Hej
min son är nu på behandlig för sitt alkoholbruk, vilket är bra.Han får hjälp nu.
Men själv mår jag inte bra, har varit orolig en längre tid och det tär såklart.
Berätta gärna vad jag själv kan få hjälp med, om någon vet om man nu har rätt till något.
Hoppas på ett svar mvh

Hej!@kinkina, Det kan ibland vara svårt med olika tankar, känslor och frågor. Har själv när jag mått dåligt på gränsen intill att inte orka med nåt alls, då talat med en jourhavande präst. Det handlade då inte om nåt religiöst snack i sig. Bara mest att få höra rösten av en människa i form av en så kallad själasörjare och väl förhoppningsvis då få tala med en som var lite kunnig på det andliga liksom.

Detta då jag vid aktuellt telefonerande stod lite undrande om meningen med livet. Detta var i en tid då man var lite yngre och inte ens var vad man väl kan beteckna som så värst isolerad så att säga. Minns att prästens svar på meningen med livet var: ”att kanske finnas till för någon” som han sade. Mår man lite allmänt dåligt då räcker det nog ofta med att bara snacka ett par ord med kanske en granne man möter, eller snacka lite väder och vind med en kassörska i en matbutik eller nåt sånt.

Om det nu är tyngre, kanske psykiska grejer som man känner stort behov av att ventilera så finns det ju alltid sånt som vårdcentraler och sjukvård som man kan vända sig till. Men sånt känner väl alla till kan jag tro. Hur som helst, hoppas att det ordnar till sig på bästa sätt för dig och din son.

Kämpa på!