Ett ärligt försök!

2098 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Pianisten
Vinäger min vän

Jag har förstått på dina senaste inlägg att alkoholdjävulen kidnappat dig igen. Jag har aldrig sagt det till dig men när jag läser av dig tänker jag ofta på min moster och tillika gudmor. Jag tror ni är i ungefär samma ålder. Samma varma hjärta men som sagt, kidnappade av en ond makt. Också en fin människa som fastnade i alkoholens våld i unga år. Hon bor i ett hus långt inne i Västergötlands skogar med en sambo som har samma problem och tyvärr har nog de båda gett upp. Men det har inte du!
Vill bara skicka dig en stöttning för jag vet att du aldrig kommer ge upp.

Den som fortsätter söka kommer att finna, kanske inte exakt vad den letade efter från början men tillslut något som man inte visste var lösningen. Kram <3

Torn
Fixar det

Jag har läst hela din tråd Vinäger, jag tror du fixar det den här gången 💪💪

Miss Hyde
Du är så stark

Finaste Vinäger, beundrar dig otroligt mycket. Du är så klok, så stark. Det är underbart att läsa dina rader igen.
Största kramen miss Hyde

Sisyfos
En egensnickrad teori om alkohol

Styrka till dig, Vinöger. Jag är fortfarande så nyfiken på vad och när det här startar igen hos dig. Och det här med panikångesten... när kom den? Jag har ju ett lite likartat förhållande till alkohol och är så trött på det. När jag började skriva härinne kunde jag inte alls identifiera mig med periodarna, men nu ligger det kanske närmast till hands ändå. Känns väldigt konstigt och du är den som bäst beskriver det här som jag också drabbas av. Och så den här känslan när det ”slår av”. ”Nu är det slut och jag vet det” - hoppas du får återvända till den snart.
Jag vet att jag dricker för att medicinera - och jag tror till viss del att det är kemiska processer i kroppen som jag vill behandla, som orsakas av nåt helt annat än beroende, därför blir jag så nyfiken på din panikångest - som du heller inte får hjälp med. Ångestpåslag, hormoner, blod etc och så alkohol som medicin på det. Om ångesten mer är kroppslig än själslig, vad får vi då?
På Skavlan igår pratade en man som andades i extremt kalla situationer och menade att vi inte hanterar våra kroppar rätt med det sätt som vi andas nu.
Jag tycker ju att du verkar vara så klok, reflekterande och trevlig på alla sätt Vinäger och du har kommit långt...Å så startar det igen. Jag har ju skrivit många gånger att jag inte riktigt får nån kick av att dricka - och jag vet att jag medicinerar annat. Du beskriver mer en positiv känsla av ruset, men tänk om grundmedicineringen orsakas av något annat? Och det egentligen är orsaken till detta tillstånd som är mest intressant att behandla. Min teori är helt enkelt att våra hormoner och kemiska system i kroppen har stor betydelse och att de kanske i vissa fall (eller i alla fall) orsakar beroendet. Alkohol ger ju så många andra effekter även på de kroppsliga signalsystemen, därför är det kanske svårare att se hönan och ägget. Finns det kemiska (hormonella) orsaker till din panikångest är det jag egentligen undrar? Och medicinerar du detta med alkohol för att återvinna balansen? Får en kick och så är det igång... Hur som helst hoppas att du snart blir fri igen, Vinäger.

Vinäger
Om nykterheten

Ännu en repris. Så här beskrev jag nykterheten för "längesedan":

"... Sjukt egentligen, det som de flesta andra inte ens reflekterar över, välkomnar vi som någonting bra, fint, ja, otroligt stort till och med.

Och det är det ju. För mig. För oss. Som av plågsam erfarenhet vet alternativet. Gång på gång.

Det som ingen annan kan förstå. Kanske respektera att det är så. Men ändå inte förstå. På djupet.

Att man åtrår något man hatar. Att man längtar efter något som förstör så mycket. Att man tar till något som i förlängningen ger en obeskrivlig ångest...

Inte konstigt att andra har svårt att förstå. Det hade jag också. Då. I mitt förra liv.

Nu vet jag.
Nu är valet mitt.
Nu är det upp till mig.

Så lätt - och ändå så svårt."

