Nystart Version 2

952 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
admi
Till nystart och er andra som kommenterat

En viktig och bra sak här på forumet är att ni till största del skriver kommentarer som försöker vara hjälpsamma för mottagaren. Även om din situation, nystart, rör upp mycket känslor så uppfattar jag att andra användare även nu försöker vara hjälpsamma. Mother försökte ge dig ett påminnelse om föräldrars ansvar, som hon själv hade haft hjälp av att få. Att försöka "väcka" någon med ett så rakt råd eller alltid riskabelt. Du är tydlig med att det rådet inte var hjälpsamt för dig nystart. Det är upp till dig att avgöra och du kan så klart skriva det eller helt enkelt bara låta det vara okommenterat. Du kan däremot inte veta att hon inte veta var hon talar om. Det är inte heller rimligt att kräva att hon eller andra användare ska läsa på om psykiatriska diagnoser. Som Charlie skriver så är ämnet här alkohol. Självklart har du rätt att ha och skriva om två eller flera problem som du upplever. Samtidigt så är det bra om du kan ha förståelse för att kunskaperna kring andra ämnen är begränsade.

Även om du är övertygad om din frus diagnos och vad den medför, så är det inte något som vi kan säga så mycket om utan att träffa din fru. På samma sätt som vi aldrig kan säga till en anhörig här på alkoholhjälpen att deras partner är alkoholberoende. De händelser som du beskrivit och hur du påverkas känslomässigt av dem är tillräckligt för att förstå att det måste vara väldigt svårt för dig. Det låter också klokt av dig att avsluta er parrelation.

Oavsett hur sjuk din fru eventuellt är eller hur fel hon än beter sig så kommer hon ändå alltid att vara dina barns mamma. Att du behandlar henne schysst, även om hon inte gör detsamma, kommer att gynna din relation till barnen på sikt. Även om det kanske inte märks på dem just nu. Eftersom du är deras pappa så kommer du att behöva ha kontakt med henne även i framtiden. Alternativet är att du överlåter det ansvaret, att hantera er relation, till dina barn.

Trots att du är på en krokig och mycket komplicerad resa så upplever jag att du kommer på nya saker genom att skriva och få andras tankar här. Du har kommit fram till nya beslut och har nyligen inlett en period utan alkohol. Det är starkt av dig och kan säkert bidra till att situationen blir bättre på sikt, för dig och för dina barn.

Skriv här eller direkt under "Fråga", om du verkligen vill avsluta tråden. Oavsett vad du väljer angående forumet, hoppas jag att du fortsätter det förändringsarbete du har påbörjat och att det leder till att din och dina barns situation förbättras.

Vänliga hälsningar
/magnus

Mother
Nystart för dej verkar din/ er situation "normal"

det har varit din verklighet så länge, för oss som läser om den är det en verklig mardröm.
Den som har alkoholproblem har ofta flera andra problem också.
Men det man/ vi här reagerar på är att du inte gör något åt det om inte annat så för barnens skull

Många har verkligen fått stöd och kärlek i mängd på dessa sidor då någon valt att förändra/ lämna ett förhållande som gräver hål att drunkna i
I ditt fall måste en förändring till,
INTE att planera en strid fram mot skilsmässa med din fru, och var ska barnen vistas under det kriget du förväntar dig ????
Din fru är sjuk har diagnos ? eller du har du genom egen forskning ställt diagnosen.
De som kommer att hjälpa er i skillsmässan och vårdnadstvisten är utbildade människor som inhämtar kunskap om diagnoser och allt som behövs för barnens bästa. Barn med föräldrar som lider av svår psykisk ohälsa ska inte ha vårdnaden om barnen, men rätt till besök förståss.
Det regleras också.

Så starta inget krig , skriv ett brev eller tala i enrum om att du fått nog och vill lämna.
Kontakta soc tala före och gör klart dina planer be om hjälp och råd.

Att såra dej var inte tanken så varför lämna denna linjen du får sympati, kritik både bra och som du känner sämre.Men du blir hörd och kan bearbeta dina problem genom respons du får.

Kennie
Fundering

Jag tänker så här, att om man uppfattar någons tråd eller inlägg som oroväckande så kan man trycka på anmäl så tar Alkoholhjälpen kontakt med författaren om de tycker att det behövs. Att bli starkt kritiserad i sin egen tråd blir bara kontraproduktivt och leder i värsta fall till att personen som kritiseras drar sig undan.

