Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.

Dags igen

Tror att han är på gång igen. Oron gnager i kroppen. Hoppas att det bara är alkohol såfall. Det här inlägget handlar inte om att jag ska lämna honom, utan det handlar om att jag ska lära mig att hantera det.
Jag har egen lägenhet och egen ekonomi så det handlar inte om att lämna

Kär i kille med alkohol problem

Träffade en kille förra året hos vänner och föll hårt för honom. Tyckte att vi hade så mycket gemensamt och roligt ihop vi skrattade hela tiden.
Men varje gång vi träffades var det alkohol.
Vi satt uppe till sent på nätterna pratade om allt och drack vin och han öl mycket mer än mig fanns ingen botten i honom. Efter en månad fick jag nog då han ringt mig en kväll sa kom hit och när jag kom dit en timme senare var han inte hemma utan hos en granne och var full!

Boktips!

Av en slump (?) fick jag syn på boken "Århundradets kärlekshistoria" av Märta Tikkanen på biblioteket. Jag hade hört talas om den men aldrig läst den. Är så glad att den kom min väg och jag måste bara tipsa om den för er som inte läst den! Så enormt fin och gripande skidring av ett äktenskap där mannen dricker. Varje sida får en att dra efter andan!

"En tid
gömde jag flaskor
små skvättar
i blomkrukor och askkoppar
och genom fönstret
så fort du vände ryggen till

Någon i samma sits? Anhörig till alkoholberoende

Hej!
Jag har en alkoholberoende sambo! Hen har missbrukat sedan tonåren med olika preparater men just nu är det bara alkohol!

Hen har lovat att sluta med denna jävla alkohol ex antal gånger, hen ha supit bort semestrar, födelsedagar, helger ja ni vet. Jag har kanske druckit ca 10 burkar cider/öl sedan vi träffades för jag vill inte stödja problemet så jag kan mer en gärna avstå! Och det vet personen!

Nu ger jag upp!!

Ikväll var det droppen! Jag måste bara få skriva av mig, jag orkar inte mera nu. Jag är själv sjuk med mycket värk och har kämpat i några år med mig själv och min så kallade sambo som har alkohol problem. För 2 veckor sedan hade vi ett bra samtal å han skulle bättra sig , jag gav han ett ultimatum minska ner drickande el så separerar vi! Han valde oss. Så kom kvällen ikväll , han drack massor när jag var borta, kom hem å sa till han ja om 30 min så sover du å mycket riktigt 21.00 sover han. Är så arg, besviken, ledsen !!

Samtal med terapeut

Jag har sagt att jag är villig att gå på samtal.
Hans svar var.....
Får jag sova på saken ( när han skrev de va han ute efter jobbet och vart va ja tror full )

Jag ångrar lite att jag erbjudit det pga hans svar, och var han befann sig.

Nu är jag rädd att han säger.....
Ja men inte nu. Känns som jag inte vet va jag ska göra då