man kämpat så länge. Att rädda honom i olika situationer som du skriver.
Och känner även igen alla klagomål man fick. Man var inte tillräcklig i nåt. Allt var fel(på mig), enligt honom.
Men det är väl så att dom kämpar också, och då blir det lite lättare att skylla allt på någon annan. Absolut inget på alkoholen.
När jag gick, sa min anhörigstödjare, du kommer känna dig väldigt trött ett bra tag. Och det förstår jag nu, det tar på krafterna.
Det är inte lätt.

Profile picture for user Nordäng67

när man börjar vända fokus till sig själv som detta "vakuum" uppstår. Man börjar undra vad det är man håller på med, vad är det man kämpar med och för. Kände likadant: typ från att ha känt och kämpat väldigt mycket till att känna ingenting och sådan trötthet. Man visste inte hur nästa helg skulle vara, ingen framförhållning alls. Till slut började jag känna "kan det inte hända något riktigt drastiskt så jag kan fatta mitt beslut". Och så hände det riktigt drastiska men jag kunde ändå inte göra något och blev ännu tröttare. Man började tröttna på att det var fokus på mannen oavsett om han var full eller nykter. Stanna i dina känslor, vad dom än är. För du har rätt att vara trött och mycket annat. Många kramar

Profile picture for user Tröttiz

Som svar på av Nordäng67

Tack Nordäng67, låter klokt det du skriver. ?

Kanske det också är så att jag börjat se saker ur ett "uppifrånperspektiv". Jag har även vänner som berättat att de är oroliga över mitt mående (gått ner i vikt) och relation, säkert har sånt bidragit.

Profile picture for user Tröttiz

Börjat känna mig lite bättre nu. ?Önskar bara att matlusten och kroppen följer med nu. Så här lite är det länge sedan jag vägt. ? Det psykiska påverkar kroppen ...

"Wow, du har gått ner i vikt, gymet lönar sig" . Eh? Gym?? ? De som känner mig bra vet alltför väl vad det handlar om ...

Profile picture for user Tröttiz

Han drack nog under de senaste dagarna, men drack sig inte berusad.
Mycket lugna och trevliga dagar. ❤️
Jag var i förväg orolig hur det skulle bli. Glad och lättad även för hans skull.
God fortsättning,
och sköt om er. ✨

Profile picture for user Tröttiz

Nyår förknippar jag med social samvaro och alkohol ...
Julhelgen är jag nöjd, lättad och lycklig med då han höll sig nykter ? ?
Nyåret kan jag dock bra fira för mig själv. Samtidigt känner jag det fel för att man "ska" fira den ihop? ? Men man är väl heller inte siamesiska tvillingar som sitter ihop. Eller ska man se det som en varningsklocka att det är dags att bryta då jag funderar på mitt sätt att fira. Eller är det månne det omedvetna som skyddar själen då nyåret kan bli ett bedrövligt fyllekaos ... Dessa val..
?

Profile picture for user Tröttiz

För mig själv på nyårsafton. ?
Så skönt att få bestämma vad och hur man själv gör. Att inte heller till exempel behöva vara orolig över vad kvällen för med sig ... Lugn och ro. ?

Profile picture for user Nora81

Känner igen mig så i era inlägg. Har levt så i 1,5 år med en man som inte kunnat ställa ifrån sig flaskan. Jag blev tillslut avtrubbad efter att ha levt i ett ständigt kaos.
Jag lämnade honom. En månad senare bestämmer han sig för att nyktra till. Jag gav honom en chans och visst har han varit nykter i två månader MEN känner att beteendet finns kvar ändå. Jag är helt slut, avtrubbad och känner ingen kärlek öht. Allt handlar om honom och så fort något blir jobbigt för honom så är det givetvis mitt fel. Efter två månader nu så känner jag att jag ångrar mig, skulle aldrig ha kommit tillbaka. Varför stannar man med en man som aldrig frågar hur man mår eller ger mig lite uppskattning ä. Verkar mest som om jag är här för att stötta honom. Allt han utsatt mig för i fyllan ska jag vara glömma och gå vidare. Nej, njut om ni kan av en stunds frid i fred. Det är guld värt.