Mother
Miss Marry 😊

Det är inte så farligt ingen vill någon annan illa här ❤ i detta forum
När man skriver här bör man vara beredd på att få svar som man kanske inte tänkt sej.Men det kan vara värdefull ändå och leda till något gott.
På något sätt är man ansvarig för det man tar del av och reagera på det.
Det är svårt att bara blunda eller titta bort när människor far illa

Sisyfos
Hoppas du stannar

Håller med Kennie!
Och jag hoppas du stannar Nystart.
Att tala om för någon att de inte borde skriva just här för att deras ämne inte hör hemma här förstår jag inte. Vet inte hur många som till exempel har skrivit om sina barn med olika diagnoser härinne. Våra liv är en helhet och saker hänger ihop. Det är ju inte bara att sluta dricka så blir allt bra... det är ofta mycket annat som påverkar och har påverkat att man hamnat härinne och man måste kunna skriva om det som man behöver bearbeta.

Det finns många trådar av Nystarts karaktär i anhörigstödet. Där möts kvinnorna (oftast) med stor förståelse trots att de lever i ungefär samma situation som Nystart. Och ja, det gör ont att läsa om dessa situationer, men jag upplever också att Nystart går framåt och jag tror att skrivandet bidrar till att få perspektiv på situationen. Jag hoppas att 2021 blir året då du lämnar ert kaos, Nystart.

Andrahalvlek
Nykterheten är grunden

Alkoholen har en central roll i Nystarts liv tycker jag. Nykterheten är grunden till att orka med alla förändringar som det måste finnas ork till i hans liv.

Klart du ska hänga kvar Nystart! Jag hoppas precis som Sisyfos att 2021 blir året då vi får följa dig ända in i mål.

Kram 🐘

nystart
Ledsen

Måste säga att inläggen från vissa personer har sänkt mig totalt. Jag går just nu igenom min värsta period i mitt liv och igår var nog den värsta dagen i mitt liv, idag är redan på väg att bli ännu sämre. Att läsa inlägg där råden är helt felaktiga, och faktist farliga för mig gör mig ledsen, att när jag sedan påpekar att jag inte vill ha råd som dem om personen ifråga inte vet bakgrunden om hur personer som min fru är får ännu fler inlägg i samma anda gör det ont. När sedan en annan person kommer in och gör ett påhopp utan dess like och anklagar mig för det ena och det andra gör det ont, fruktansvärt ont. Jag har blivit psykiskt, verblat och fysiskt misshandlad av min fru under så lång tid jag kan minnas, men har inte "vaknat" upp förrens väldigt nyligen. Jag har blivit hotad att om jag lämnar henne kommer hon se till så jag går helt barskrapad och aldrig får träffa barnen igen. Hon har i princip sagt att hon kommer hitta på vilka historier som helst för hon kommer bli trodd. Men jag ska inte enligt er försöka avväpna henne med att få bevis för att det är hon som är skurken? Jag ska ta ansvaret för att jag och mina barn blir misshandlade av henne? Vad ska jag göra? Lämna henne och riskera att förlora allt inklusive barnen? Stanna kvar och bli verbalt och fysiskt misshandlad? Det enda som jag skulle kunna göra är att ta till våld för att skydda mig och barnen, men då har jag sänkt mig till hennes nivå och jag riskerar att bli den som bli anmäld till polisen. Nej jag är så långt ner jag kan komma och har i många år använt alkohol för att härda ut, jag försöker ta nästa steg och sluta med användandet av alkohol och bryta mig loss. Men enligt vissa har jag alltså inte rätt att vara här, jag har inte rätt att beskriva min vardag och mina problem? Och, nej jag har inte en diagnos på min fru från någon proffisionell. Behöver jag det för att veta att hon misshandar mig? Får hon misshandla mig om min egen diagnos av henne skulle vara felaktig? Igår kväll drack jag, jag vet inte vad jag ska ta mig till. När jag inte ens kan ventilera här så vet jag inte vad jag ska ta mig till. Jag tror jag drar mig undan detta forumet då det inte är vad jag trodde det var. Tack iallafall till er som varit mina vänner här, ni vet vilka ni är så jag behöver inte namnge er. Tack och kram till er.

