Behöver råd, min mor är alkoholist

8 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Chilinötter
Behöver råd, min mor är alkoholist

Hej.

Jag är 27år gammal och behöver vägledning.

Min mor är alkoholist, detta är något jag tyvärr inte kan blunda för längre. Hon har 4barn, 27,24,14 & 10år gamla är vi (jag är äldst och man).
Det är bara de två yngsta som bor hemma, jag flyttade hemifrån för 5år sedan och den näst äldsta för ungefär 1.5år sedan.

Problematiken med denna sjukdom är att den kommer i vågor för min mor, hon dricker när allt runtomkring är jobbigt. Just nu är det väldigt mycket för henne då hennes bror gick bort i Julas.

Senast idag var jag och hämtade mina småsyskon då våran mamma låg avdäckad av alkoholen och den yngsta var hungrig, jag försökte väcka henne utan resultat.
Detta är inget nytt fenomen, att hon "somnar" av alkoholen. Det har funnits sedan jag var liten, något jag har konfronterat henne med utan lyckat resultat (hon förnekar problemen).

Min mamma är världens underbaraste när hon är nykter, och världens största idiot så fort hon får i sig EN öl.
Jag har väldigt dålig kontakt med min mor eftersom jag inte orkar med henne längre, jag klarar inte av att hjälpa henne, något jag har försökt säga till henne. Jag försöker vänta tills hon är nykter så jag kan föra en diskussion, men det slutar alltid med att jag måste åka hem för jag inte står ut med henne. Jag blir bara så arg och ledsen att hon håller på såhär. Senast för 2veckor sedan ringde hon mig berusad och ville bara prata, vilket jag sa nej till. Försökte förklara över telefon att hon "sänker" mig varje gång hon ringer onykter (jag är sjukskriven för depression och klarar inte av detta själv), hon väste då att jag var en pundare. Det har tagit mig 2veckor att återhämta mig från det uttalandet.

Hon har fått anonyma anmälningar på sig sen tidigare som gått till Socialen utan några resultat (var ej jag som anmälde),

De två yngsta barnen har en annan pappa än vad jag har, och han ÄR en fullodlad alkoholist sedan många år tillbaka, han har förlorat sitt företag, körkort och är skuldsatt och bor i ett sunkigt kvarter fullt av andra missbrukare. Barnen kan alltså INTE bo hos sin far, inte heller hos någon annan, mig själv inräknat.

Nu undrar jag hur jag ska gå tillväga, då jag och min numera avlidna morbror försökt tidigare att försöka få henne att förstå att hon har problem som hon måste ta tag i.

Jag vet redan nu, att oavsett vad jag säger, kommer hon hetsa upp sig och troligtvis försöka kasta ut mig och börja storlipa.
Ska jag skrika till henne att skärpa sig? Slå in vett? Ringa polisen? Socialen?

Och isåfall när? Eftersom hon har fått anmälningar på sig tidigare utan att det har hänt något, ska jag vänta tills nästa tillfälle när hon har "somnat"?
Händer det något då? Vad händer med mina småsyskon? Jag tror att 14-åringen kommer klara sig, hen är så förbaskat mogen för sin ålder att jag inte kan bli mer stolt som storebror. Men den yngsta, han KOMMER ta otroligt mycket stryk av detta. Han vill åka hem till mamma nu, fast jag låter honom inte (försökt ringa mor i 2timmar utan svar, hon sover).

Kommer Soc och placerar de i annan stadsdel, skola, fosterhem, barnhem? Jag vet inte hur det här systemet fungerar..

Tacksam för råd, jag sitter här mitt i natten utan möjlighet att få någon ro för att sova, jag tänker bara på hur jag sviker min mor, även om jag vet att jag måste göra det bästa för mina syskon.

Carry
Hej Chilinötter

Hej Chilinötter
Vilken tuff situation för dig! Är ingen expert på hur det fungerar med soc osv, men några som borde kunna hjälpa dig är de på al-anon. Såg på deras hemsida att det fanns kontaktnummer. De har ju erfarenhet av hur det är att vara anhörig och borde kunna ge dig råd.
Att prata med socialen är också ett alternativ eftersom dina småsyskon riskerar att fara riktigt illa.

Kram
Carry

Adde
Du sviker

inte din mor, hon har eget ansvar för sitt liv.

Är dina yngre syskon villiga att bo hos dig ett tag ? Jag förstår att den lösningen kan vara jobbig för dig i den sitsen du är i själv men kan det kanske kännas skönare att få/kunna göra nåt för dina småsyskon ? De som jobbar på soc har jag inget större förtroende för MEN de har möjlighet att påverka dina småsyskons framtid ! När man har både arv och miljö med sig i bagaget är beroendeframtiden utstakad, tyvärr.

