NU har jag fått nog!

661 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Anders 48
Halloj!

Hej på er! Jo, man funderar ju en del på om det är en "annan sjukdom"? Alkoholism - definitivt. Men olika varianter? Intressant tycker jag. Jag tänker lite som du också Dionysa, fast åt andra hållet. När jag inte har en "period" så har jag ju inget sug - eller något intresse av att "vardagsskvätta". Dock kan jag förstå, tror jag, hur det fungerar?! Själv så har jag aldrig känt att jag måste ta nåt glas vin (eller nåt) efter jobbet, eller för att det är helg osv...... Jag kan förstå de som gör så, men själv så har jag aldrig haft det behovet. Kör istället allt på en gång - under max en vecka. Sen stopp. Ja man blir inte klok på någonting......

Hoppas att ni får en bra, härlig o nykter helg. Med eller utan banankartonger!:-)
Själv blir det en del jobb i helgen - känns ok, även om jag helst skulle vilja ligga i soffan och glo.

Kram på er/Anders

Anders 48
Middag med kollegorna!

....o bara isvatten i glaset! De andra drack vin o öl. Ingen frågar, ingen bryr sig. Som vanligt. Fast skönt!

Kämpa på ni som har det tufft!

Ikaros
Periodare

Hej Anders 43
Jag har också tänkt mycket på skillnaden mellan "extrema" periodare och de som dricker mer kontinuerligt. En viktig sak i sammanhanget är att periodare med en icke förgiftad hjärna "väljer" alkoholen. Något går uppenbarligen väldigt fel i den hjärna som väljer detta. När jag har haft årslånga uppehåll utan problem och sedan en dag med logiken under kontroll inte kan bemästra känslorna som jag "vet" leder rakt in i något som faktiskt liknar helvetet så strider det klart mot alla biologiska överlevnadsinstinkter. Något är uppenbarligen mycket fel.
Då är det lättare att första att en hjärna som ständigt är mer eller mindre påverkad av alkohol inte fungerar rationellt utan lurar sig själv att fortsätta dricka.

Slutsatsen jag drar av detta är att vi periodare har en mycket allvarlig form av alkoholism. Detta trots att vi ofta faller utanför ramen för vad många uppfattar som alkoholberoende. Vi blir ju beroende i ordets verkliga betydelse bara när vi börjat dricka. För, som du och andra skriver, mellan perioderna kämpar vi inte med beroendet. Lätt som en plätt för många av oss att vara nyktra ett halvår och mer. Något som för vanedrickaren är en stor prestation.

Bland annat på grund av detta tycker jag det är synd att läkarna tydligen givit upp försöket att kategorisera olika typer av beroenden. De tycker kanske att detta blir för komplicerat. Men som vi alla alkoholister vet är alkoholberoende komplext och borde betraktas mer nyanserat för att öka kunskapen och förståelsen.

vänligen
Ikaros

Anders 48
Hej Ikaros!

Tack för de raderna Ikaros! Tror att du tänker åt rätt håll, benägen att hålla med dig. Vi är ju snarare nykterister större delen av året, men likt förbannat alkoholister. Jag tycker ämnet är väldigt intressant, och skulle vilja gräva djupare i om det är skillnad på våra olika alkoholismer? Tror som du att läkarna kör alla över en kam?! Enklast så. Men kanske inte bästa behandlingsresultat?

Önskar dig en bra o nykter helg!/Anders

anonym17136
Bra där .. isvatten ..

Bra jobba där, Anders 43 ... isvatten i glaset .. härligt att vakna imorgon nykter o inte bakis ..
Kram Ler

anonym17136
Härlig söndag ..

Vill Bara ge Feedback igen .. det kan man aldrig få får mycket av .,
en härlig söndag väntar ... nu kämpar vi vidare ..

MondayMorning
Anders och Ikaros

En periodare kan ju inte vara fysiskt beroende av A?
Jag har ställt frågan till min A-läkare men inte fått något
svar. Om du hittar något Anders skriv gärna det här.

