Att lämna någon man älskar...

150 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Nordäng67
Att lämna någon man älskar...

Älskar dig men kan inte va kvar!
Älskar dig men den kärleken tar!
Beslutar med hjärnan vad jag måste göra!
Hjärtat stretar emot och för en förtvivlad kamp! Det är inbördeskrig i min egen kropp och själ! Jag talar till mig själv och försöker trösta och lugna:
Du klarar det här! Stanna i känslan av sorg en stund, det är inte farligt! Du lever och fortsätter göra så! Det går över!
Tänker på dig och vet att du är förtvivlad och saknar mig! Mitt hjärta skriker åt mig att göra nåt! Min hjärna säger nej, fokusera på ditt eget mående nu! Hjärtat vrålar ”din egoist ser du inte hur förkrossad han är, hur mycket han älskar dig, trösta honom, gör nåt!
Ikväll får hjärnan bestämma, jag stannar helt enkelt kvar i känslan av förlamande sorg!

Show must go on
Tänk på dig själv!

Det är du värd efter allt du varit med om! KRAM

Renée
Tack

Hej Nordäng67!

Känner med dig i det du berättar om ditt liv.
Hoppas allt ska bli bra för dig.
Önskar dig ett Gott Nytt År!

Jag vill tacka dig för allt du skriver här.
Även fast dina svar inte är riktade till mig,
så är de till stor hjälp för mig.

Vänliga hälsningar /R

LillaAochO
Hej Nordäng,

Tack för dina ord. De beskrev mina känslor som jag har just nu. Jag vill vara kvar men måste lämna. Vet inte om jag klarar av att leva ensam med mina barn men jag tror att jag måste försöka.
Har tappat bort mig själv. Jag var levnadsglad, rolig, initiativrik. Saknar den jag var.
Kram

Nordäng67
Tack snälla ni....

för era ord <3! Allt går bra för mig, jag håller fast vid mitt beslut även om det finns stunder av tvivel! Att skriva och läsa här ger mig så mycket! Man bearbetar när man skriver och lär sig så mycket av alla kloka människor här på forumet när man läser andra berättelser och synpunkter!
LillaAochO: vet inte ditt liv och din historia men kan tänka mig att du liksom många andra här lever ihop med en alkoholist! Om du tänker ”helikopterperspektiv”: vad blir svårare om du lever ensam med dina barn? Och tvärtom vad blir lättare? Skriv en plus och minuslista och lägg dem som på en vågskål! Du och dina barn förtjänar att ha det bra! Har skrivit en hel avhandling om mig själv och vad jag behöver :-) var så svårt i början för jag insåg att jag inte hade en aning, hade liksom aldrig tänkt på det!
Ett riktigt gott nytt år till er❤️

LillaAochO
Tack

Tack för din omtanke och dina ord, det ger mig kraft. Lever med en alkoholist sedan många år men det är först på senaste tiden som jag märkt hur det påverkar mig och barnens mående. Just nu är allt bara ångest och att försöka ta sig igenom dagen. Hjärntvättad, manipulerad, jag vet inte vem jag är och har ingen egen vilja längre. Gott nytt år!! På något sätt känner jag hopp inför det nya året. Återigen, tack för att du bryr dig. Kram

Ensamivärlden
Kram

Kram till dig Nordäng67. Hoppas det snart känns bättre <3

Nordäng67
Tack...

det känns mycket bättre! Står fast vid mitt beslut att lämna! Ser allt mycket klarare nu! När man är mitt i något, som dessutom tar mycket kraft och energi, är det så svårt att veta vad som är rätt och fel! Det var dock helt rätt för mig att lämna! Nu är jag trygg, livet är stabilt, jag är gladare och piggare! Mitt förhållande tog verkligen mycket mer än det gav! Tack för din omtanke <3

misty65
Glad att du insett att det är

Glad att du insett att det är rätt för dej. Det är också insett det tar väldigt mycket energi att leva med en människa som dricker för mycket. Hmm men är glad att du vet vad som är bäst för dej själv och inget du behöver grubbla över.