Miss Mary Poppins
Bra att du skriver 💚🙏

Jag har märkt att genom text och sms är det svårt att förmedla empati och medkänsla på ett bra sätt. Det kan bli så fel!! Och jag önskar det inte hade hänt.

Men nu har det hänt. Och vi ska framåt. Ok, du drack igår. Än sen? Släpp det. 🙏💚💞

Hur går tankarna om helgen. Kan du föreställa dig en nykter helg? Eller en nykter fredag. Nu behöver vi få dig tillbaka på banan igen. Kom igen 💞💚❤🙏

Svara bara på meddelanden som ger dig energi och tröst. Det löser sig! Du är på rätt ställe!!

Mary

Mother
Nystart bra att beslutat att stanna kvar på forummet

Tror också att det stärker dej att kunna skriver här.
Tror inte du räknar mej som vän efter mitt inlägg tror iallafall att du syftar på bland annat på mej.
Men kan det inte vara bra när någon rör om i grytan istället för att trampa runt i smeten skämtsamt uttryckt.
Du frågar vad Du ska göra ?
Lämna henne och förlora allt frågar du?
Men har inte ni båda två förlorat allt redan, för länge sedan!
NEJ DU SKA LÄMNA HENNE NU OCH VINNA LIVET !!!
EN NYSTART !!!
Det tycker jag och fler med mej.
Du är ju fortfarande en ung man som livet har mycket att ge, men du måste våga.Så samla kraft.
Matriella saker och pengar klarar man sej med små medel hellre än att vara nedtryckt misshandlad och behöva medicinera sej med alkohol för att stå ut.Barnen hur får dom lindring ?
Barnen kan hon inte ta ifrån dej, vi lever i Sverige
Lycka till det önskar jag er verkligen.
Ska inte kommentera din tråd mer nu har inte mer att säja.Kanske kan du stänga av de du inte vill ha kommentaren ifrån men nog är det illa fast du kanske är skörare än vad vi förstår
När man träffas personligen eller talar i telefon, kan man ju vända på klacken eller lägga på. LYCKA TILL 🌻

admi
Till nystart och andra som kommenterat

Jag kommer att kommentera på nystarts senaste inlägg, del för del, för att vara extra tydlig. Jag tror att vi alla behöver hjälpas åt för att det här möjligen ska kunna vara hjälpsamt för dig igen.

"Måste säga att inläggen från vissa personer har sänkt mig totalt."
- Det är mycket tråkigt att höra att inläggen har fått dig att må sämre. Som jag tidigare skrev, så uppfattar jag inte att det är någon användares avsikt.

"Att läsa inlägg där råden är helt felaktiga, och faktist farliga för mig gör mig ledsen, att när jag sedan påpekar att jag inte vill ha råd som dem om personen ifråga inte vet bakgrunden om hur personer som min fru är får ännu fler inlägg i samma anda gör det ont."
- Det är bra att du är tydlig med var som funkar eller inte funkar för dig, nystart. I slutändan är det bara du som kan avgöra vad som hjälper dig. Det är rimligt att kräva att vi som arbetar här på alkoholhjälpen inte gör att du mår sämre. Om något som jag har skrivit gör ont så ber jag om ursäkt för det. När det gäller övriga användare så kan du självklart önska att de inte sårar. Samtidigt är det inte rimligt att förvänta sig att de alltid ska kunna se eller ta ansvar för att det inte blir så. Jag vill ändå uppmana alla användare till försiktighet! Om ni märker att ett råd eller en åsikt inte alls funkar för en användare, så blir det sällan bättre av att upprepa samma budskap. Ibland är det inte ens lämpligt att försöka förklara vad en menade, eftersom även det kan kännas som tjat. Att konfrontera eller försöka övertala någon är sällan hjälpsamt. Dela gärna med er av era tankar, men mottagaren måste ha rätt att avgöra om de passar.

"Jag har blivit psykiskt, verblat och fysiskt misshandlad av min fru under så lång tid jag kan minnas, men har inte "vaknat" upp förrens väldigt nyligen. Jag har blivit hotad att om jag lämnar henne kommer hon se till så jag går helt barskrapad och aldrig får träffa barnen igen. Hon har i princip sagt att hon kommer hitta på vilka historier som helst för hon kommer bli trodd. Men jag ska inte enligt er försöka avväpna henne med att få bevis för att det är hon som är skurken?"
- Jo, i en sådan situation som du beskriver så kommer du säkert att i något läge behöva kunna visa vad hon har gjort. För att inte det bara ska bli ord mot ord, med risk att ditt ord väger lättast, så är ett förslag att du berättar för någon professionell. Gärna tillsammans med dina barn.

