Fyra år sen jag slutade dricka alkohol

101 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
santorini
Fyra år sen jag slutade dricka alkohol

Hej alla! Kände för att titta in på forum idag. Känner att "Det vidare livet" passar mej bättre nu än "Förändra sitt drickande". Jag vill inte förändra mitt drickande, är väldigt nöjd med mitt nyktra liv. På fullt allvar, jag önskar aldrig att jag kunde dricka "normalt", det är bra så här. Tänker väldigt sällan på det som var. Tiden går och jag har nog förlåtit mej själv för det jag gjort, för tiden jag slösade bort. Däremot är jag stolt över den jag är nu. Att jag alltid är nykter, att veta att jag alltid är redig och klar. Med gamla sjuka föräldrar vet man aldrig när man behöver rycka ut.
Det är svårt att tro då man kämpar med missbruk att det kommer en dag då man inte längre är sugen. Jag har varit på semesterresor, bott på all-inclusivehotell tom utan att ha en tanke på att jag missar alkoholen. Första gångerna kändes lite grann, lite vemodigt på nåt sätt. Att jag är annorlunda. Men numera könner jag mej annorlunda på ett bra sätt. Det är naturligt för mej och alla i min omgivning.
Det har inte alls tagit fyra år att nå hit, inte alls. Minns inte när jag senast kände nåt sug.
OM jag tänker mej att jag skulle dricka så känner jag direkt, fortfarande, att ett glas vore inte nog, inte två heller. Efter så här lång tid vet jag att jag aldrig skulle klara ett måttligt drickande. Har aldrig haft ett måttligt förhållande till alkohol. Jag skulle supa ner mej direkt, snabbt.
Därför är jag tacksam för mitt beslut att aldrig, no matter what, dricka alkohol igen. 0,5% är det starkaste. Persist, and time will work in your favor.
Trevlig sommar alla gamla och nya vänner! Skålar i bubbelvatten med lite hallonsaft, mitt nya rose'vin.
Santorini

Li-Lo
Santorini!

Vad fint att höra av dig och så roligt att höra att du har det precis så som du vill med alkohol!
Du gjorde skillnad här. Tack.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

santorini
Oj, tack!

Så fint sagt Li-Lo! Jag har själv gjort grovjobbet med att bli nykter men det känns som att Alkoholhjälpens forum och medmänniskorna här gjorde den viktiga skillnaden. Att komma hit och inse att det finns många fler som jag. Kloka, välfungerande i samhälle och arbetsliv men i smyg slavar under ett ökande missbruk. Och att inse att det går att bli fri. I mitt fall utan antabus, AA eller annat. "Bara" en stark önskan att bli fri och med hjälp av andra i samma situation. Mitt budskap är att det går och det går utmärkt att leva ett bra liv utan alkohol.

PP
Hallo Santorini

Så glad jag blir att se dig, och här inne och allt! Ja det har du förtjänat
☺ Efter fyra år kan vi verkligen tala om det vidare livet!
Jag hoppas allt är bra förutom att allt är bra med alkoholen.
Måste rusa här nu, men jag ville knappa in ett par via telefonen ändå.
Pust, så stora fingrar och så små bokstäver...
Och du, instämmer rungande med Li-LO. Du har gjort skillnad här inne,
och skillnad för mig!

Grattiskramar

/PP

Hjärtat
Glädjefylld läsning! Tack för

Glädjefylld läsning! Tack för att du delar!

aeromagnus
Så jävla bra

Imponerad. Bra jobbat och bra tankar om både historien och framtiden.

Stingo
Hej!

Vad glatt att se din hälsning. Och att du mår bra på din väg.

Ha en riktigt skön sommar.

mulletant
Hej santorini och välkommen

till Det vidare livet! Så roligt att höra av dig och att det fortsatt funkar bra för dig. Jag tänkte på dig alldeles nyligen när jag simmade, det brukade du också gilla, visst var det så? Önskar dig en härlig sommar! / mt

Poppe
Till Santorini

Lycka till i livet! Det känns förhoppningsfullt för mig det du skriver om. Har nog hittat rätt forum här.

anonyMu
Hej Santorini!

