Nystart Version 2

437 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
nystart
Benen undanslagna

Jaha, det gick ju bra ett tag - tills en familjemedlem igen för sin egen själviska vinning kommer och slår undan benen. Jag orkar inte gå in på detaljer, men min syster som beter sig som om hon är 14 och har hela familjen inklusive min mamma och pappa daltandes med henne. Hon har lärt sig av min pappa att inte saga hela sanningen och hela tiden komma med sista minuten saker. Tappade totalt allt efter att hon lyckades få både mamma och pappa plus deras nya respektive att komma på hennes födelsedag, till mig har mamma alltid sagt att hon aldrig kommer sätta sin fot i samma rum som min pappas nya och har vi har hela tiden blivit tvingade att fira allt 2 ggr med dom på olika håll. Detta slutade ju förstås med att jag tappade kontrollen och drack. Efter detta fortsatte charaden från min syster och till slut blev det för mycket och nu har jag kapat kontakten med henne, kommer ha minimal kontakt med resten av dom också. Känner mig riktigt deprimerad, min fru likaså, men jag kan inte låta min syster styra allt och att båda min mamma och pappa sätter henne före bade mig och mina barn.

Nu ska det bli nyktert igen, utan deras kontakt ska det inte bli mer depressioner.

Emma79
Det är nog lättare

..att konfrontera en stökig familj när du känner dig mer trygg i din nykterhet.

Tänk på dig själv först nu ett tag och se till att komma upp på banan. De kan vänta.

Lycka till ☺️

nystart
Tack

Tack Emma. Ja det blir minimal kontakt nu, men med påsken stundande vet man aldrig vad dom hittar på.

Jag har följt din tråd och är imponerad av dig och din styrka. Keep it up!

nystart
Dags igen

Det har gått upp och ner, försöker intala mig själv att jag har kontroll. Drog igång träningen ordentligt förra veckan, men drickandet bestod. Hade varit på semester några veckor med i mina mått minimalt drickande, vilket blev klart mer när jag kom hem - detta trots träningen. Nu har jag precis kommit hem från en 2-dagars resa i europa, var ju "tvungen" att passa på - jag ska ju sluta dricka så bara en dag till..... Det blir alltid "bara" en dag till, får inte till avslutet. Men idag har jag bestämt mig, inte en dag till. Jag har tror jag har bättre förutsättningar nu, jag har accepterat att jag är alkoholist och jag skiter i vad andra tycker eller säger. Denna gången ska jag sluta för mig själv, ingen annan (eller jo familjen indirekt då).

Ursäkta svammlet och jag förstår om ingen vill skriva eller följa mig eftersom jag alltid fallit förr. Jag ber om ursäkt för detta. Jag vill inget hellre än starta en ny tråd i "Det vidare livet". Har tårar i ögonen just nu......

AL
Släkt

kan driva vem som helst att titta djupt i flaskan. De som står oss närmast sårar värst och tar längst tid att bearbeta = min erfarenhet. Läste uppåt i din tråd.
Återfall eller vad man nu ska kalla det är välbekant för många och jag tänker att det är just därför detta forum fortgår. Viljan att göra förändring i sitt liv finns hos oss alla och detta.måste få ta olika lång tid. Alla bär på sår som triggar igång begäret och att lära sig hantera eländet är ingen dans på rosor. Jag tror du fortsättningsvis kommer att få stort stöd här inne.

nystart
Tack

Tack AL för ditt meddelande.

Nu är jag iallafall på gymmet och fullproppad med L-Glutamin. Nu gäller det att bära med sig viljan till ikväll.

FinaLisa
Vi får hjälpas åt att stötta

Vi får hjälpas åt att stötta varandra här på forumet. Jag har också velat hit och dit med mig själv men som de flesta säger så hör det till innan man fått fotfäste i nykterheten.
Det säger sig självt egentligen att har man hållit på att dricka under många år så måste det få ta ett tag innan man ställer om hjärnan och kroppen att låta bli.
Så kämpa på, tillsammans är vi starka!😄💪💪😎

Mirabelle
Det går upp och det går ner

Och vi hänger med på åkturen :) Tids nog startar du nog den där tråden som just nu känns så avlägsen :) Idag är första dagen på resten av ditt liv ju. Och idag är allt vi har. Idag är den enda dagen vi kan göra något alls. Igår var de då, och imorrn blir det sen. Just i detta nu lever du och gör vad du kan. Fortsätt så :)

nystart
FinaLisa

Tack för ditt stöd.

Har tryckt mig massor med l-glutamin, hur mycket törs man ta? Det har verkligen effekt och suget är helt borta. Hoppas detta håller i sig.

nystart
God morgon

God morgon forumet, ingen alkohol igår så starten på dagen känns positiv och bra.