Fin Söndag till er

från

MM

AlkoDHyperD
Om man räknar hjärnan som "fysisk"

Nervcellerna i hjärnan är ju precis som alla andra celler en del av kroppen. Är man nykter i ett år uppfyller man inte längre diagnoskriterierna för alkoholberoende. Men...
Om man någon gång uppfyllt dessa kriterier innebär det att hjärnan under den tiden lagrade väldigt starka känslominnen. Därför kan man snabbt återuppta samma mönster om minnet triggas. Hur lättriggat det är beror på hur drickandet sett ut och hur allvarlig beroendet varit (ju fler uppfyllda kriterier, intensivdrickande mm).
Så funkar ju mycket annat inkroppen. Tänk på kindlingeffekten när det gäller kramp, depression, DT mm. Även muskelminne fungerar så.
Periodare har kanske varit långt ner i beroendetrappan och funnit att kontrollerat eller måttligt drickande är mycket svårt. Några av oss har aldrig druckit normalt. Jag tänker periodare som allvarligt beroende, men som inte orkar eller vill dricka på det destruktiva sättet men inte har något mellanläge. Det finns inget fysiskt behov så till vida att klara vardagslivet nykter. Däremot ligger beroendet och väntar på en signal, något som triggar igång långtidsminnet och därmed tvånget, eller suget att dricka. Då och då avleds det eller kämpas emot och vi luras ett litet tag att vi har kontrollen. Men allt som oftast blir det snabbt mer och mer, tills man är inne i slukhålet igen. Vi tillhör inte den gruppen som kan lära om till måttligt drickande genom beteendeterapi, eller som kan smådutta med ett glas här och där. För mig har det aldrig varit syftet med drickandet heller, så varför skulle jag ens vilja försöka?
Tänk alkoholberoende lite som typ ett och tvådiabetes. Typ ett är helt utan egen insulinproduktion och det finns ingen ännu upptäckt orsak, kan heller aldrig botas eller mildras. Typ två kommer smygande av livsstilsfaktorer (vilka delvis påverkas genetiskt), senare debut och kan påverkas av individen själv genom olika livsstilsförändringar.

AlkoDHyperD
Förresten

Periodare kan liksom alla andra alkoholister naturligtvis påverka genom förändringar, men här finns bara en förändring som hjälper och det är helnykterhet, inte minska eller försöka kontrollera genom planering mm

Pi31415
Mycket bra skrivet AlkoDHyperD

Det finns många olika typer av alkoholism, och även gradskillnader på s.k. periodare. Även detta hur periodiciteten utvecklats. Fanns den från början, eller utvecklades den över tid. För min del har den utvecklats över lång tid.
Det ligger också i sakens natur att om man dricker hårt och intensivt, så kan det inte pågå under längre tid.

Det här att någon inte kan bli s.k. måttlighetsdrickare (småkonsument) är jag övertygad om att det gäller för alla former/typer av dryckeskaraktär när det utvecklats ett beroende, när någon blivit alkoholist. Sjukdomen är progressiv oavsett dryckesmönster.

Det skulle väl inte vara så svårt att göra statistik över hur stor andel av de som först utvecklat alkoholism, som sedan lyckas bli måttlighetsdrickare. Jag tror det är en mycket liten andel. Nära noll.
Självklart kan man misslyckas att klara av att leva nykter om man slutar helt. Så som t.ex. jag gjort ett par gånger. Men, och det är viktigt, har man levt nykter en längre tid, så vet man fördelarna med det. Även om det är svårare att åter igen sluta efter en längre tid med återfallsdrickande, så vet man vad man har att sträva efter, alla fördelar med att leva nyktert, samt att man skaffat sig erfarenhet av hur man ska gå till väga. Man har tidigare verktyg som är användbara.

Anders 48
Tack!

Tack för era kloka och mycket tänkvärda inlägg! Blev så glad över responsen! Kram på er😉

Anders 48
14 dagar......

