BakomFasadenX

Jag har länge vetat att jag är svag för alkohol. Har efter en arbetsskada för snart 10 år sedan daglig värk. För 8 år sen bad jag läkaren ta bort oxynorm & oxykontin, bytte till panocod en kort period. Men bad dom ta bort den med. Jag hade vid den tidpunkten väldigt bra och nära läkarkontakt. Eftersom mycket av min värk beror på nerver som ligger i kläm i nacken så bad jag tidigt om stesolid. Jag tror det var ca 8 månader efter olyckan. Och jag minns den första jag provade. Och hur värken släppte nästan helt på 15-20 min, krampen i nacken löste upp sig. Axlarna sjönk ner, ansiktet slappnade av och jag kände inte längre d där jobbiga grimaserande som även satt i käkarna *
Jag flyttade för 2 år sen. Och kunde inte längre ha kvar samma läkare pga avståndet:(
Och den nya läkaren sa från början- jag tänker Inte skriva ut opiater eller benzo!! Jag hade flera möten. Även på telefon. Försökte förklara Vad den gör. Och att jag har 10 mg/ dygn. Ibland 1 extra. Men aldrig över 30 st 10 mg / 30 dagars. Men ingen respons alls.
Det var då jag kände att alkoholen hjälpte för avslappning. Och jag drack några dagar i veckan. Naturligtvis ökar detta. Och senaste 8 månaderna har jag max haft 3 dagar i sträck utan att dricka.
Jag har nu stöd från socialtjänsten, och känner mig nöjd med samtalskontakter.
Jag har flyttat igen. Försökt att få stesolid tillbaks. Bom stopp. Bytt vårdcentral, stopp där med. Nu ingen förlängning på min sjukskrivning heller. Flera månader utan ersättning. Rävsax.
Någon som känner igen sig? Om så enbart delvis?
Tacksam för lite hopp om framtiden, som jag hade när jag nyligen bytte vårdcentral, men den matta drogs snabbt undan- ingen sjukskrivning!!
Frustrationen växer. Hopplöst känns allt som.