Sisyfos
Nystart

Förstår din tvekan till att skriva i din egen tråd ich funderingar om vem som vill läsa. Känns ju lite som om man upprepar sig. NU jäklar... oj hoppsan, men NU, ooops. Tror ändå att sådana som vi också har en plats att fylla här. Vi ger inte upp. Vi anstränger oss. Helt klart dricker vi mindre än om vi skulle släppa det fritt. Så nu kör vi igen, tycker jag. Utan att skämmas!

nystart
Hattande

Hattandet med att dricka, inte dricka och sen dricka och sen inte dricka och sen dricka massor osv gör mig galen. Har haft en jobbig vecka nu som startade med att kära svärmor satte min fru ur balans igen, jag tror att min fru måste kapa kontakten med henne för att må bra. Att ta hand om 2 barn och en fru ur balans tär på krafterna och slutar ofta med ett gäng glas på kvällen. Nu måste jag dock bli stark och sluta med giftet. Idag är det ny månad och jag satsar till att börja med på att ta den nykter.

nystart
En

En ensam flaska vin i skåpet, det fanns kvar och nu är den borta. Nya tag, det ska bli ändring. Måste ta en en nykter tid för att komma i form både fysiskt och psykiskt. Jag har alla pusselbitarna, nu måste de bara användas.....

nystart
Hur

Hur hanterar man att leva med någpn som ser sig som ett offer hela tiden? Någon som alltid är negativ och alltid ser fel i allt? Har väl aldrig riktigt vågat skriva den största anledningen till att jag mår som jag mår. Vaknar på morgonen på strålande humör, innan lunch har det sjunkit så pass att apatin startar, när kvällen kommer finns bara alkoholen kvar att förtränga allt skit. Tror jag bara har 3 vägar framåt, separera, på något vis få min fru ur detta mörker eller också bara fortsätta drickandet. Är så trött på att varje gång jag är på bra humör få det raserat av någon helt oväsentlig anleding.

Granit
Nu kan jag bara tala av egen

Nu kan jag bara tala av egen erfarenhet, men jag och min fru var i ett svart hål relationsmässigt.
Det var skiljsmässa eller göra något drastiskt som gällde för vår relation.
I samma veva var jag långt gången i en nedåtgående spiral av misär och tung självmedicinering av alkohol.
Vi kunde inte prata alls. Så fort vi försökte prata skar det sig. Hur vi än försökte och hur vi än ansträngde oss så slutade det på samma sätt. Vi blev mer osams.
Vi bestämde oss för att göra ett försök med familjerådgivning.
Ungefär samtidigt hade det gått så långt med mitt drickande att jag såg slutet på min egen historia. Skiljsmässa, aldrig få träffa barnen, bli av med bostaden, bli av med jobbet, förlora vänner och släkt, stå skakande utanför bolaget innan öppning för att få min fix.
Jag såg ingen annan utväg än att söka hjälp mot mitt beroende. Där, när jag blottade mig helt för min fru och lade alla korten på bordet utan att försöka försköna sanningen, gav hon mig sitt fulla stöd i min egen kamp mot alkoholen.
Efter en tid kom vi till familjerådgivningen och fick prata med en medlare. Sanningar som var jobbiga och gjorde ont att höra uppdagades, men det var så enormt nyttigt för oss båda. För vår relation.
Nu har jag med olika insatser snart varit nykter i 7 veckor, och jag och min fru har kommit varandra nära igen. Vi kan prata med varandra. Vi kan umgås och ha det alldeles fantastiskt tillsammans igen.
Jag känner för första gången på väldigt länge hopp om framtiden och även om jag inte alltid är helt pigg och glad när jag vaknar på morgonen så vet jag att jag har min älskade fru att dela min med- och motgångar med.

Så, kan det vara något? Att tillsammans med din kvinna prata med någon utomstående?

Hoppas du får en fin dag! ☀️

nystart
Tack

Tack för ditt meddelande Granit. Att gå på terapi tror jag aldrig hon går med på, hon är upplärd att man inte tar in utomstående i konflikter och att man aldrig ber om hjälp. Jag vet uppriktigt inte hur länge jag klarar detta, är redan uppe i 3 dispyter idag om bagateller och det enda jag kan tänka på igen är fuck it....

nystart
Bättre idag

Har lyckats hålla mig borta från bråk största delen av dagen, var nära en gång men jag gick iväg. Borde klara kvällen nykter, har inget sug. Jag har ätit en ganska hög dos av L-Glutamin sista månaderna och det är verkligen en mirakelmedecin för både suget och humöret!

Benguela
Spännande...

