Forum för anhöriga

Hej

Jag är ny här och har inte riktigt förstått mig på forumet riktigt, men istället för att skriva på min dator (som jag alltid gör) så tänkte jag skriva av mig här och jag hoppas att det är okej. Jag är också ganska trött och min grammatiska förmåga kan ändras en del på grund av det, jag hoppas (om någon ens läser detta) kan ta mig med en nypa salt.

Vet snart inte vad jag skall ta mig till eller var jag kan vända mig. Jag lever tillsammans med en underbar man (de gånger han inte dricker vill säga) och våra tre underbara barn. Att min man haft problem med alkohol hela tiden vi varit tillsammans inser jag nu, problemet är dock att det eskalerat de senaste åren och nu handlar det om i mina ögon ren alkoholism. Han kan köpa 3-4 bag-in-box, några öl eller någon större flaska whiskey på en vecka och det är då han som dricker upp detta. De enda gångerna han inte är onykter är när vi inte har råd.

- Ida Högström, Medberoendepodden

Hej!
Har varit inaktiv i detta forum sedan julhelgen.
Min man är alkoholist, som jag ser det. Han tycker inte det och vi har under de senaste 4 åren bråkat mycket om detta och jag har otaliga gånger " fått nog" och han har lovat bot och bättring.
Ni som läst mina tidigare inlägg vet hur jag haft det...
Så, efter denna julhelg skedde något som fick mig att ta beslutet om separation. Han slutade då att dricka och blev återigen den fantastiska man jag ju älskar. Vi har rest och haft det bra på alla sätt och vis. Han har inte druckit och jag kände ett lugn

Hej!
Det är första gången jag skriver i detta forum.
Min förra man är alkoholist, med det menar jag att han dricker varje dag.
Jag försöker hålla honom ifrån mig och har lyckats med det.
Nu har han blivit uppsagd från lägenheten och måste flytta. Han har börja ringa till mig och jag fattar att han är illa ute och behöver någonstans att bo.
Jag är alldeles skakig och känner att jag inte vet om jag kan säga nej. För jag har bestämt själv för att helt sluta dricka, idag är fjärde dagen.Och han var orsaken att jag började dricka.

Hej,
Har letat på forumet men tycker min situation är lite annorlunda.
Är medberoende till min fru som började dricka för 5+ år sedan efter att ha varit nykter i många år.
Hon höll sig nykter tills grannarnas festande drog henne med sig, vilket hon förbannar i varje samtal vi har.
Hon har hållit uppe som längst ca 6 månader, men på sista tiden har det blivit extra dåligt. Jag tror hon dricker upp emot en halvliter starksprit varannan dag.

Min mamma har ett beroende/missbruk av alkohol och tabletter. Jag satt ner foten helt och fullt sen en tid,då min familj och jag inte kan komma hem till henne. Det ena problemet ger det andra,först bor hennes särbo där,han har under många år misshandlat henne. Han själv är alkoholist och tabletter,hör och ser en massa som bara finns i hans huvud. Har gett mitt stöd till min mamma gällande det i många många år. Eftersom hon inte kan vågar/vill avsluta sitt förhållande med honom helt och fullt,så bart det så att vi inte åker dit då vi har barn.

Hej alla.
I en vecka har jag gråtit av ilska, rädsla och uppgivelse. Jag tog, efter flera års tjat, beslutet att i juni 2016 be mamma välja mellan mig eller spriten.
Sen dess har vi inte pratat.

Mamma bor på landet med min lillebror. Vi är 4 syskon. Både hennes pappa och bror var/är alkoholister.

För en vecka sedan fick jag veta att mamma låg på sjukhus och hade försökt ta livet av sig. Jag fick dessutom veta att hon kört rattfull och bilen blev beslagtagen.

Min pojkvän går i behandling för alkohol och spelberoende.
I december bestämde jag mig för att flytta samt tvingade honom att kontakta arbetsgivaren för att få hjälp.
Han har klarat behandlingen bra och verkar acceptera situationen.

Jag tänker vara nykter själv. Dels för att underlätta för min sambo, dels för att det funkar bra för mig. Hur gör ni?