Hej Santorini!

Tack för att du delar med dig! Vill också passa på och tacka dig - för du har verkligen varit (är!) ett föredöme för mig. Jag har läst det mesta du har skrivit, tror jag, och det har hjälpt mig väldigt mycket. Det är liksom inga krusiduller. Kan du inte dricka - så ge f-n i det ungefär. ;-) Min väg är också att inte försöka trassla in alkoholen i livet igen och inte heller ha förhoppningen om att jag ska lyckas med det. Därför är det väldigt skönt att läsa det du skriver. Du har lagt ner alkoholen och du lever och har det gott!

Heja dig Santorini! Stor kram

miss lyckad
Hej!

Kommer också ihåg dig från Forumet. Det var flera år sedan och då var mina a-problem mindre. Sen blev det värre som det brukar bli, men bla dina ord och råd har haft betydelse för mitt tillfrisknande. Tack för att du finns! Kram <3

santorini
Hej på er!

Sommaren har passerat. Ännu en nykter sommar för mej, alldeles självklart. Aldig nåt sug, alla i min omgivning vet att jag inte dricker. Så självklart men ändå fortfarande som ett under. En medvetenhet bär jag alltid med mej att jag inte får bli för självsäker. Min missbrukspersonlighet lever ändå kvar genom att jag tröstätit glass och även annat och ökat i vikt. Så jag kan inte skryta men är tacksam att det inte är alkohol jag tar till. Tillvaron har varit ganska kaotisk med en exsvärdotter som är narcissist och utsett mej till syndabock för allting. Lögner, kränkmimgar, förtal sprids via öppen facebook och jag vill inte polisanmäla eller gå i svaromål eftersom det finns barnbarn som gisslan. Flera dödsfall, bla min pappa dog plötsligt i början av sommaren och svärmor har obotlig cancer. Så inte konstigt att jag släppt kontrollen lite. Nå nu har jag tagit tag i det också. Men väldigt ofta tänker jag att hade jag inte varit övertygat nykter så hade jag säkert supit ner mej totalt.
Detta låter dystert men inte värre än att sånt är livet. Jag har en fin familj och sammanhållning blir starkare av prövning. Så jag menar detta som ett positivt inlägg i alla fall. Jag vill förmedla att när man verkligen fått nog av alkoholen och vill vara nykter så är lite prövningar ingen fara. Några glassar för mycket gör ändå inte så mycket. Lättare att komma ur glassträsket😉. Jag hoppas alla haft en bra sommar, jag ska försöka läsa ikapp lite.

mulletant
Hej Santorini!

Så roligt att se dig här! Du är en av dem jag minns av alla som passerat. Jag beklagar sorg och bekymmer du mött och gläds med dig i nykterheten och friheten! Jag nämnde dig nyligen här efter att ha sett Holknekt i ett Debattprogram där han var upprörd över information att en missbrukare kan lära sig dricka måttligt. Visst var det du som myntade uttrycket 'göra en Holknektare'? Jag var hur som helst imponerad över att han rest sig, igen, och träder fram och berättar om sin kamp.
Fy tusan med den förföljelse du är utsatt för, minns att du skrev om den tidigare. Helt skamlöst. Så starkt av dig att tänka på barnbarnen och stå stabil i din självaktning! Du har min djupa respekt! / mt

santorini
Tack mulletant!