...har gått sedan sista racet. Igår/idag känns det som att något "hände", till det bättre, vad gäller ångest, skam, ältande, "lägga bakom sig" osv.... Jag vet att jag har tänkt/skrivit innan att det brukar ta cirka 14 dagar för mig att "primärhämta" mig efteråt. Det kanske stämmer den här gången också?! Fick dock nästan en ångestchock här för ett par timmar sedan: Fick meddelande om ett möte med jobbet, om en månad, där 2 andra kollegor skall närvara. Då jag arbetade på en grej (hemifrån med mailkorrespondens o några samtal) under mitt fyllerace, där dessa kollegor var inblandade, så fick jag känslan att mötet skulle komma att handla om mig - att jag på något sätt skulle "sättas dit" eller kallas in på samtal (för att ha varit full/låtit påverkad). Förföljelsekänslan slog till, liksom katastroftänkandet. Vad har jag sagt, gjort, skrivit.....? Har gått igenom allt jag skrivit för någon vecka sedan - och allt är ok och korrekt. Inga "fyllemail". Men usch vad jobbigt när hjärnan börjar snurra iväg. Jag höll mig relativt lugn. Hade detta dykt upp för en vecka sedan så hade jag nog mer eller mindre brutit ihop - mitt i "efterbörden" av fylleracet. Nu för en stund sen så fick jag bekräftat att det här kommande mötet rör en helt annan sak - och bara råkar innebära samma 2 kollegor. Ett helt annat ämne m.a.o. Jag flööööööt ut i min soffa - och tog ett djupt behagligt andetag. Men tänk vad man kan inbilla sig - och bygga ihop scenarion i huvudet av "ingenting". Bara den lilla eventualiteten att jag har ringt något samtal som jag inte kommer ihåg, eller kan redogöra för gör ju att jag blir helt handlingsförlamad när hjärnan skenar iväg....Nu skall jag bara slappna av - och försöka vila i att kroppen börjat återhämta sig, och att aptiten är tillbaks, och att jag stramat ner på insomningstabletterna (inte utan abstinens). Men det blir bättre, det går åt rätt håll. Jag fortsätter att "lappa o laga" mig själv så länge......

MondayMorning
Och Du Anders

Det enda sättet att slippa oroa sig för vad man sagt, gjort, inte gjort, inte sagt är att vara nykter.
Då slipper man tvivla. Jag fattar din ångest attack. Den där känslan är vidrig.

Fast mina senaste återfall har varit så extrema att jag inte hinner göra bort mig längre.
Mina återfall går ut på att bli så aspackad jag nånsin kan på så kort tid som möjligt.
Har min hjärna bestämt sig för det hinner jag inte ens hem - då tar jag de första klunkarna i garaget under SB.

Sitter längst bak i bussen så ingen ser.
Har hänt att jag på 7-8 minuters bussresa har fått i mig den lilla flaskan med wirre
innan jag ska stiga av.

Då är det bara att ta bussen tillbaks :( för då kan jag inte vara utan A. Då drar det igång.....

Bra att jag skriver detta och påminner mig själv, var nära idag att jag höll på att trilla dit.
Höll på att svika mig själv men satte mig fort som fan i bilen och gasade hem.

Kram

<3

napalosrot
Anders 43, grattis till 14

Anders 43, grattis till 14 dagar. Läst din tråd. Tack för du skrev i min tråd. Jag har 4 återfall sedan jag började med att sluta dricka alkohol och funderar på om du har en plan( tips)för hur man kan göra för att undvika flera?

Anders 48
Avslutad hos beroendeavdelningen!

Konstig dag idag - mår lite fuffens. Tror jag vet vad ingredienserna består av: Ett par delar "drastisk nedtrappning av insomningstabletter" samt en del "avsluta psykologkontakten hos beroendeavdelningen"?! Jag lyckades ju få till 1-2 ytterligare samtal med psykologen utan att behöva träffa en ny läkare (med alla mina farhågor). Vi avslutade på ett bra sätt - och min tanke är att jag skall söka mig till en annan psykolog/terapeut, utanför "beroendekliniken". Detta för att "lämna" - utan att för den skull låtsas som att det är klart. Bara ett avslut där - och känslan av att inte längre vara inskriven vid en beroendeenhet! Dock så berättade jag inte om det senaste fylleracet (kanske borde ha gjort det?) utan sade istället att jag numera inte dricker. Det är ju sant - även om det inte är hela sanningen. Därav ett visst obehag idag - vad hände med min ärlighet? Det känns ändå bra - vet inte om det hade varit bättre att berätta hela historien - jag har ju ändå fått en del verktyg för att motverka framtida återfall, även om jag tog ett för lite drygt 2 veckor sedan. Plump i protokollet - men ändå inte. Drar lärdom och är rätt säker på att detta var "det enda" i vår/ i år.

Är fortfarande lite "stissig" - men jag tror att det mest beror på abstinens från insomningstabletter. Jag får bara försöka leva med det, och inse att det blir bättre med tiden......

AlkoDHyperD
Starkt att även minska sömntabletterna!

Gör det inte för fort bara. Äventyra inte nykterheten, du blir sårbar om du får abstinens från tablettminskningen. Kanske tagger det dig att även sluta med dem så snart du kan, och då förstår jag att du vill bli helt fri så snart som möjligt. Gott att höra att du benämner dig själv som "en som inte dricker"

Anders 48
Tack AlkoDH...

