Hej,

Ofta läser man väl att det är mannen i hushållet som har problem med alkoholen. I vårt fall är det min fru som har problem. Hon har brottas med psykisk ohälsa en tid, varit deprimerad p.g.a av olika anledningar en längre tid. Hon har sökt hjälp nog för sin psykiska ohälsa, äter tabletter mot depression.

Men förra året eskalerade hennes drickande, köper hon en box vin på fredag, är den slut på lördagkväll. Känner mig medberoende eftersom jag är den som handlar på fredag, med tanken att kanske man tar ett glas till fredagsmiddagen. För henne stoppar det inte där. Ungefär vid årsskiftet så spårade det ur på riktigt, och jag satte ner foten. Hon höll upp med alkoholen från januari till april ungefär. Det gick jättebra. Nu har sommaren gått och nu börjar det igen... Mängden alkohol ökar, och hon dricker även på vardagar efter jobbet, det kan bli en eller två öl... i soffan vid teven.

Hon klagar ofta på att jag är tråkig och säger inte alls snälla saker till mig och om vår relation då hon är full. Jag blir ofta ledsen och tar nog åt mig, fast man kanske inte ska göra det, och då jag påminner henne dagen efter vad hon sagt och om hon verkligen menar det så har hon glömt bort det.

Vet inte riktigt vad jag ska göra? Det är svårt att prata med andra om det, närstående, men jag har iaf börjat gå i samtalsstöd, för jag mår inte bra över allt det här. Har ont i magen, och är ledsen större delen av tiden. Känner mig uppgiven, och ensam fast jag är i ett förhållande. Har nog funderat på om det är vi i framtiden, om vi verkligen är rätt för varandra längre, vi har varit tillsammans i 24 år, har två barn och ett barnbarn. Ett av barnen bor hemma fortfarande. Men snart flyttar hen ut, och då blir det bara min fru och jag. Ska jag ha det så här resten av livet?

Min fru har också problem och jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Ett tips du kanske kan pröva är att (1) sluta köpa alkohol till din fru. Markera att du inte vill stödja hennes missbruksproblematik utan vill hon dricka får hon lösa det själv. Dessutom tycker att du (2) ska avlägsna dig rent fysiskt när hon dricker. När jag gjort detta har min fru sagt att jag tar avstånd från henne men då har jag bara sagt att jag tar avstånd från alkoholen men inte från dig och hade du varit nykter hade jag valt att vara med dig. Men gud vad många timmar man spenderat med sig odrägliga och elaka berusade partner. Till absolut ingen nytta. Vår hjälp under deras berusning gör enbart att de slipper möta konsekvenser de behöver möta. Efter två med min sambo där jag mer agerat personlig assistent än partner närmade jag mig och accepterade tanken att alkoholen nog kommer vara slutet på vår relation. Jag bestämde mig för att satsa på mig själv och sluta försöka rädda henne. Då blev hon för första gången nykter under en längre period.
Vad vill du göra? Har du någon gammal hobby att ta upp? Börja träna? Fiska med sonen? Att lämna det destruktiva och ägna sig åt sin egen rekreation en stund ger en nödvändiga perspektiv.