Du finns alltid här när jag tittar in. Som en skyddsängel seglar du omkring med vänliga ord och uppmuntran. Tryggt och skönt. Tack för det. Att du orkar hänga kvar och engagera dej.
Jag känner att jag, med min erfarenhet av egna alkoholproblem, skulle vilja svara dom som har det svårt. Men min energi räcker just nu inte till det. Det är skönt att vara fri helt enkelt och slippa tänka på att dricka eller inte. Under många år fylldes ju ständigt tanken på att dricka; när, var, hur mycket, har jag tillräckligt. Lång tid efter att jag slutat tänkte jag också hela tiden på att jag inte skulle dricka. Det har jag länge varit fri från.
Roligt att du minns min "göra en Holknektare"! Han var verkligen min förebild för hur man inte ska tro att man kan dricka "normalt" igen då man varit fast i missbruk. Det tragiska är att jag nyligen hörde att han åkt fast för roderfylleri. Han hade tagit"en flytande lunch" på två starköl som han sa. Det betyder ju att han halkat dit igen...
Den förföljelse jag utsätts för är väldig tung, tack för din medkänsla. Sonen utsätts också förstås men han har blivit bra på att hantera. Man ska aldrig gå i svaromål men det är svårt då man har barn ihop och jag lider både med honom och de stackars barnen, 9 och 10 år. Mamman blir alltmer ostabil. Jag har i alla fall tid hos en psykolog som är specialist på sånt här. Jag måste lära mej hantera all ilska och hat jag bär på annars blir jag sjuk av det. Det är grov ärekränkning då man sprider förtal på facebok, jag har talat med polisen, och jag har mer än nog. Jag dokumenterar och sparar för kommande tider.
Ha det gott!

PP
Nämen...

Hej där Santorini
Trevligt att läsa dina rader även om smutskastnings-temat låter jobbigt.
Själv traskar jag efter dig och tar trappsteg efter trappsteg uppåt.
saknaden efter att få lite kort snurr i huvudet är numera nästan obefintlig.
Tacksamheten att slippa allt det jobbiga desto större!
Kram
//PP

LenaNyman
Hej Santorini!

Det ger stort hopp att läsa om dina nyktra år och hur du upplever tillvaron i dag. Tråkigt med dom nuvarande svårigheterna du ställts inför, men som du säger; sån välsignelse att du kan möta dom utan alkoholen.

Stor kram!

anonyMu
Men hej Santorini! Vad roligt

Men hej Santorini! Vad roligt att du har skrivit lite! Och vad roligt att du verkar må fint. Ja, förutom smutskastningen som pågår förstås... Du, samla allt. Och då menar jag ALLT. Bokför tider, situationer, omständigheter och händelser. Man vet aldrig vart sådant här kan ta vägen. Inte för att skrämmas. Inte så. Men för att vara beredd. Bokför alltså och var noga med datum och tider. En "loggbok" är ett högt värderat bevismaterial. Jag hoppas att det inte kommer behövas och att allt lägger sig. Men för att vara på säkra sidan.

Skickar en bamsekram till dig och önskar dig allt gott!

santorini
En hälsning från mej

Jag har det fortsatt bara bra med nykterheten. Annars också har det lugnat ner sej. Läser Muränans hälsning till mej, tack för de goda råden! Jag har nog dokumenterat det jag utsatts för och det kom tyvärr till användning. Jag stämdes till tingsrätten av min narcissist, ironiskt nog var det jag som blev stämd för trakasserier! Nå det blev ju inget av det, hon hade inga bevis (eftersom jag inte gjort nåt) medan jag har mängder. Efter det har det varit lugnt och jag hoppas det förblir så. Men jag är starkare och klarar mej nog. Kostat har det, både advokatkostnader och psykiskt. Men bara man inte blir bitter så är det utvecklande.

Jag går nu i terapi och det känns bra, utvecklande. Det borde jag kanske gjort tidigare men nu bearbetar jag också nykterheten kan man säga. Jag känner att det var ingen liten sak att klara av att bli nykter. Terapeuten bekräftar vilken styrka det var. Bara så ni vet, ni som ännu kämpar, det är inte lätt. När jag klarat av det klarar jag vad som helst känner jag. Och allt skulle ha varit mycket värre om jag varit slav under alkoholen fortfarande.