Nordäng67
Gjorde misstaget...

att träffa honom en stund igår! Hur dum får man vara! Trodde hans dragningskraft på mig var borta men ack va jag bedrog mig! Nu sitter jag här igen och tvivlar på mitt beslut och saknar en massa saker! FAST det kom fram att han ljugit om att han äter antabus! Han dricker inte sedan en månad tillbaka, sant! Men utan hjälp av antabus och då är risken överhängande att han börjar igen! Men se till vad jag gör istället tyckte han och tittade mig bedjande i ögonen! Han har haft nyktra månader/perioder förut! Visst bra att han inte dricker men dessa förbannade lögner driver mig till vansinne! Blir galen på mig själv! Var på KBT så sent som i torsdags och kände mig urstark! Varför har han sådan dragningskraft? En man som sårat mig så mycket, som ljugit mig otaliga gånger rakt upp i ansiktet!, som sagt så kränkande saker! Och som fortsätter ljuga fast man serverar konkreta bevis och fast han VET hur mycket det sårar mig! Sprang en mil i rasande tempo på morgonen, smakade blod i munnen! Fick meddelande från honom förut, han ville åka på utflykt imorgon! Tackade nej! Men var är min trygghet och säkerhet som jag VET att jag kände i förrgår? Bortblåst!

Kampen
Så svårt det är. Kan bara ge

Så svårt det är. Kan bara ge dig samma råd du gav mig, stå upp för dig själv. /Kram

Nordäng67
Tack❤️

Tänk om man hade lika ”lätt” att se på sin egen situation som när det gäller andras! Jag ska stå upp för mig själv!

Foppalop
Påminner

Allt du skriver påminner så mkt om mig själv. Hur ska jag stå emot hans vackra ögon och bedjande blick Om han bara slutar att dricka och väljer mig, hur svårt kan det vara. Tror fortfarande att jag kan förändra. Lämnade honom för 3 månader sen och jag tror fortfarande att han kommer att välja mig till slut! Samtidigt.. Vem är jag i jämförelse med Å.

Nordäng67
Ja och det där..

hoppet om att man själv skall åstadkomma förändring får en att känna sig värdelös när det aldrig blir så! Det är HAN som skall åstadkomma förändring! Det måste vi komma ihåg!

Foppalop
Han

Han säger att han kan sluta och dricka när han vill, har alltså inte kommit till insikt, han säger att han dricker alldeles för mycket och kan minska, han säger att sluta att dricka är som att gå i celibat. Han säger att vad ska man göra om man inte får dricka. Läser i dina inlägg att du också har en man som förför dig så fort ni träffas?

Nordäng67
Foppalop..

Förför vet jag inte! Men jag älskar den han är när han är nykter väldigt mycket! En helt annan person är han då....fast ändå inte! Man är ju en person liksom! Har insett att jag måste hålla mig borta från honom helt enkelt! Han är inte bra för mig! Märker också att han får mindre respekt för mig allteftersom tiden går! Oförtjänt egentligen eftersom jag är en lojal, ärlig och trofast person! Men kan förstå att han gör det eftersom jag förlåter, förlåter och....förlåter! Sånt som inte många skulle förlåta! Han tror han vet de rätta orden men jag märker att jag har tagit mig framåt! Hans ord om kärlek, förändring och gemensam framtid gör inte samma intryck på mig längre! Jag är mer realistisk och kritisk nu! Skönt! Går i KBT och jobbar med mig själv! Hoppas du hittar balansen och var din gräns går! Jag börjar känna att jag är på rätt väg!

Foppalop
Stark

Vad fint du skriver, vad stark du är, att läsa din historia och andras är lärorikt men din är den som får mig att fundera på vad jag har framför mig och hur min framtid kommer att bli om jag väljer att gå tillbaka, som sagt har ju också lämnat min stora kärlek men han upptar mina tankar dag som natt. Tror som sagt att han kan förändra sig, är antagligen naiv och förstår inte A makt.

Foppalop
Nordanäng67

Hur har det gått för dig?

Nordäng67
Foppalop...

Det har gått sådär! Ett kort möte för några veckor sedan raserade min styrka som jag byggt upp! Han fortsätter köra sin verbala ”övertalningskampanj”! Jag har stått emot och låtit bli att träffa honom nåt mer! Och jag fortsätter jobba med mig själv men tvivlar mycket! På honom och på mig! Börjar nog skaffa mig normala referensramar i alla fall! Jag har värsta influensan nu och är helt däckad men inte att han frågar om jag behöver hjälp med något! En skitsak på det stora hela men en skitsak som säger ganska mycket om vårt förhållande! Jag reagerar mot detta, bra! Hade jag inte gjort innan! Jag börjar sätta mina egna behov i fokus, bra! Tack för att du bryr dig Foppalop, betyder mycket❤️ Hur går det för dig?