"Jag ska ta ansvaret för att jag och mina barn blir misshandlade av henne? Vad ska jag göra? Lämna henne och riskera att förlora allt inklusive barnen? Stanna kvar och bli verbalt och fysiskt misshandlad? Det enda som jag skulle kunna göra är att ta till våld för att skydda mig och barnen, men då har jag sänkt mig till hennes nivå och jag riskerar att bli den som bli anmäld till polisen."
- Nej, du kan och ska inte ta ansvar för hennes dåliga beteende eller psykiska misshandel av er. Det hoppas och tror jag inte att någon här tycker. Du har provat många saker och får avgöra vad som kan funka. Vi andra har bara delar av bilden och kan ge våra tankar, men inte avgöra vad du ska göra. Du verkar ha vettiga tankar om vad du inte kan göra.

"Nej jag är så långt ner jag kan komma och har i många år använt alkohol för att härda ut, jag försöker ta nästa steg och sluta med användandet av alkohol och bryta mig loss. Men enligt vissa har jag alltså inte rätt att vara här, jag har inte rätt att beskriva min vardag och mina problem?"
- Du har rätt att vara här! Jag uppfattar inte att någon tycker att du inte får vara det.

"Och, nej jag har inte en diagnos på min fru från någon proffisionell. Behöver jag det för att veta att hon misshandar mig? Får hon misshandla mig om min egen diagnos av henne skulle vara felaktig?"
- Nej. Eftersom det här är ett öppet publikt forum så ville jag i mitt förra inlägg förtydliga att vi som arbetar här, inte kan avgöra om din fru har en personlighetsstörning eller någon annan diagnos. Vi kan därför inte heller på ett säkert sätt bekräfta eller avråda från dina tankar kring hur du som anhörig ska agera. Kanske är det också detta, i kombination med hur du beskrivit dina barns situation, som gör att kommentarerna du får blir väldigt blandade. Oavsett, så kan inte en psykiatrisk diagnos försvara de saker som du beskriver att hon har utsatt dig och er för.

"Igår kväll drack jag, jag vet inte vad jag ska ta mig till. När jag inte ens kan ventilera här så vet jag inte vad jag ska ta mig till. Jag tror jag drar mig undan detta forumet då det inte är vad jag trodde det var."
- Tråkigt, med bakslag. Som andra skrivit tror jag att du ha både förmåga och motiv att fortsätta med att vara utan alkohol ett tag. Du avgör själv om du vill fortsätta att ventilera här eller inte. Om du upplever att andra användare missförstår eller sårar, så har du möjlighet att ta hjälp av oss som arbetar här. T ex genom att anmäla ett inlägg eller skriva till oss, så att vi kan hjälpa till och försöka göra diskussionen hjälpsam. Det är vårt ansvar, inte andra användares. Jag kommer även att skriva ett kort meddelande till dig under frågor, så att du kan kommunicera direkt där.

Vänliga hälsningar
/magnus

Mirabelle G-S
Hej och hå...

Här inne har det varit livat sedan jag kikade in senast... Tråkigt att det blev så, och att du brottas med känslorna som följer. Jag vill bara påminna om det viktigaste... Du är på väg. Du har redan kommit mycket längre än någonsin tidigare i din resa mot ett liv i frihet. Nu är det lugnt och stadigt framåt som gäller. Ett steg i taget. Ena foten framför den andra. Precis som du färdats sedan julen. Det går bra nu. Fortsätt bara så. Kram

Sisyfos
Nya tag, en ny Start.

