Här kommer ett viktigt inlägg av Ullabulla. Tankar om det vi alla funderar på titt som tätt: Vad är hönan och ägget?
Mår jag dåligt och därför dricker alkohol? Eller är det alkoholen som gör att jag mår dåligt?
Olika för var och en naturligtvis, men här kommer Ullabullas erfarenheter och observationer om detta.

18 december, 2018 - 11:26

Ofta kan man få så mycket lärdomar av att lyssna på varandra. Här berättar Nystart om hur han hittar ursäkter att dricka, oavsett vad andra gör och inte gör.
Tack Nystart!

Är det här forumet bara för anhöriga till alkoholberoende, eller?

”Jag känner mig inte välkommen där.”

Det har jag hört många gånger. Det kan vara anhöriga till någon med narkotika- eller läkemedelsberoende som kommer in här på Anhörigstödet. ”Det är bara anhöriga till alkohol där, jag känner mig inte hemma där.” Andra uttalanden jag hört i andra anhörigsituationer är:
-”Det finns bara hjälp till föräldrar här, inte till oss syskon.”
-”Det är nästan bara partners i gruppen, jag är ju förälder. Jag känner inte igen mig i deras situation.”

I relationer där den ena parten haft eller kanske fortfarande har problem med sitt alkoholbeteende brukar ofta, inte alltid, tillitskvoten vara förbrukad. Från båda håll många gånger. Den som har haft problemet och jobbar med att befästa sitt nya beteende med alkoholen behöver få känna att hen blir litad på. Samtidigt kanske den anhörige svårt med just det, löften kanske tidigare brutits och saker har inte blivit som de skulle bli.

Titt som tätt dyker den frågan upp här på forumet. Det är en fråga som gärna bollas med andra. Funderar du på den frågan? Till syvende och sist så är det bara du som kan ta beslutet om att lämna eller stanna kvar i relationen. Ingen annan vet exakt hur din relation till din närstående är. Hur du mår och hur just din vardag ser ut.

Andras perspektiv kan bli hjälpsamma och det kan vara skönt att läsa hur andra har det och hur de har gjort i liknande situationer. Här kommer några tankar från oss. Som sagt, inget facit!