-----

Tack för ovärderliga kommentarer. Återkommer när jag orkar. Ett undantag:

Torn, tack, imponerad över att du tog dig igenom hela min tråd. Ibland tänker jag att jag ska ge ut den i bokform. Kanske hjälper den någon som gång på gång tar återfall. Men först vill jag ju ha ett lyckligt slut...

Kram till er alla fina kämpar. Fy f-n vad ni är bra.

Se klart
Du med Vinäger

Du är bra.
Vi kämpar olika strider här, och det lyckliga slutet är kanske det som pågår, precis just nu. Det får vi se.
Jag skickar tankar, många.
Kram.

Andrahalvlek
Åtrå något man hatar

Som en elak sambo som bara vill att man ska bete sig som ett svin, bli ovän med folk, och dra på sig en massa sjukdomar. Och som dessutom lockar och pockar och hetsar en att dricka mer och mer.

Alkoholen är verkligen en narcissist!

Kram ❤️

Stormenlilla
Finaste Vinäger!

Jag hejar på dig, så väldigt mycket ❤️. Kom ihåg att inget återfall tar bort alla nyktra dagar. Du har visat sig själv att det är möjligt och att det kommer att bli så igen.

Skickar styrkekramar till dig ❤️❤️❤️❤️

Varafrisk
Stor kram t dig Vinäger🤗😍

Stor kram t dig Vinäger🤗😍

Torn
Boken

Jag är övertygad om att din bok kommer få ett lyckligt slut. Och den kommer bli en bästsäljare ❤️

Styrkekram💪

FinaLisa
Godmorgon Vinäger🌅

Håller med Torn 🤗
Tänker på dig
Kram 🧡

Vinäger
Lite galghumor

Nu i Coronatider:

Letade efter handsprit - för att använda i dess rätta syfte - men kom sedan på att den DRACK jag ju upp för ca 15 månader sedan. 🙄 Lite typiskt, nu när det verkar vara en bristvara. 😁

-----

Tack för att ni finns och fortfarande orkar ge respons. 💛

Säger som vanligt:

I'll be back!

FinaLisa
Hej Vinäger!🌺

Du kanske kan snutta på en våtservett...🤪
Förlåt!!!! Kunde inte låta bli... 😂 (men vet ju att du tål det🤗)
Hoppas du får en mysig helg!
Kramar 💚💚💚

Vinäger
Hahaha...

FinaLisa, du har rätt, jag TÅL ju rätt mycket... 😁😜

Om vi nu ändå är inne på humor, ni som tycker att det är ok får gärna lägga upp era bästa/värsta vitsar.

Jag börjar:

Vad blir den som smygsuper?
-
-
-
-
-
-
-
-
Hemlighetsfull

-----

Passar på att delge IronWills tidigare bidrag:

På Systembolaget:
- Behöver du hjälp?
- Ja, men jag är här och köper alkohol istället.

Trevlig helg på er!

Stormenlilla
Å jisses

Får man skratta? Det var ju jävligt kul skrivet! Sen förstår jag att det inte är så kul kul. Hoppas du tar mig rätt här.

Men det verkar ju vara toalettpappret som är den största bristvaran snart... :)

Hoppas att du mår bra och att suget håller sig borta i helgen! ❤️

Kram

FinaLisa
Vitsvarning..

"När skilsmässohandlingarna var underskrivna fick parterna varsitt ex"
😁

Vinäger
Underbart

Jag fortsätter:

Kan man kalla en plastikkirurg för rattfyllerist?

FinaLisa
😁👏

"Getingmidja är sällan en bieffekt av humledryck"
🐝😜

Vinäger
Vändningen

I går kväll hände/vände det.

Den där psykiska och oroliga känslan av hopplöshet utan alkohol kulminerade.

Hela magen bubblade av ångest och hjärtslagen var de dubbla. Tårarna rann sakta utmed kinderna. Det värkte i hela kroppen efter att få dricka. Jag mådde fysiskt illa efter längtan.

På något sätt lyckades jag avstå.

När jag till slut kom i säng kände jag att det var över. För den här gången är det absolut det. Jag känner när det blir en säker längre period. Övertygelsen är total.

Så nu är det dags. Dags att ännu en gång samla strategier, bygga upp motståndet och vara beredd när A-hjärnan anfaller.