Jag tänkte att jag varit fyra år nykter men nej, det är redan fyra och ett halvt år. Den här tiden för fem år sen var jag på väg mot min botten. Nyårsafton är inte min bästa tid, kvällen blir för lång och man hinner dricka för mycket. Flera nyårsaftnar har spårat ur totalt. Jag har två gånger slagit upp ett ögonbryn och gått med blåtira ett par veckor. Vilken skam! Jag har ett lillfinger som jag brutit ur led så det är krokigt. Kunde säkert fixats men jag täcktes inte gå till läkare. Ena tummen har också krosskador men tack och lov har jag ingen värk. Jag tittar på mina skavanker ibland och tänker att jag kom ändå billigt undan. Jag slutade efter nyårsafton för fem år sen men tog ännu ett återfall på våren innan den slutliga botten. Verkligen såna bottennapp den sista tiden så jag glömmer dem inte men tänker inte på det längre "till vardags". Mitt viktigaste beslut är nog att aldrig dricka alkohol mer, på inga villkor. Under inga omständigheter. Ett tag köpte jag alkoholfritt vin, aldrig mer än 0,5%. Men jag har slutat med det också. Ingen större vits, det var alkoholen jag ville åt. Berusningen. Så nu dricker jag lika gärna vatten.

Den som känner mej kan aldrig tro hur nere på botten jag var. Ingen vet det, ja utom ni då. Min man har naturligtvis sett en del men han vet inte hur mycket jag drack till vardags då han var bortrest på jobb. Det är rent otroligt att jag klarat att dölja det. Jag tänker att nån måste misstänkt nåt på mitt jobb. Jag måste ha luktat bakfylla. Jag var ju också hemma ibland men inte ofta. Jag kunde åkt för rattfylla på dagen efterkörning. Jag har haft tur i alla fall. Och nu är jag så lättad när jag tänker på hur enkelt livet blivit. Aldrig ångest på morrontimmarna, aldrig skam och oron över minnesluckorna. Har jag ringt nån? Vad hände? Jag har vaknat i soffan mitt i natten med kläderna på. Skaka på boxen och bedöma hur mycket jag egentligen drack. Ösregn på morron men jag vågar inte ta bilen till jobbet. Usch, jag blir kallsvettig bara att tänka på det! Förutom allt det praktiska, att alltid se till att det finns tillräckligt med vin så det inte blir för lite. Skammen på min lilla ort där det bara finns ett systembolag och jag bezhövde mera vin på måndan. Puh, det är över!

Jag vill att ni som fortfarande är fast ska förstå att ni är inte ensamma eller unika. Just igenkänningsfaktorn hjälpte mej väldigt mycket. Jag är inte galen, det är så här missbruk ser ut i de flesta fall. Man behöver inte sitta på en parkbänk utan kanske de flesta fall är bland oss som är välfungerande i samhället. Men det går att komma ur och livet blir alls inte trist utan alkohol. Väg för- och nackdelar och fundera på vad som verkar mest trist. Visst, ibland skulle jag vilja vara "normal" och kunna ta ett glas vin. Men nu är det så här och det är inte värre än att vara laktosintolerant eller nötallergiker. Man lever ett utmärkt liv utan alkohol.

Tjalle
Inspirerad

Hej Santorini. Jag förstår till 100% vilken resa du gjort. Jag känner igen precis allting och lite till. Jag blir så inspirerad av dina rader. Känner mig stärkt i själen och ännu mer fast besluten att få ordning på min tillvaro. Skapa lite trygghet, harmoni etc.

För tre och en halv månad sedan slutade jag snusa. Det trodde jag aldrig att jag skulle klara av. Senaste åren snusade jag snarast besatt (likt min fixering vid alkohol). Jag slog mig själv ständigt på fickorna för att kolla att jag hade snusdosan där och jag hann inte lägga ut den ena snusen förrän nästa skulle in. Till slut var nyttjandet inte förenat med någon som helst njutning utan endast ett tvångsmässigt, maniskt beteende. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna sluta och det är egentligen först nu efter mer än 3 månader som jag inte tänker på det hela tiden.