Foppalop
Tja

Har nog tagit till mig nu att han har valt bort mig. Har också tänkt som du att det man inte reflekterar när man var mitt i börjar man fundera på efteråt. Till skillnad från dig är kontakten helt kapad nu sen 4-5 veckor, vill inte veta om han mår dåligt och är ledsen, han har gjort mig så ledsen och olycklig under så lång tid men han sket i vilket. Han är välkommen tillbaka om han tar rätt beslut. Punkt. Som du säger"skit sakerna" som man innan bara har nonchalerat dyker upp och man undrar om man själv är helt dum i huvet för att man inte sett det tidigare. Jag har känslan som gnager, borde jag inte finnas där för honom, vilken slags människa är jag som lämnar när det blir för jobbigt. Jag följde flitigt din tråd men det va så länge sen jag såg nåt inlägg från dig, mest i andra trådar. Fick en följeslagare med nästan samma historia. Vi får inte glömma att vi är nummer 1i vårat liv, och det är bra att du har kommit dit du är.Krya på dig och fortsätt att skriva i din tråd. Kram❤️

Nordäng67
Måttet är rågat...

Har hållt mig borta från honom sedan första advent sånär som på ett kort möte för en månad sedan! Ett kort möte som orsakade stora bekymmer känslomässigt! I natt ringde han och sms:a flera gånger! Full såklart! Svarade yrvaket på första samtalet då jag trodde det var sonen som skulle hämtas! La på och satte på ljudlös! På morgonen fick jag ett väldigt argt och elakt sms som kan sammanfattas med att JAG är elak och spelar med hans känslor som inte svarar! Mitt i natten! Nu är det NOLL kontakt som gäller! Tycker inte ens om honom längre! Egoistisk som få, omtanken är obefintlig! Nu är det framåt och vidare som gäller! Borde tacka honom för att han ”gav” mig min styrka tillbaka genom sitt beteende under veckan som varit! Frisk från influensan, beslutsam och arg är jag👍😊 Trevlig helg till er andra som kämpar❤️

Nordäng67
Foppalop...

som du säger nummer ett i våra liv är vi! Tror det är bra för dig att ni inte har kontakt! Även om jag förstår att du känner dig bortvald! Ställer bara till det känslomässigt att hålla kontakt! Nolltolerans för min egen del nu när det gäller kontakt! Kram

Nordäng67
Livslust!

Har varit iväg och jobbat intensivt med ett jobbprojekt i tre dagar! Ikväll åkte jag hem! Kom på när jag satt där i bilen att jag gått upp i mitt jobb med glädje och iver! Haft roligt, fått mycket gjort och träffat trevliga människor! Fick ett sms från mitt ex någon av dagarna men raderade utan att svara och tänkte inte mer på det! Skönt! Jobbar på med mig själv och mitt inre! Skall inte hamna där igen med överansvar och andras problem som blir mina! Ett löfte till mig själv, ett ultimatum!

Nordäng67
Gränsdragning...

Funderar mycket över var gränsen går, min gräns! Vad är lagom? Tidigare tänkt mycket på och försökt att sätta gränser runt mig själv! Blir ju som ett mantra och en daglig kamp när man ex är i ett förhållande med en alkoholist! Nu är jag själv och kan dra mina gränser utan motstånd eller i panik, sorg och ilska! Jag kan liksom helt lugnt bara göra det...om jag bara vet var den går! Vet att jag är en empatisk person men lagom är liksom bäst! Kämpar med att förstå vad min magkänsla är! Lyssna inåt säger dom som vet! Beklagade mig till en nära vän: jag vet inte vad min magkänsla säger! Jo då lätt sa hon, det är i 99 fall av 100 det första du känner/tycker/tänker när det händer något, din spontana reaktion och känsla! Jaha men hur vet man att det är ”rätt” reaktion? Vadå ”rätt” reaktion frågade hon! Din reaktion är rätt för dig och då är den ju rätt, den är ju du liksom! Jaha jag får träna på att snappa upp vad jag känner spontant och lyssna på det! Vet att jag också måste träna på att agera inte bara reagera! Mycket att vara människa!

Ullabulla
Om det är någon tröst

Så hade jag hört ordet gräns och förstått och känt att andra människor hade sunda gränser.
Men jag saknade de fullständigt.
Nu har jag några centimeter runt mig som jag försöker vakta och bevaka så att ingen kliver över.