Jag ska läsa böcker i ämnet, har flera hemma. Bland annat Tänka klart, som så många tipsar om. Började för några veckor sedan men var inte mottaglig då. Nu har jag ett öppet nyktert sinne och hoppas på att den drabbar mig på bästa sätt.

Åh, vad jag önskar att få lite medvind nu. Varje gång den här ljuvliga känslan av bestående nykterhet kommer över mig blir jag så glad. Lättad. Rent av lycklig.

Måste även ta itu med min panikångest. Min arbetssituation. Min hälsa. Min inre duktiga flicka behöver vila.

Men jag vet ju att alla de sakerna automatiskt blir bättre om jag håller mig nykter. Så bara det är en bra början. Det finns liksom inga nackdelar överhuvudtaget med ett vitt liv.

Nu kommer Freestyles gamla låttext över mig igen:

Åh, jag lättar, jag flyger, jag svävar fram. Låt det aldrig ta slut.

Även om jag inte orkat kommentera så mycket vill jag att ni ska veta hur inspirerad jag blir av era kloka ord och rätta val.

Tack för att ni finns här. För mig, för oss alla.

Trevlig söndag på er och kom ihåg:

Man ångrar aldrig dagen efter att man inte drack kvällen före.

Kram kram

PS, FinaLisa, är du möjligen göteborgare... 😉 Tack för härligt dåliga ordvitsar. Älskar't.

Varafrisk
Åh goa Vinäger:)

Åh goa Vinäger:)

Läser ditt inlägg och blir så berörd...tårarna rinner...å jag kan känna din känsla i hela min kropp och mitt sinne. Den som aldrig har haft ett A-beroende vet inte hur tacksam man är över känslan när man klarar att vara alkoholfri...att vara klar i hjärnan, att inte ha ångest..det är underbart!!

Heja heja dig! Du är bäst!!

Kramar:)

Vinäger
Respons

Bättre sent än aldrig...

Varafrisk:
Jag förstår att du känner igen känslan. I just det fallet reagerar vi nog väldigt lika när A-djävulen anfaller. När beroendet blivit fysiskt blir det så mycket svårare. Det kan både vi och många andra intyga. Självklart är det en av anledningarna till att mina inlägg ofta innehåller en "Varningstext".

Kan man sluta innan det fysiska beroendet tagit över och dessutom innan den berömda botten inträffar, är det ju så mycket elände som besparas både missbrukaren och eventuella anhöriga.

Sisyfos:
Ja, du är ju också en av dem jag känt extra samhörighet med här vad gäller just dryckesmönster. Funderar precis som du ibland om jag är så kallad periodare, men uppfyller inte kriterierna för det heller. Mitt drickande passar in i så många andra kategorier också. Ordet blandmissbrukare får här en ny innebörd...

Så många intressanta tankar du skrev här ovan. Just problem med hormoner har jag klarat mig undan. Tror jag i alla fall. Har alltid trott. Nu blir jag osäker. Vad gäller panikångesten startade den långt innan mina A-problem eskalerade. Men varje gång jag drack kändes det bra, paniken lugnade sig tillfälligt. Så vad är hönan...?

När jag börjar att dricka igen är det olika från gång till gång. Det är sällan eller aldrig planerat, utan kommer över mig. Antingen hör jag mig själv beställa en öl eller så är jag på väg förbi Systemet men helt plötsligt är jag inne och handlar. Det kan vara att jag av någon anledning råkar bli ensam med alkohol. Tillgängligheten är livsfarlig för mig, som för många andra. Det är därför M fortfarande har nyckeln till vårt lilla förråd. Jag kommer inte åt den och har inte gjort på drygt två år. Min räddning många gånger.

Mycket givande att diskutera och det sätter i gång många tankar hos mig. Även jag var ett trasigt barn på många sätt. Fick kärlek och omvårdnad, men så mycket saknades, då mina föräldrar var skadade och präglade av sina respektive fruktansvärda uppväxter. Psykisk ohälsa har följt vår släkt och en del hanterade det med alkohol, men många inte.

Som jag skrivit tidigare älskade jag ruset från första debuten i mycket ung ålder. Den dåliga självkänslan försvann tillfälligt. Under alla ungdomsår drack jag alltid mycket, mer än de flesta. Sedan skötte jag mig som de flesta när de får familj och det dröjde många många år innan det blev stora problem.