Jag ska försöka dra lite lärdom om hur jag lyckades ta mig ur nikotinberoendet och använda det tankesättet även när det gäller A. Jag tror att jag är mogen nu. Tack än en gång, Santorini, för att du berättar ur ditt hjärta och stärker och inspirerar oss andra.
Nu ska jag ut och gå i det vackra vädret.
Tjalle

santorini
Tack Tjalle!

Du känner igen allt och lite till säger du. Jag kunde nog berätta en hel del "lite till" också, haha, men vi vet nog alla hur det är. Det som jag skulle vilja tillägga efter att ha läst lite på forum nu är att det enda sättet för mej att förlåta mej själv var att bli nykter. Genom att bli nykter kan såren läkas, både kroppsligt men särskilt själsligt. De förlorade åren är inte förlorade om jag lärt mej av det. Om jag blivit starkare och klokare. Kanske behövde jag såna läxor.

Frihet
tänker mycket på förlåtelse

...så tack för dina rader om det. Att det gick att klara nykter. Stärker mig! Ja det är dags att jag oxå lär mig av mina läxor.
Du inspirerar! Med din resa, med den trygghet och lugn som kommer ur dina rader.

mulletant
Bara utifall att

du vill se programmet http://www.svtplay.se/video/11266610/min-sanning/min-sanning-per-holknek...
Fint att läsa hur ditt liv ser ut idag! Detsamma har hänt här, vi har alkoholfria eller -låga drycker men oftast blir det vatten. Med eller utan bubblor. Minns att du åt LCHF, det gör jag också sen ett par år. Det är knepigt att välja bort kaffebröd o dylikt. Det händer att folk tar illa upp då de vill bjuda. Hur hanterar du det?
Ha det fortsatt gott / mt

santorini
Tack för länken mulletant!

Nu har jag sett programmet, intressant! Jag vet inte om jag riktigt gillar Holknekt men han verkar ärlig och öppen. Det viktiga han lärde mej är att det inte går att dricka alkohol igen om man druckit sej till ett beroende. Och det underströk han väldigt tydligt igen i slutet av programmet. Förutom att han själv är ett bra exempel på det. Alkoholister lyssnar så gärna på andra slags rapporter; dom som förespråkar att man kan lära sej dricka måttligt. Varför krångla till livet med sånt? Och risken är så stor. Det är ett litet fåtal som kan lära om. Bättre att inse fakta och lära sej leva utan alkohol.

Hälsningar till Frihet också. Bra namn. Jag har läst din tråd om dina bekymmer. Inget blir lättare med alkohol, endast kortvarigt. Håll ut!

santorini
Gott nytt år!

Nyårsafton igen. Ännu en nykter sådan. Just denna kväll är svårare att hantera nykter. Den blir för "lång", för lång tid att hinna dricka innan tolvslaget och sedan nattmat osv. Så vi firar ensamma i år igen, min man och jag. Känns kravlöst och bra. Flera nyårskvällar har slutat i katastrof för mej så, jag känner inte för att fira den kvällen. Jag menar, jag är inte rädd för att jag ska börja dricka igen utan jag blir som nykter så irriterad på folk som blir berusade. Kan ju inte gå hem kl 23 heller.

Under julhelgen har jag faktiskt känt ett stråk av sug, lite längtan efter att slappna av i ruset. Men min medvetenhet om konsekvenserna skyddar mej. Tack och lov finns ingen risk att jag faller nu, bara ett konstaterande att suget finns nånstans ännu. Efter 4,5 års nykterhet. Mitt fasta beslut att aldrig mer dricka alkohol hjälper mej. Det är inte förhandlingsbart. Parallellt med suget kommer också minnen av hemska tillfällen av skam. Av kvällar med minnesluckor, händelser. Och så tacksamheten över att jag kommit ur det.

