Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.
Hej!
Jag känner igen mig i mycket som skrivs här och hade det tufft under flera år. Min man blev elak när han drack och jag blev allt mer känslokall, eller försökte i alla fall vara det. Vi har tre barn. Vi skilde oss för ca 10 år sedan. Efter ett par år slutade han dricka helt och nåt år senare blev vi tillsammans igen.
Han har inte tagit ett enda återfall på ca 7 år.
Min man klarar av att sköta sitt arbete. Men han dricker i stort sett varje helg. Fredag, lördag och söndag. Kan ha druckit tidigt på morgonen. Så han är påverkad när jag vaknar.
Det har pågått länge. Jag själv är inte riktigt objektiv längre.
Hej. Jag mår dåligt över att jag har tagit avstånd från min alkoholiserade pappa. Nu är jag över 40 år och har stått ut med hans drickande under alla år. Har tänkt att han är ju min pappa och han älskar mig. Jag har alltid varit tydlig med att jag inte vill träffa honom när han är full för jag hatar den han är då. Oftast har det slutat med besvikelse och nu när jag reflekterar över alla år så är det nog bara en handfull gånger vi har träffats som han har varit spiknykter. Han förstår inte problemet utan tycker att jag överdriver och att jag är så arg.
Nu har det gått ett år sen jag skrev sist. Ett helt år av sorg och förtvivlan. Ännu ett år med en missbrukare, lögnare, psykisk misshandlare. Minns inte ens vad jag skrev sist men jag har iallafall inte kommit längre. Det värsta är nog att allt är en hemlighet. Ingen vet för jag sa att jag lämnat. Men det gjorde jag inte. Istället lever jag i det här helt ensam. Har nog aldrig känt mig så ensam i hela mitt liv. Och jag fattar inte hur jag kunde hamna här...
Hur gör jag för att få min make att flytta ut från huset? Någon som har erfarenhet av det, vi är gift men han köpte huset med sin förra sambo -91jag flyttade in -96 vi gifte oss-98 fick barn -99,-01. Nu är de stora och jag känner att jag inte orkar med hans konsumtion av alkohol längre den var för mycket redan när vi var sambos och jag var på väg att fly -03 men av olika skäl så blev det inte så då.
Droppen fick bägaren att svämma över efter år av psykiska elakheter och tråkningar vartefter alkoholen rann ner. Slutade med polisingripande och orosanmälningar för barnen. JAG har bestämt mig och vill inte leva ihop med denna person längre, men nu plötligt börjar ångern komma krypande hos han som druckit alldeles för mycket senaste åren. Vi bor inte under samma tak just nu, men nu ringer han och lovar att söka och ta emot hjälp. Försöka åka iväg och få behandling, men jag vill släppa taget helt nu...... Får då långa samtal från släkten att inte sparka på den som redan ligger.
Älskar dig men kan inte va kvar!
Älskar dig men den kärleken tar!
Beslutar med hjärnan vad jag måste göra!
Hjärtat stretar emot och för en förtvivlad kamp! Det är inbördeskrig i min egen kropp och själ! Jag talar till mig själv och försöker trösta och lugna:
Du klarar det här! Stanna i känslan av sorg en stund, det är inte farligt! Du lever och fortsätter göra så! Det går över!
Den 17 november, efter en månad inom försvaret kom han hem och gjorde slut. Jag hade varit så dum att jag hade kunnat kämpa längre, men när han ändå hade bestämt sig och jag kände att "nu har jag min chans", ja då stängde jag av och svalde gråten framför honom och visade mig stark. Jag grät bara så fort han inte fanns i närheten.. bröt ihop totalt.. Det kändes svårt den första veckan, men nu när det här gått en månad känner jag mig lättad.
Hej!
Behöver stöd för hur jag ska hantera min sambos drickande. Svårt att sammanfatta i text så här, märker att det jag skriver blir så långt... hoppas någon orkar läsa och delge sina tankar. Vore så tacksam för stöd!
Jag är knappt 20 år och bor hos min mamma, min pappa bor ute på landet (ca en timme från mig). Han har så länge jag kan minnas druckit för mycket, men sen mina föräldrar skiljde sig och han flyttade ut till vårt dåvarande sommarställe har det eskalerat. Han arbetar som egenföretagare, men i nuläget är han inte i skick att arbeta. Han super varje dag och har legat inne på lasarettet till följd av hans skick som beror på alkoholkonsumtion.
