Forum för anhöriga

Hej! Fick nog och sa ifrån och tog det jobbiga men nog bästa beslutet. Har varit tillsammans med min kille i några år. Han har haft missbruksproblem sen vi träffades men höll inte på då. utan var drogfri. och tog det lugnt med alkoholen. Har alltid ställt upp och funnits där för honom. vi har två barn tillsammans som är 1,5 och 3,5 år. sen har han två barn sen tidigare som är äldre. det har varit en lång resa med både bra och dåliga saker som har hänt.

Hej!

Jag är en av alla de som är osäker på hur problematiskt min partners drickande är. Men, jag känner att jag måste lufta mina tankar och har stort behov av att prata om det hela. Jag tror jag behöver få lite input utifrån :)

Finns det några andra här som kämpar mot sitt medberoende? Alltså som ser det i sig själva, ser mönstren upprepas - aktivt också av en själv, i olika relationer? Jag är så enormt trött på, just nu, både att kämpa mot och att upprepa. Skulle behöva lite tips, råd och pepp! Tack!

Det tar emot att skriva här. Det är som att erkänna att jag inte längre klarar av situationen. Men jag känner mig så ensam och hjälplös och jag har ingen annan att prata med. Jo det har jag, men jag vill inte prata med vänner och familj för jag vill inte att de ska veta.

Hej! Försöker söka efter vad som är normalt drickande och ej. Jag är osäker. Min man dricker på helgkvällar och det blir alltid ganska mycket. Oftast starköl och vin. Han blir aldrig elak, utan mer bara full och somnar i soffan. Jag har alltid sett drickande som socialt. Är det inte konstigt att sitta själv och dricka sig full? Jag dricker ganska sällan och blir rätt irriterad på att behöva umgås med min man när han full, men tänker också att jag kanske är för hård, han gör ju ingen illa utan tycker det är gott med öl. Hur vet man vad som är onormalt?

efter många år av eskalerande drickande periodvis, nu blir han bara är tyst och dricker? har pratat med han om att jag inte orkar längre och måste tänka på mig själv nu.
Inte ett ljud till mig ....psykist terror. Några råd?

Jag sitter som handlingsförlamad! Min sambo/fästman och pappan till min dotter dricker. Han kam dricka en platta öl (33cl) på en helg. Ibland när jag säger att han inte ska dricka en hel platta, sparar han en eller två burkar och säger att han inte druckit en HEL platta. Efter midsommar bad jag honom att inte dricka på 1,5 veckor. Han fixade inte det. Nu är han på en fiske-tripp med en kompis, jag bad honom att hålla sig nycker samma dag han skulle komma hem. Han fixade inte det.

Jag är periodare, kan var nykter i månader, har inte något direkt behov att dricka. Min sambo dricker varje dag, ett glas vin på morgonen. när jag super så är det med besked. lätt en låda.
Har gått ner i vikt, vägde 122kg i förra sommaren, väger 80 nu. (man 190cm).
Tjejen vägrar att sluta dricka, allt är mitt fel tycker hon då jag dricker så mycket vid mina återfall.

Hej, jag och min sambo har idag varit tillsammans i 4 år. Vi träffades på en utekväll och var då båda onyktra, sen fyra dagar senare blev vi tillsammans och jag flyttade inom kort till en egen lägenhet intill honom och han flyttade då in till mig. Efter ca 8 månader tillsammans köpte vi ett hus, för vi hade en gemensam dröm om en framtid tillsammans. Men nu vet jag inte längre om jag orkar...

Jag undrar hur man kan förklara på bästa sätt för sina bästa vänner hur man kan fortsätta att leva med mannen som gör en så illa?
Försöker att få honom att flytta men han struntar i det!
Dom undrar om jag är "dum i huvudet"
Jag blir väldigt ledsen och tystnar, är ganska ensam, bor inte längre i min hemstad där mina bästa vänner bor!
Hjälp!