Forum för anhöriga

Brukar era anhöriga försvinna ut ur era liv i perioder då dom inte svarar varken i telefon eller på sms.

Det enda som hjälper mig är att höra att jag inte är ensam. Att mina känslor är inte påhittade eller konstiga. Jag hade en bra barndom, vad jag minns. Dock har jag svaga minnen av att när mamma väl varit ute så hängde hon över toalettlocket och spydde. Min låtsaspappa skojade alltid bort det så jag förstod inte problemet då.

Hej!

Jag är sambo med en i alla fall sedan i torsdags nykter alkoholist. Före det drack han två gånger den veckan, efter att ha varit nykter i en dryg vecka sedan hade ett längre återfall på ca 3v efter att ha varit nykter i 5 månader. Vi har en dotter som snart är 10 månader. Han kommer från ett annat Europeiskt land med helt annan alkoholkultur och har bott i Sverige i snart 4 år. Har varit skakigt på sista tiden och jag vet inte om han kommer hålla sig nykter eller ens stanna i Sverige. Är så jobbigt när det är upp och ner hela tiden. Vill bara ha lite lugn.

Hjälp!
Jag blir så less och tom. Bara matt.
Var bjuden på en middag idag med start kl 14 hos min svärmor. Hon har verkligen varit guld värd. Har gått att prata med, om tuffa saker som hänt i mitt liv och funderingar. Sambon, vår bebis, svärmodern, hennes sambo och två andra var där. Vi alla känner varandra.

Är det någon här som blivit beviljad att åka på Vuxna barn-vecka via kommunen?

Appen "Language of letting go" har hjälpt mig mycket!

Hej, min sambo är alkoholist, han ljuger, smyger mm men allt de där vet ni hur det funkar, min fråga är: De är så att vi jobbar på samma jobb och chefen vet inte om något om allt som har hänt. Ska jag berätta något för honom? Jag vet att han kommer att bli så arg på mig och han har alltid skött sig där. Jag älskar han när han är nykter som tyvärr inte är så ofta. Jag känner mig maktlös,ensam i vårat förhållande men känner att jag börjar få nog. Jag känner mig kluven! Vill inte förstöra något för han heller så att han inte går å gör något dumt. Vad skulle ni ha gjort??

Hej min man har druckit de senaste 20 åren. Jag insåg först för 10 år sen att han var alkolist.Han har alltid smygdruckit så därför tog det tid för mig att förstå hur det var.Han har alltid skött sitt jobb. Men barnen o jag har fått utstå mycket eftersom han blev lätt arg när han drack.Barnen vågade inte ta hem kompisar pga. pappas humör.Alllt uppdagades 2006 då dotterns pojkvän fått nog av att se hur respektlöst han behandlade oss. Han blev utskälld av svärsonen. Jag försökte efter det prata med honom att ta tag problemet. Förklarade hur det påverkade hela familjen.

Hej. Min man är nykter sedan 3 mån och även lagt av med kokainet.