Pianisten:
Blev rörd av din liknelse med din moster. Speciellt över att du tror på mig och mitt tillfrisknande. Ett av mina mantra är ju att jag aldrig ger upp. Och som du avslutar med, lösningen kanske finns någon annanstans än där man trodde. Att söka är bästa sättet att finna.

Miss Hyde:
Tack för dina rader. Så glad att du hittat hit igen nu när du har haft det jobbigt ett tag. Önskar så att du fortsätter kämpa. Kom tillbaka och häng på.

Just nu tror jag att vi är några som behöver varandra lite extra. Älskar när några hittar varandra och stöttar lite extra under den första perioden. Forumkärlek i dess djupaste form.

Återkommer med flera tankar så småningom. Så lätt blir ni inte av med mig och mina maratoninlägg...

Andrahalvlek
Låter bra 😊

Vi vill läsa massor om din nyktra resa 🤗

Otroligt konstigt att du så tydligt känner när ”perioden” är över 🤔 Hoppas verkligen att du nu hittar strategier för att sätta stopp innan de kommer också! Det måste ju finnas tidiga symtom, eller?

Själv är jag säker på att min strategi bör vara ”Ta inte första glaset.”

FinaLisa
Vinäger❣️

Jag tror jag vet precis vad du menar med att " nu är det över"
Den känslan har jag haft också och då är det inget som rubbar den. Det är väl det som menas med att "hela hjärnan är med"

Så från att hålla sig nykter i flera veckor och månader utan problem till att inte ta det där första glaset när hjärnan plötsligt börjar vobbla... 😬🧐🤔
Där någonstans ligger lösningen tror jag.
Vinäger, du har ju också haft långa perioder av nykterhet. Vad tror du är den bästa strategin i detta sköra läge?
Jag vet för egen del att har jag bestämt mig för att dricka, alltså verkligen! bestämt mig, då är det kört... Men denna gången har jag åtminstone inte tappat kraften utan fortsätter på min nyktra stig.
Idag är det 5 månader minus de återfall jag hade förra veckan.
Hade varit roligare utan dessa men nu är det som det är..🙄

Nu kör vi vidare Vinäger, det är ingen vits med att hänga läpp👄🤪
Kram🧡

Vinäger
Ja, nu kör vi!

Har inte möjlighet att skriva så mycket nu, men FinaLisa, Varafrisk, Hillary och alla andra, häng på nu.

Just för tillfället är jag så peppad av min egen överrygelse, men ska försöka hänga här och uppmuntra och ge respons. Och förhoppningsvis få ta emot detsamma, förstås... Brukar komma att behövas.

Kom igen, nu håller vi. 💗

Kram kram

Andrahalvlek
Toppen!

Tillsammans är man SÅ mycket starkare! En gammal Viktväktarsanning: ”Ibland behöver du gruppen, ibland behöver gruppen dig.”

Kram ❤️

Varafrisk
Är på ...tillsammans med er

Är på ...tillsammans med er andra🙌🏼

Nu kör vi🙏🏻👍🏻🌟🤗💞

FinaLisa
Nu håller vi ihop!🤗

Så sant att det är lättare att kämpa tillsammans! 🏋️🏋️🏋️
Kramar
🧡🧡🧡

Varafrisk
Vinäger🌟

Vinäger🌟

En ny måndag en ny möjlighet🙌🏼
Idag är vi vinnare😍

Kram💞

Vinäger
Vinnare

Absolut, i dag är jag en vinnare. Hoppas att det känns lika för er, FinaLisa, Varafrisk, Hillary och alla andra.

Hinner inte skriva så mycket, men vill ändå säga att jag är glad att ni vill hänga på. Det känns så bra att kunna stötta varandra. I ren och fin forumanda.

Själv nästan skäms jag för att det är så enkelt för mig i början efter en "period" (vet inte vad jag ska kalla det, egentligen...) Som jag tidigare berättat, en dag vaknar jag upp och vet att det är över - för den här gången. Skumt och svårförklarat, men likväl är det så. Så ödmjuk inför nedanstående faktum:

Mitt problem är inte att sluta dricka. Det är att inte börja igen.

Kramar i massor

Se klart
Kram vinäger

Så härligt att läsa dina inlägg, lika smärtsamt när du inte är här.
Häng kvar nu. 😍

Sidor