Nä jag skulle inte klara av att sluta med dessa tabletter "cold turkey" - det är jag inte stabil nog för att klara. Jag är medveten om risken, att jag, i värsta fall, skulle ta till alkohol istället. Det kommer inte att hända.... Jag försöker att i lugna takt dra ner på tabletterna, och försöker "stå ut" i den abstinens som det medför. Idag "stormöte" med jobbet - och träffa många nya ansikten. Något jag ALDRIG hade kunnat klara av för 2 veckor sedan - så det går framåt. Bara lite olustkänslor i magen, men inte värre än att det fungerade. Du själv har kommit långt - kan riktigt känna din övertygelse om att du inte skall falla igen. Jag tror på den! Kanske är vi båda klara med våra "fyllerace"! Det får vara bra nu........

Anders 48
Små små steg...

...mot en "normalisering". För första gången sedan min sista fylla (knappt 3 veckor) ätit min "originalfrukost". Med full aptit. Första dagarna efter så är det mest dricka yoghurt som funkar. Har kommit ner till 2,5-3 insomningstabletter. Min "gamla" dos - innan vansinnesförbrukningen under mitt fyllerace. En del dagabstinens - tillsammans med en lite mer allmän ångest över årstiden/våren - som är allt annat än en favorit. Jo, jag gillar våren och ljuset på många sätt - men det går för fort. Jag hänger inte med när ljuset kommer tillbaks med flera minuters skillnad varje dag. Det påverkar mig mycket av någon anledning! Är även lite hypokondriskt lagd (i dessa perioder), och fick för mig igår, efter en cykeltur på en mil, att det är något "fel" på mig. Fick puls, och blev svettig på ryggen - och fick för mig att jag "förstört" mitt hjärta/min hjärna efter sista "fylleracet". Hjärnspöken misstänker jag - samtidigt som också vet att björkpollensäsongen dragit igång - vilket i sig är jobbigt. Det kan mycket väl ha varit symptom från detta som jag kände. När sen mörkret sänker sig på kvällen så mår jag bättre o bättre - vilket talar för att jag inte är sjuk, utan bara har lite ångest som sjunker undan när kvällen kommer. Tablettabstinens? Antagligen. Har jag nojjor? Antagligen. Nåväl, är väl "bara" att ta sig igenom så gott det går. Nu ledig från jobbet en vecka - och det känns som en välsignelse. På tisdag så firar jag 3 veckor nykter - från alkohol!

Anders 48
Abstinenstest - och brasan brinner!

Har känt mig lite i en "bubbla" den senaste veckan, lite ångest, tidvis handsvett och (väldigt) lite darrig i finmotoriken. Tror att det är p.g.a. radikalt minskat intag av insomningstabletter. Nu kör jag ett litet eftermiddagstest: Har tagit en halv tablett. Om symptomen klingar av om en halvtimme så vet jag. Abstinens. Då kan jag isf utgå från det - och agera därefter. Nog om det!

Ikväll så brinner många brasor - så också min:-) Har kört ett par cykelturer - på hård och minimal cykelsadel. Första turerna på våren så är man inte van - och träningsvärken i rumpan ger sig tillkänna. Aj - och lite som att "brasan brinner". Det går över. För ett par år sedan, efter cykling under kalla höstdagar, så fick jag prostatit. (Har inget med prostatacancer att göra). Gjorde jävelusiskt ont - och jag var tvungen att uppsöka läkare. Blev undersökt - och läkaren sade att jag hade blivit avkyld, vilket antagligen hade lett till detta utbrott av prostatit. Jag fick antibiotika - samt ett kort men konkret råd: "Nu går du och köper ett par yllekalsonger, samt en damsadel till cykeln - sen går du hem och onanerar utav bara f-n". Blev så paff - och full i skratt. Förstod vad han menade:-) Till saken skall sägas att doktorn till vardags är kirurg - och jag har hört från vänner inom vården att just kirurger ibland inte skräder orden, utan att det är mer rakt på, och: Tell it as it is! Det gick över - men någon damsadel har jag ännu inte köpt.......:-)

Tjalle
Apropå insomningstabletter.......

Hej Anders 43. Intressant att höra din teori om insomningstabletter. Jag har själv använt mig av dessa under många, många år men vill nu ut ur denna last också. Jag har tagit mig ur snusberoendet för mer än ett halvt år sedan, nykter sedan 16 dygn tillbaks men vågar inte släppa insomningstabletterna än. Hur stor är din konsumtion av dessa piller?? Just nu ligger jag på ca 1,5 piller per dag. Har som bäst varit nere i en halv tablett om dygnet men har även haft pillerfria, korta perioder.