Profile picture for user Tröttiz

Har inte fått tag på honom på något dygn, tänker om han dricker. Vad han gör och inte gör? Hamnar i farliga situationer? Brusar upp mot familj? Tur att vi inte bor på samma ställe får jag ju tänka. Ätit mindre än vanligt. Behöver ju inte vara någon fara, men tankar kommer ... ?

Att bryta bland annat pga oro, det känns så fel. Dåligt samvete. Så maktlöst.
Känns dock som om jag bryts sönder. När vet man då man måste bryta ... Vad säger man till någon. "Jag är orolig, går i bitar orkar inte med detta. Hejdå." Vad?! Skulle nästan kännas lättat om han sade att han inte vill med mig mera. Jag Håller på att få spader.

Profile picture for user Tröttiz

Depression och beroende ?
Tror att partnern inte bara är deppig, utan frågan om depression. Slutat jobba, spelar (inte om pengar), kommer sig inte för något. Överlever men lever inte. Alkoholen påverkar inte humöret på samma sätt som tidigare vad det verkar.

Hur kan man som anhörig vara stöd där, han vägrar hjälp utifrån.

Profile picture for user Tröttiz

Gjort slut. ?
Så ringde han mig onykter.
Från att säga att han älskar mig, till att prata saker jag inte alls förstår sammanhanget i så gör han slut då jag säger att jag vill sova. Suck. Jag blir galen.

Profile picture for user Nordäng67

ta ansvar för vad han sa och gjorde. Även om han inte minns för att han var full. Kanske kan du helt enkelt agera som om det vore slut? Så får han stå för det! Känner igen samtal på tider när man själv vill och måste sova. Önskar i efterhand att jag hade blockerat honom när jag gick och la mig. Vågade inte, okänt varför jag tyckte det var otäckt att ta det steget. Kanske kan du vara modigare än vad jag var och blockera honom nattetid så du får sova. Lider med dig! Kram

Profile picture for user Morgonsol

Blockera på kvällen, Tröttiz ❤
Det gjorde ja efter ett tag. Vågade inte heller först pga dåligt samvete då han talade om för mig att in ett förhållande ställer man upp för varann 24-7. Ja håller med men å lyssna på honom onykter Dränerade mig fullständigt o det blev för mycket om honom o hans känslor osv. Å det går inte styra samtalet. Han dränerade mig !! Måste orka jobba!! Det fattar vem som helst som har en normal relation men en alkis: nepp. Då bryr man sig inte. Tjolahopp. Hur mkt brydde han sig i stunden om min panikångest? Nej. Där pratar sjukdomen. Blocka när.du lägger dig !! Kram

Profile picture for user Tröttiz

Morgonsol och Nordäng67.
Tack för svaren. Kloka ord.
Var dock hastig med att skicka iväg ett meddelande till honom dagen efter, ur vilket man kan förstå att jag ser oss ännu som par. ?

Tänker absolut inte kontakta honom. Tycker personligen att det är sunt förnuft att man ber om ursäkt om man ringt fel tid. Men - antingen tänker man inte så, och sedan kanske han inte ens minns att han ringt. Att inte minnas har även hänt ...

Profile picture for user Tröttiz

@Morgonsol 🌹
Mår väldigt dåligt psykiskt. Jag har ju inte pratat med honom, skulle gärna vilja det. Få höra hur han tänker. Samtidigt vet jag inte om jag orkar. 😔 Undrar om detta "medberoende - liv" lett till att jag hamnat i depression. Dålig aptit, sover dåligt och avtrubbad. Jag mår helt enkelt inte bra...
Tack för omtanken.

Profile picture for user Morgonsol

Ett medberoendeliv tar musten ut en fullständigt..Du kanske ska kontakta en terapeut o prata. Hon kan säkert hjälpa till att reda ut ety o annat o även se om du har hamnat i en depression. Du har syntom på att hamna där om du inte redan är där.. Man känner inte sina känslor när man slutat lyssna på dom. Ja har varit i en depression själv så ja vet. Du har lyssnat för mycket på mannen o försökt hjälpa på bekostnad av dig själv o allt vad du behöver för o må bra. Tänk på dig själv nu i veckan som kommer. Gör nåt som leder till nån förändring för dig. Samtalskontakt tror ja helt säkert du behöver. Alanon ? Finns det i din stad? Du behöver hjälp ❤ Kram