... att höra att l-glutamin fungerar, även för dig som vacklar mellan motivation och längtan till a.
Går till apoteket nu!

nystart
Att

Att man alltid ska glömma hur bra man mår utan alkohol. Sov som en stock hela natten och känner mig klart skarpare. Motiverad denna gången!

nystart
Hur

Hur bryter man en vana? Kan utan problem vara nykter flera dagar, men helt utan sug så dricker jag igen bara på ren vana. Orkar inte med detta längre, jag vill ha ett helt nyktert liv. Törs inte söka hjälp efterspm jag inte vill ha en "plump" i protokollet eller någon anmälan som kan vara emot mig i framtiden, måste fixa detta själv.

Vaniljsmak
Att bryta en vana

Är otroligt svårt! Det finns nog lika många sätt som det finns människor. Själv är jag tillbaka på dag 11 så ... Men innan dess hade jag en längre nykter period och för mig handlade det mycket om att vara medveten. Att ta medvetna beslut kräver väldigt mycket av en, hela tiden. När jag skulle sluta äta godis och fika fick det bli en markering i kalendern för varje dag jag klarade. Fick också göra upp strategier om att aldrig handla hungrig eller stressad (risk för autopilot) och göra upp planer för vad jag skulle säga om någon ville bjuda. På samma sätt tänker jag nu tackla alkoholen. En dag i taget, ett medvetet beslut efter ett annat.

nystart
Gymmet

Var nere och gymmade, med allt det jag drack igår var det en riktig pina - var inte långt borta att spy. Nu måste det bli ett slut.

Sisyfos
Vanor

Ja, känner exakt samma sak. Det går verkligen utan problem i flera dagar, sen styr stegen mot systemet utan att jag egentligen är särskilt sugen. Googlade att bryta en vana och hamnade på en helt ok sida som pratade om vikten av att få den där "må bra" känslan om man slutar med nåt beroendeframkallande. Träning, beröring, meditation, beröm, intresse. Tror verkligen att det är här jag brister. Behöver göra saker jag mår bra av, behöver känna mig duktig på mitt jobb och få kred för det, behöver träna, behöver veta vad jag mår bra av - vilket intresse som kan ge de där klickarna.
Den här gången tror jag att det blir 12 dagars uppehåll för mig. Är på dag 5 och om jag verkligen bestämmer mig idag så finns det ingen möjlighet under helgen. Och jag vet av erfarenhet att det blir lättare när jag passerat dag 5. 21 dagar sägs det ibland att det tar att bryta en vana. Tänker att det borde gå nu. Efter midsommar kommer det att vara svårt att dricka utan att det märks och då kan jag lika gärna låta bli. Sen har det gått rätt lång tid utan (om man bortser från lite lagom på midsommar) och då måste det gå att fortsätta på den banan, för som nu kan jag inte fortsätta.,
Men "inget hemma" är ett hett tips, Nystart. När jag är trött eller ledsen så söker jag en kick och finns det hemma så är det så lätt att övertala sig själv att "bara ett litet glas"...
Kanske kan du köra en nykter semester? Jag dricker sällan just på semestern nu förtiden och det är så vansinnigt skönt och mysigt att vara pigg när man är ledig. Man måste över ett visst antal dagar, sen är det lättare. I teorin vet jag precis... men nån gång funkar det tror jag. Jag vill inte ha alkohol som en stor del av mitt liv. Det blir ju värre och värre också. Än så länge utan upptäckt, men det är ju en tidsfråga. Så nu måste det funka, men jag tror på lång avhållsamhet och på att ersätta med sunda kickar.

nystart
.

.

nystart
Vet inte

Vet inte vad jag ska säga, sitter med alla pusselbitar och vet precis vad jag ska göra och hur underbart livet blir under nyktra perioder. Men trots detta blir det en kväll till och en till och en till osv…… Jag kan inte ha alkohol hemma för då måste jag dricka upp den, men jag kan inte inte ha alkohol hemma heller för då måste jag ner och handla vilket till och med ger en större kick än att dricka den. Jag har inte skrivit detta förr men jag bor utomlands, har gjort det nästan hela mitt vuxna liv. Trots detta tycker jag det är enormt spännande att handla sprit i mataffärer, och det finns alltid något på rea. Det blir otroligt jobbigt att varje gång jag handlar mat måste jag också ta en match mot djävulen. Måste hitta motivationen för att ta det sista steget och sluta med denna tortyr.

Dricklagom
Känner inte dig, men det hörs

Känner inte dig, men det hörs på mig som om du behöver göra något åt relationsmönstret först (eller samtidigt) om du ska må bra. Det är stort, tungt och en verklig surdeg att vakna upp glad och sedan "malas ned" under dagen, ffa när det repeterar sig. Händer inte ofta, men jag känner igen känslan av att vara glad, tuffa på och göra mitt för att sedan bli "punkterad" av någon kommentar. Nu är min flickvän mestadels otroligt bra för mig och oss, så det är ingen stor grej för mig, men det har hänt ibland. Vi kan dock prata om det, vilket är en fördel.