Jaa du Anders. Jag har också börjar träningsscykla då jag inte kan springa längre pga höftproblem. Det är helt OK men rejält ont i baken och prostatan får man. Det kan jag skriva under på. Ett måste för mig är dock att ta på sig sk cykelbyxor.
Trevlig valborg/Tjalle

MondayMorning
Anders o Tjalle

Eller silikonsadel-överdrag som finns på Clas Ohlson för en hundring.
GULD värt mot avskavda känsliga delar och rumpor.
Har ju ingen prostata som gör ont men jäklar vad det kan svida
i de nedre regionerna om man inte aktar sig efter hårda spinning pass.
Aj aj aj går icke att kissa :(

Kram

MondayMorning
MM till Anders43

Var är du?
Hur mår rumpan? :D

Kram

MM

Anders 48
Tackar som frågar:-)

Rumpan har hämtat sig! Är ute på liten resa en vecka. Mina vänner dricker en del, men jag kör vatten och San Miguel 0,0%. Känns bra, nu nästan en månad nykter. Och fler skall det bli. I morgon hem igen till björkpollenträsket. Huuu jag bävar......

Anders 48
Det där lilla suget.

Varit på en resa några dagar. 3 dagar storstad, och 2 dagar lugn/sol/hav - och ett antal restaurangbesök. Det är verkligen inga problem att dricka vatten, alt alkofri öl, nollprocentare. Inga vita knogar, bara en övertygelse om att jag inte skall dricka något annat. Dock i förrgår så var vi på en liten mysig restaurang vid havet för att äta "långlunch". Mina vänner tog fördrink, och sedan vin till maten. Där och då kände jag verkligen ett "sug" som enbart var situationsbundet. God mat, 23 grader i luften, mysig loungemusik i bakgrunden.....-och "alla" drack och verkade ha det så mysigt. Just där och då så ville jag sååååå mycket dricka några glas vin och "vara med". Jag förnimmade den där känslan man får efter ett par glas vin. Mysigt, avslappnat......-men jag drack mitt vatten som vanligt. Så fort vi betalat och lämnat så var ju sugkänslan som bortblåst - och det var för mig lite av en aha-upplevelse. Att det "bara" var situationen som triggade suget. På väg därifrån så var ju suget som bortblåst - och DET kändes så bra. Det var aldrig tal om att jag skulle dricka något. Mina vänner vet ju hur det är ställt med mig - så det är aldrig några frågor eller något tjat om att jag "kan väl ta ett glas". Ja, så var det med det........

Pi31415
Bra Anders43,

en arbetsseger, med en belöning i form av aha-upplevelsen. Samt en viktig erfarenhet rikare.

Situationer och miljöer kan trigga. Vet man det i förväg kan man tänka "hela tankekedjan" innan, vad första glaset leder till. Samt köra mantrat "Jag kan inte dricka", och därmed "kan jag inte sträcka ut handen ...".

Fortsätt att samla erfarenheter. Önskar dig en lugn och trevlig söndagskväll.

Dionysa
Vad upplever du?

Du är ute och reser (det gör jag sällan), du har kollegor (har jag nätt och jämt eftersom jag är egen), ni har aw och annat ihop. Nu skulle jag vilja veta något om vad du upplever när du upplever allt detta...! Eller kretsar allt omkring a och tabletter – att undvika detta just nu?

Anders 48
Hej Dionysa!

Tror inte jag riktigt förstår hur du menar? Att undvika alkohol o försöka dra ner på tabletter är rätt centralt i mitt liv just nu. Alkohol inga problem att avstå - inga större frestelser som skulle få mig att "falla" just nu. Afterwork är inga problem - de få tillfällen det inträffar. Håller mig till annat än alkohol helt enkelt. Och resor - jag de ser väl ut som det gör för de flesta - sola, bada, upptäcka, traska omkring o kika på sevärdheter och äta luncher o middagar.....:-) Var det så du menade? Här på forumet så ventilerar man (jag) ju i första hand de saker som har med alkohol (och tabletter) att göra. Så när jag är här så kretsar det ju omkring just detta - annars så rullar ju det "vanliga" livet på, jämsides (fast ändå ihop).......