Men de tog flera år att skaffa.
Alltför många gånger nedmejade för att man överhuvudtaget ska veta att de någonsin funnits.
Då får man börja från början och bygga någon millimeter i taget.
Öva på enkla saker och sen gå på de svårare.

Och voila,en dag känner man(jag) att man faktiskt har agerat rätt och sagt ifrån,eller hållit upp en hand eller sagt nej eller vad man nu har gjort.
Utan att göra den andra personen illa utan bara lugnt och fint konstaterat att det där vill jag inte göra säga eller vara med på.

Nordäng67
Ja det är en tröst!

Tack för dina kloka ord! Träna på de små sakerna låter vettigt och klokt! Dina sista rader träffar mig extra mycket! Att lugnt och fint bara kunna hålla upp en hand och säga nej! Det vill jag träna på och lära mig! Jag protesterar våldsamt när det gått alldeles för lång och då blir det så stort, ofta fel och man själv får bära hundhuvudet på nåt sätt! Tack!

Ullabulla
Jo det blir ju gärna så

Att man med al rätt bir heligt förbannad.
Går an som en bandhund och ger sig inte förrän den andra ligger där och ber om nåd.
Och inbillar sig att man nått någonstans.
Det enda man har gjort är fräst och spottat utan att nå fram med något annat budskap än att den andra är en idiot och att man fått nog/är arg eller vad det nu är.

Jag har lyckats ett par gånger nu på slutet med att ta ansvar för min del,utelämna min partners del (den får han ta ansvar över) och bara konstaterat att såhär känns det inte ok för mig. Jag vill inte vara med om detta och accepterar det inte.

Nu dricker inte min partner och är en sund och tänkande människa.
kanske därför det fungerar bättre också.
Vi har en respekt för varann som jag och min drickande exsambo tappade efter ett tag.
Då fick han vara skurken och jag ängeln som stannade kvar.

Nåja,bara 24 timmar sen som jag simmade runt i gyttjan.
Lätt att vara kaxig idag ;-)

Nordäng67
Var på KBT idag....

Pratade om min barndom! Hemsk gammal byk, jag har lagt det bakom mig sa jag! Tror du den påverkar dig idag frågade hon! Vill inte prata om den gamla uttjatade skiten sa jag, vill se framåt, komma vidare! Finns inga genvägar, packa upp det du har i ryggsäcken, titta på det! Varför bära på något tungt i onödan? Lever dina föräldrar frågade hon! Jo då dom finns där som sticksiga tröjor! Stå upp för dig själv och prata med dem, för din egen skull! Inte för deras skull utan bara för din egen skull! Bättre att se någon i ögonen idag och säga hur man känner än att skälla på en grav imorgon! Tycker det är konstigt att inte mina föräldrar ställer några frågor eller bryr sig sa jag! Åter igen, bara dig själv du har kontroll över! Ta makten över ditt liv och styr det dit du vill! Om ditt liv är en bilfärd, vill du då sitta bakom ratten eller vill du sitta i baksätet? Ska träffa min pappa om några dagar! Är så sjukt irriterad på honom jämt! ”Låtsas” jämt att jag stör mig på hans sätt att prata, äta och gestikulera! Men jag vet egentligen att det är annat som ligger där och pyr! Hans veka martyrskap under min barndom, hans offermin när mamma ”var konstig”! Vi ska ta en biltur han och jag, och jag skall köra! Nervöst!

Nordäng67
Fredag och känner mig ensam...

Barnen har fullt upp med sina egna liv och jag har inga planer! Skönt och självvalt men...ensamt ändå! Gäller att mentalt förbereda mig och stålsätta mig om mitt ex ringer eller sms:ar! Ingen kontakt har jag bestämt! Har lagt upp en strategi för hur jag skall hantera när jag känner mig ensam:
Tänka på nåt kul jag gjorde förra veckan och sen tänka på nåt kul jag har planerat framåt! Just nu ensam men är det inte alltid! Och sen göra något praktiskt här hemma så jag kan känna mig lite nöjd med min ensamma kväll trots allt! Städa badrummet ordentligt får det bli!

Kampen
Kram

Kram till dig.
Tänk på den ensamhet man ofta känner i en destruktiv tvåsamhet. Hoppas du kommer över känslan och kan njuta

Kampen
Kram

Kram till dig.
Tänk på den ensamhet man ofta känner i en destruktiv tvåsamhet. Hoppas du kommer över känslan och kan njuta

Sidor