Jag bor annars också utomlands. Same, same but different. Alkohol är väldans lättillgängligt här med, men jag köper sällan eller aldrig större mängder. För att dra ned som första steg har det hjälpt mig att späda ut vinet med hälften bubbelvatten. Motivationen verkar vara liknande som för dig, undvika något katastrofscenario om det barkar iväg. För mig är det värre att komma vidare (tror jag har brutit med det extremt destruktiva drickandet). Men sen då?

Håller tummarna och lägger lite pepp på din trapp, att intagas vid behov.

nystart
Dricklagom

Tack för ditt meddelande. Pepp behöver jag nog. Sitter mitt i ett moment 22 jag inte kan ta mig ur, min fru anser sig alltid ha rätt och hon kan bli riktigt elak när hon anser att jag gjort något fel. Skulle jag flytta är jag helt säker på att hon skulle vända barnen emot mig, stannar jag så fortsätter det i samma spår. Jag vet inte hur jag ska få henne att fatta hur mycket skada hon gör med hennes ständiga klagande och nedlåtande kommentarer, hon har ju växt upp med detta då hon har världens mest egoistiska och elaka mamma. Terapi finns inte för det är inget fel på henne, det är alla andra det är fel på… Nåväl, jag fortsätter min kamp.

Dricklagom
Uff, vilken sits... min

Uff, vilken sits... min farmor funkade sådär. Liksom en fd kollega. Farmor dog ju, så hon är borta och kollegan (den enda jag inte alls kunnat jobba med) gjorde att jag blev sjukskriven och var tvungen att sluta det jobbet. Har inga tips och råd att ge där, omöjliga folk är omöjliga folk. Men jag kan ställa en hård och obekväm fråga (lägg den i papperskorgen om du inte giter med den nu): vill du leva så som du gör nu? Om svaret är nej, hur blir framtiden?

Sorry om det blev för obekvämt, men dels har jag uppfattat att vi har rätt raka puckar här på forumet och dels uppfattar jag att jag nog sammanfattat dina egna funderingar i en fråga. Dessutom, du är inte ensam. Vi är flera här som lever med obekväma och delvis oformulerade frågor. Även när man hittar en klockers fråga är det inte alls säkert att man orkar agera på den. Klart att alkoholen hjälper dig fly, som jag ser det. Men blir något bättre av att du är onykter eller är det bästa sättet att skjuta upp otroligt jobbiga beslut?

Sorry om jag hörs hård - men som utomstående är det frågor som poppar upp i mitt huvud. Och no worries, jag har mitt eget krig... :/

Sisyfos
Ärlig?

Tack för orden inne hos mig. Vi är här och kämpar du och jag. Jag Växte upp i ett hem där det var mycket gräl. Mamma grälade på pappa, med rätta ibland, men jag har verkligen på senare år funderat på vad för effekter detta fick. Pappa grälade på mig o mitt syskon, vi syskon bråkade med varandra och gav oss på de svagaste sidorna hos varandra. Och inte blev det nån skillnad... det lugnade sig på senare år och det fanns en grundkärlek där. Vad skulle hända om du var ärlig och talade om att hon gör dig ledsen, för det är väl det du är? Nu vet jag inte hur du svarar din fru, men min pappa blev arg. Och det enda jag kan konstatera så här i efterhand är att detta inte ledde framåt på nåt sätt. Han var säkert eg mer ledsen. Att få höra att man gör fel tar på krafterna. Hela mönstret i familjen blev rätt negativt. Och då var min mamma och pappa ändå rätt snälla människor. Så här i efterhand kan jag tycka att både min mamma och pappa borde ha bytt strategi. Om hon vägrar ändra sig, finns det nåt du kan göra för att ändra mönstret ni har, förutom att dricka förstås? Det finns ju en del självförakt i att inte klara av att hantera alkohol. Om nån dessutom ger sig på en med elaka och nedlåtande kommentarer blir det ju svårare att hantera. Jag har inget sånt att "skylla på", är bara dålig på att hantera livet.
Nu kämpar vi på igen tycker jag. Förstår din känsla av kick av att handla. Det är helt enkelt mer komplicerat än beroende av a.

nystart
Tack

Tack för era inlägg, det värmer att någon bryr sig. Det har blivit bättre senaste åren och jag lever väl i någon utopi att om jag bara härdar ut så blir det bra till slut. Sen min frus pappa dog har hon blivit lugnare, han var utrypen av narcissitisk macho och alkoholist. Dessutom ju mindre hon ser sin mamma ju lugnare är hon. Är på gymmet nu men ska skriva mer sen. Tack iallafall för att ni bryr er.

Sidor