Forum för anhöriga

Fick samtal imorse från en av terapeuterna på beroendeenheten. Hur mår du?

Har levt med min man, min stora passion, i 3 år nu. Vi bor på olika adresser av fler anledningar, jag har hemmavarande barn och han har varit rätt svår får jag säga gällande vår utveckling ihop. Nu vill han bo ihop men jag börjar bli tveksam.
När vi träffades drack han mycket och ofta. Han jobbar heltid fungerande och hänvisar ofta till att han är sund för annars skulle han ju inte kunna jobba.

Jag träffade min stora kärlek för lite drygt 1 år sedan och jag märkte ganska tidigt att det inte stod rätt till med alkoholen, då jag har erfarenheter sedan tidigare relationer. Han har levt på samma sätt med samma maniska rutiner för sitt drickande och lyckats mörka det för omgivningen genom att upprätthålla en fin och perfekt, nästintill felfri fasad.

Vad är en periodare. Min man har druckit oroande mycket i ca 20 år. Ibland väldigt mycket oftast dagligen. Han klarar sin vardag och har skött sitt jobb (har funnits misstankar han fick blåsa under en period) För fyra år sedan lovade han familjen att sluta eftersom det blev väldigt destruktivt och sårande. Det höll i 8 månader. Sedan började han dricka öl till helgen och han har successivt trappat upp drickandet igen. Från maj tills nu har han druckit ca 3 boxar a' 3 liter plus 10-15 öl i veckan. 50 cl 7,0%.

Jag är ny här. Igår kväll ringde jag 112 och skickade iväg min sambo i ambulans. Hon är nu på sjukhus i väntan på operation. Jag hade under kvällen hittat en halvdrucken flaska handsprit, det är nämligen hennes favoritdrink, jag letade då jag tyckte hon betedde sig ovanligt galet. Jag klargjorde för henne att det var slut (för vilken gång i ordningen har jag tappat räkningen på), att vi får sälja huset och flytta isär. När jag senare satt och tittade på TV kom hon och satte sig bredvid mig på soffan, vände sig från mig och jag hörde ett swischande ljud.

hej är ny här och sitter o är förbannad ledsen o sårad
jag lever med en alkoholist,det är att leva med 4 personligheter...en som är nykter o rätt tyst o lite introvert...en som dricker öl...då är han rätt chill o är med...en som dricker vin,den personen hatar jag verkligen för det är den lättretade o blir förbannad på det mesta! samt den som dricker starksprit...då blir han till en början rätt så spjuveraktig men ser inte att han i skojet blir gränslös...

Är ny här, har läst en del trådar de senaste dagarna. Det är lätt att fastna eftersom jag känner igen så mycket! Jag önskar att jag hittat denna sida för flera år sedan bara!
Jag valde att separera från min sambo för 1,5 år sedan. Vi har 2 barn ihop, 4 och 6 år gamla nu. Så ja, det krävdes MYCKET kraft och mod för mig att ta beslut om att lämna!!!
I mitt fall var det inte bara alkoholen som avgjorde mitt beslut om separation men det hade stor betydelse för mitt mående.

Har levt i flera år tillsammans med en blandmissbrukare (cannabis och alkohol) som vägrar inse sitt problem. Nu har det kommit till den dagen då vi bestämt oss för att skiljas. För min del för att jag inte kan leva med hans missbruk. För hans del för att jag inte kan "acceptera honom som han är". Han valde missbruket.

Det senaste året har missbruket eskalerat och hans ideologier och tankar har blivit mer och mer "galna". Han har talat om jordens undergång blivit homofob, rasist och letat svar i någon slags dömande Gud.

Hur kan min mamma tro på sig själv när hon säger till min mormor att det är mitt fel att jag och hon inte har en bra relation?

När sanningen är att hennes destruktiva beteende med allt drickande och bråkande under 2 års tid har förstört vår mor och dotter relation totalt !

Hur kan hon sitta och säga att andras barn minsann bjuder iväg deras mammor på resor, köper fina smycken och uppvaktar med blommor. När hon inte ger min chansen att uppskatta henne, se upp till henne eller ens ha respekt för henne?!

Jag vet inte ens vart jag ska börja...