Mulletant, du frågade om hur man hanterar lchf då man är gäst. Jadu det är ungefär som med alkoholen. Man får vara vänlig men bestämd. Jag säger att jag inte tål gluten för faktum är att det är mycket lugnare i magen att inte äta mjöl. Så bullar och kakor går bort. Sen att nån blir sårad, tja det är min hälsa det handlar om. Jag har till och från varit mindre strikt men i grunden tror jag på den livsstilen. Jag försöker nu få bort allt socker igen. Under året har jag varit utsatt för förtal och kränkningar av en psykiskt störd person som jag inte helt kan utesluta ur mitt liv. Mor till mina barnbarn tyvärr. Jag är glad och stolt över att jag hanterar det nykter men jag har tagit glass och choklad istälet. Bättre men nu ska jag nog hantera livet utan att döva med nånting. Går i terapi sedan september. Dyrt men kostar inte mer per gång än två BiB om man räknar så! Glad att jag har den möjligheten. Hjälper mej också att komma över skammen över de år som jag drack för mycket. Tänker inte ofta på det längre, bara ibland som en påminnelse. Det allra viktigaste är att inte bli bitter. Allt som hänt är av godo om man lärt sej nånting av det. Personlig utveckling. "Your past was never a mistake if you learned from it".

Gott nyktert år önskar jag er

santorini
Påskhelg och lite tankar

Ibland poppar det upp lite tankar kring alkohol. Eller snarare kring frånvaron av alkohol. Inte ofta men större helger kanske väcker minnen från en annan tid. Jag konstaterar hur mycket som har ändrats sedan första tiden, första nyktra året. Då var det sug efter vin som dök upp ibland. Tankar och oro kring vad folk skulle säga eller tänka. Vad ska man hitta på för bortförklaringar. Kan man dricka alkoholfritt vin utan att väcka suget? Massor av tankar kring alkohol. Det var ständigt närvarande på nåt sätt, tanken att jag inte dricker alkohol. Då var var verkligen en nykter alkoholist.

I juni blir det fem år sen jag slutade dricka alkohol. Så annorlunda allt har blivit. Sedan länge är jag numera bara nykter helt enkelt. Det är alldeles självklart och det finns inte på kartan att jag skulle dricka. Tanken som slog mej nu då jag handlade inför påsken är att jag inte ids köpa nåt alkoholfritt vin. Vad ska jag med det till egentligen? Det var ju effekten jag ville ha, värmen, känslan av att domna bort lite, ja eller mycket var det ju på slutet. Det alkoholfria röda smakar mest saft. Vitt vin eller cider finns det riktigt goda men nej, det känns onödigt. Det är ingen effekt med det.

Så mycket annat är självklart numera men ändå nåt jag ibland gläder mej åt. Att alltid vara nykter och klar i huvudet. Alltid körbar. Att inte behöva köa och köpa hem vin till helgen. Oron över om jag köpt tillräckligt. Ofta tog det slut för tidigt. Stressen över det. Maken får skaffa sitt själv och vi har sällan gäster. Alla i min omgivning vet att jag inte dricker alkohol. No big deal.

Helt fri från droger är jag ändå inte. Jag för en liknande kamp mot socker. Jag gömmer godis ibland och kan smygäta då min man somnat. Det är samma beteende och jag vet att det inte är bra. Jag mår inte bra av det men konsekvenser är ändå betydligt mindre än med alkohol. Summan av laster tycks vara konstant. Om jag håller mej till lågkolhydratkost, LCHF, mår jag bra men så faller jag av vagnen igen. Nå jag kämpar vidare med det.
Ha det så gott alla!

Bedrövadsambo
Underbart att läsa!