Ja, använd inte det här som en ursäkt att dricka. Jag tycker att du fick lite oförtjänt hårda ord när du faktiskt befann dig i en fas där det började ljusna. Gå tillbaka dit. Ett snedsteg har du gjort förr och du var på rätt väg innan. Fortsätt där du slutade och fortsätt ventilera här. Du ser ju att du är välkommen. Alla härinne har väl lärt sig nåt på det här också.
När du skriver får du lite perspektiv och jag vet att du har fått många insikter , så slutar du skriva här måste du hitta nåt annat ställe att skriva på eller prata med någon. Du måste komma vidare. Nu hoppas jag att du stannar, vill så gärna läsa om när du tar steget att lämna.

nystart
Vänner

Tack för era meddelanden, de värmer. Först och främst vill jag skriva att det absolut inte beror på något eller någon här inne att jag halkat på bananskalet, allt beror på att situationen med min fru kommit till den punkt där det inte längre finns något att förlora. Tyvärr vill jag inte skriva mer om det då jag tog väldigt illa vid mig av inlägget från charlie och jag funderar fortfarande om jag vill fortsätta skriva här. Jag vet inte vad poängen är att skriva om jag inte kan dela med mig av anledningen till att jag dricker, efter det inlägget har jag ingen lust alls faktist.

Men oavsett, jag ska upp på hästen igen, oavsett om jag hänger kvar här eller inte.

Och Magnus, enormt tack för ditt långa svar. Det värmde!

Sisyfos
Såg ditt inlägg på forumet

Hej!
Såg ditt inlägg. Hoppas allt är bra. Jag har lyssnat på en radiodokumentär som jag tänkte passade dig så himla bra å nu kommer jag inte ihåg vad den hette. Den påminde lite om beskrivningen av din fru och relationen du har med henne . Finns nog på Sveriges radio.
Hoppas du har kunnat göra fig fri och att du håller dig ifrån a. Jag är fortfarande helt nykter. Fattar inte riktigt hur jag hann dricka tidigare. Blir trött av bara tanken.
Hoppas vi hörs

nystart
Sisyfos

Tack för din omtanke och tack för rekommendationen av dokumentären, behöver dock inte lyssna då jag redan tagit mig förbi det stadiet. Jag vet vad hon är och jag vet vad jag behöver göra. Det går åt rätt håll med drickandet, är inte nere på noll dock. Vill inte skriva mer just nu men återigen, tack för att du bryr dig.

Kram.

Soffi
Så starkt!

Jag har läst ikapp lite i din tråd idag.
Igenkänning...

Så otroligt starkt av dig att lyckas minska på drickandet!!
Önskar dig allt väl, du är på rätt spår!
Kramar!!

nystart
Tack

Tack Soffi.

Jag behöver dra ner på drickandet ytterliggare, det är jag väl medveten om. Men nu har jag iallafall slutat med starksprit, det är ett första steg. Nästa steg tror jag inte jag klarar ordentligt förrens jag är fri, jag är inte där än men jag närmar mig.

Vin Santo
Hej nystart!

Har gjort nerdykningar i hela din tråd under dagen idag och förstår att du har det riktigt jobbigt.
Jag förstår också på dina kommentarer till de som försökt ge dig råd att du inte riktigt uppskattar detta.
Nåväl, jag har en del teoretisk erfarenhet av psykisk ohälsa och jag tänker att du kanske skulle må bra av att tala med en terapeut för egen del. Inser att du upplever din frus beteende som roten till situationen men som sagt - ett tips i all välmening :)
Lycka till!

nystart
Vin Santo

Att jag skulle behöva någon slags terapi är jag övertygad om, jag har ju ganska nyligen insett att verkligheten hon gett mig inte är verkligheten. Jag har fokuserat om allt på mig istället för henne och börjar inse vilka problem jag har tack vara henne, post traumatisk stress lider jag säkerligen av på ett eller annat sätt. Dessutom väldigt vanligt att folk tar till alkohol eller andra droger under dessa förutsättningar så den boxen har jag ju också kryssat i. Jag vet ju, och trots att jag vet är det så svårt, att jag är förälskad i hur jag vill att hon ska vara och inte hur hon är. Jag kan ändra på mig själv hur mycket som helst och det kommer ändå inte räcka. Jag undrar vad som verkligen är jobbigast, att fortsätta leva med henne eller att bryta sig loss. Både och är som pest eller kolera och frågan är hur länge till jag orkar med att dras mellan dessa två motsatser.

Soffi
Pest eller kolera?

Det är några år sedan nu, men jag minns väl.
Min mamma sa till mig: "Bättre en ände med förskräckelse än en förskräckelse utan ände..."
Mammor är kloka ibland.

Kram!

nystart
Soffi

Tack för ditt otroligt fina svar.

Jag har valt, varken pest eller kolera, men det ska bli en ände......

Sidor