Dionysa
Now we're talking

Jag tänker ofta när jag är inne, skriver och läser, att det ibland känns som en besatthet, ett tvång, det där att tänka och tala om missbruket. Det förtjänar verkligen att blötas och stötas – "trollen" ska med ljus förgöras, samtidigt blir jag lite orolig för att det inte byggs fler plattformar till ett nyktert liv att landa på. Det räcker inte med att bara rycka undan den häftiga kärlek som a (och benzo) omfattas av. Det måste finnas något annat, helst lika starkt, som ersätter drogen. Annars återstår bara tomhet och "vita knogar". Det är ungefär så jag tänker för min egen del. Om nykterheten ska bestå måste detta "andra" byggas upp och finnas där. I annat fall fortsätter a att ha kvar sin makt över sinnet, nu som frånvarande, men i alla fall som – maktfaktor. Lite grann har jag lånat det tänket från AA som ju menar att a måste ersättas med tron och överlämnandet till en högre makt. Det ligger mycket i det resonemanget rent tekniskt.

Anders 48
Helt rätt Dionysa!

Kloka tankar du har - visst är det så till viss del. Jag själv är väldigt fokuserad på själva missbruket o vad det har medfört i början av en nykter period - och det avspeglar sig i hur jag läser andra eller skriver själv. Men sedan så måste man ju också lyfta blicken och ge sig in i omvärlden igen - och där kan det behövas nya plattformar att stå på - för att se till att alkoholen blir en så liten "maktfaktor" som möjligt. Jag börjar lyfta min blick - och funderar vad mitt fundament skall bestå av. Har fått lite hjälp av psykologen - men tänker mycket på det själv. I nuläget så är inte mitt problem att avstå från alkohol - utan att styra mitt liv i en riktning där alkohol inte skall få bli styrande, och förhindra att jag "tar mig vidare" till någon annan plattform. Jag är med dig i dessa tankar - men har ändå fortfarande behov av "dagboka" härinne, och då blir det oftast om det som upptar en del av mitt tänkande. Jag skall fortsätta att lyfta blicken och se vad finns runt hörnet. Det nyktra och tablettreducerade hörnet. Du fick mig att lyfta blicken lite idag, med dina rader. Tack för det!

AlkoDHyperD
Bygga livet på andra plattformar enda sättet i längden

Jag har inte skrivit här så mycket senaste tiden. Dels för att jag haft ont om tid och dels för att mitt fokus just nu är på helt andra saker i livet. Säkert handlar mina minskade alkoholrelaterade tankar på tiden, månad efter månad ökar avståndet till senaste återfallet och att jag nu även förstått, införlivat och accepterat att jag inte kan dricka någonting alls. Booze=lose, if I drink I sink...
Det blev påtagligt för mig idag när jag pratade med en kompis i telefon och hon nämnde att hon satt och åt salta nötter mot baksmällan (hade varit ute på konsert och lite annat igår kväll). Min spontana kommentar var "Ha, ha, jasså, är du bakis, fan va gött att aldrig behöva vara det mer". Det kom naturligt och utan att jag tänkte på det.
Vid ett annat tillfälle satt jag o småpratade med min dotter medan hon sminkade sig, skojade lite om vilket slöseri det skulle vara om jag som tränar, svettas och duschar flera gånger om dagen skulle använda smink. "Om du ska gå ut nån kväll, kanske?" tyckte hon. Och mitt spontana svar blev "Nä, skulle aldrig hända, inte min grej. Jag avskyr ju mingel och sorl, blir uttråkad och får damp inom fem minuter. Om jag gick ut skulle jag behöva vara packad och det kan jag ju inte längre så, nä, inget uteliv för mig. Jag är social med mina träningskompisar som dessutom är snyggare och roligare än något krogragg..."
Jag har vid flertalet tillfällen kommit på mig själv med liknande tankar eller uttalanden (jag är en person som inte längre dricker någonting).
Det jag vill säga är, nu finns inte sug och tankar på alkohol närvarande förrän jag blir påmind på något sätt utifrån och det som poppar upp då är mer som en liten varningslampa tillsammans med "det där är inte något för mig"
Man kan inte ta bort sina tankar, bara ersätta dem med andra tankar tills de ursprungliga får mindre utrymme, och man kan inte ersätta passionen, besattheten eller längtan efter någonting utan bygga upp en lika stark passion eller längtan efter något annat tills den ursprungliga icke önskvärda trängs undan för att till slut inte längre bli lika viktig.
Bygga sitt liv på andra plattformar med andra ord

Sidor