"Bara nykter helt enkelt." Grattis till dina fyra-snart fem nyktra år! Sockret gör inte på långa vägar lika stor skada, även om jag förstår att det bekymrar dig. Men allt har sin tid. Tack för att du delar med dig!

santorini
Forumet är ovärderlig hjälp

Att skriva här och framför allt läsa och faktiskt inse att man inte är ensam. Det var ovärderligt för mej. Här är det enda stället jag varit helt ärlig. Mina forumvänner är de enda som verkligen vet hur illa det var. Men nånstans måste man kunna och våga vara ärlig. Med åren som gått har jag börjat se nån mening med det som varit. Alla erfarenheter som man lär sej av bidrar till ens utveckling. Det vikitigaste av allt är att inte bli bitter. Med den erfarenhet jag har från mina år som alkoholberoende och min kamp att bli fri så kan man inte lura mej. En alkoholist genomskådar en likasinnad. Det är spännande att läsa på forumet när andra ser varningstecknen då nån bäddar för ett återfall. Känner igen tankegångarna och vet också hur himla svårt det kan vara att stoppa. Men bra att nån vågar peka på det. Jag blev faktiskt räddad av en sån kommentar en gång. Lite stött först för jag trodde jag hade koll på vad jag gjorde men snabbt insåg jag att personen hade rätt. Kanske rentav räddade min nykterhet. Men jag lyssnade och tog till mej. Därför är jag också brutalt ärlig mot andra då jag ser varningstecknen. När nån försöker lura sej själv. Visst kan jag ibland tycka att det är lite synd att inte kunna ta ett glas vin. Men då spelar jag filmen till slut och jag vet att för mej existerar inte två glas vin. Det spårar ur och blir långt ifrån romantiskt. Så nej tack. Efter ett tag bryr man sej inte om vad folk tror och alla i ens närhet lär sej.

Min erfarenhet av alkohol har utvecklat mej och lärt mej en massa. Fått mej att tänka, förändras. Visst hade jag hellre varit utan den erfarenheten men nu är det så här. I två år har jag också trakasserats av en narcissist i min närhet. Det har varit en bokstavligt talat dyrköpt erfarenhet med advokatkostnader och terapitimmar men jag har lärt mej mycket av det också. Och framför allt är jag tacksam att jag har en stabil nykterhet bakom mej för annars hade det varit lätt att supa ner sej. Det gäller att inte bli bitter!

mulletant
Så roligt att höra av dig santorini

Och än roligare att allt ät fortsatt väl med dig! Livet lär den som har förmåga - vilja och kraft- att ta till sig av de svårigheter en möter.
Jag har lärt mig så mycket genom mitt läsande och skrivande här. Har på senare tid läst och lyssnat på nätet om sockerberoende och även om jag inte tror mig ha ett beroende har jag hittat stöd att förändra mina matvanor. Hittade av en händelse Fb-gruppen Sockerbomben i min hjärna och därifrån har jag fått liknande insikter som från det här forumet.
Vi lever nyktert och bra numera och det känns helt naturligt att umgås utan alkohol med de som hängt kvar. De vänner som valde bort oss träffar vi båda ännu i andra sammanhang. Ibland kan jag känna en tagg: Var vår 'vänskap' eller vårt sällskap inte mer värt än så? Vi kan prata om det maken och jag men ingen av oss är bitter. Tack och lov för det.
Nu går vi vidare mot våren! Vi vet att det är möjligt att ta makten över sitt liv. Återerövra det. Vilken härlig frihet!
Allt det bästa till dig! / mt

anonyMu
Heja dig Santorini! Du är

Heja dig Santorini! Du är fantastisk! ♥

PP
Santorini

Så fint att läsa dina rader, och att livet är gott.
snart där med mina egna 4 år ;-)
//PP

santorini
Tack för hälsningar

Tack PP och Muränan för era hälsningar! Ni är också fantastiska! Tack mulletant för att du styrde in mej på sockeravvänjande igen. Jag gick med i Fbgruppen och skickade efter nya versionen av Sockerbomben. Så skönt att vara på gång med det igen. Jag fick så bra hjälp med min nykterhet tack vare att jag samtidigt började äta enligt LCHF. Jag tror så starkt på det men ändå spårar det ur. Men tillbaka på banan. Tänk att det är en kamp hela tiden med än det ena än det andra. Nå alkoholen är i alla fall ingen kamp längre, det är naturligt att vara nykterist. Lika naturligt som att jag inte röker :). Men sockret är lurigare, det finns dolt överallt.

Sidor