Du kan inte påverka din mor, hon väljer själv, men du kan släppa kontakten med henne och söka egen hjälp. Gör en orosanmälan hos soc, då måste de agera. Ta hjälp själv på http://www.al-anon.se/ och sök egen hjälp på beroendeenheten i din stad. Kanske du bor så du har ett behandlingshem i närheten som jobbar med medberoende ? Prata med dem !

En ständigt aktuell artikel om hur barn växer in i sina olika roller i en beroendefamilj : http://www.accentmagasin.se/missbruk/gomda-bakom-rollerna/

Skriv gärna här i fortsättningen, det hjälper mer än man kan tro i början.

Li-Lo
hej Chilinötter

Precis som Adde så fint formulerar så sviker du inte din mor utan du ger henne en möjlighet att förändra sin situation. Socialtjänsten har som främsta uppgift att se till barns bästa. Att placera barn utanför familjen är ofta ett sista alternativ. Du kan ringa socialtjänsten anonymt som ett första steg samtidigt är det sannolik mest hjälpsamt för dina syskon om du som vuxen familjemedlem kan beskriva hur det är. Anonyma anmälningar ska alltid följas upp samtidigt är det svårt inom ramen för lagen att få den inblick som du och dina syskon har utan att ni berättar.

Du skriver att din mamma periodvis är en fin förälder och hon vill nog vara det hela tiden. Du är en fin son och en fin bror som delar med dig och söker finna ett sätt att säkra dina syskons väl. Du beskriver en situation som sannolikt inte kommer förändras över en natt samtidigt är ett första steg åt rätt hoppingivande. Att du finns för dina syskon nu kräver mod och om du väljer att fortsatt finnas där genom att exempelvis be om hjälp hos socialtjänsten så kommer det att göra skillnad.

Berätta gärna hur det går för dig.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Nonis
Min mamma ska på sitt första AA möte

Hur kan jag som dotter motivera henne att fortsätta att gå på meterna? Jag hoppas att hon har rätt motivation, men är så klart livrädd att hon ska få återfall. / Nonis

Arvlin
Mamma är alkoholist

Min mamma dricker sig full varje kväll och ska putta ibland slå andra och skrika springa runt och he sönder massor av saker behöver hjälp för den ända jag kan prata med är min låtsas pappa som jobbar 6 till 5 på dagarna bara för att få komma hem och få massor av skit! Har en pappa men kan sällan vara där om inte han är ledig!

hija
Arvlin

Hej Arvlin,
Jag förstår att du har det jobbigt när jag läser vad du skrivit. Att du skrivit här på forumet betyder att du vill ha hjälp i din situation och jag hoppas att rådgivarna också läser ditt inlägg och kan svara.
Det finns ett telefonnummer så du kan också ringa alkohollinjen och prata.
Lös mer här: https://www.alkohollinjen.se/

Vet inte hur gammal du är men om du går i skolan undrar jag om det finns någon lärare, skolsköterska eller annan vuxen du kan berätta för?.
Du behöver inte skämmas för att berätta, det som händer är inte ditt fel och du behöver få känns dig trygg och få lugn och ro hemma. Har du någon kompis eller annan släkting att prata med?
Det kan kännas skönt när man väl orkar berätta.
Vänliga hälsningar

gros19
socialen

Mitt råd till dig är att du gör en anmälan till socialen och gör den inte anonymt. Be att få boka en tid för samtal med en socialsekreterare för att berätta hur dina syskon har det. Berätta även att du är beredd att hjälpa till så gott du kan, men att dom inte kan bo hos dig. Barn får inte leva under de omständigheter du beskriver och socialen är skyldiga att agera på något sätt. I onödan placerar man inte barn i någon annan familj och man försöker ju helst lösa det på annat sätt. Kanske i bästa fall skulle din mamma erkänna sitt missbruk och ta emot hjälp om hon inser att hon riskerar att mista vårdnaden om sina barn. Tycker inte du ska prata med din mamma om hon är onykter. Inte meningsfullt och inget man som anhörig mår bra av. Du och dina syskon är det viktigaste just nu. Var själv på en anhörigvecka och fick lära mig något jag haft nytta av . Tre frågor man ska ställa sig när man som anhörig inte vet hur man ska hantera en situation. Vill jag det här? Kan jag det och slutligen är det bra för mig? Det är att ta hand om sig och det är du värd. Alanon har du fårr förslag och det är också bra.