Hej. Jag är en kille 30 år som vill in i den varma gemenskapen som ni verkar ha här.Jag har läst en hel del och är mållös hur snälla och icke-dömande alla verkar vara. Vart ska jag börja?
Har val i ca 7 år haft känningar att det gått mot en av mina största mardrömmar. Jag Alk... Nej inte jag. Jag dricker ju inte så ofta. Tränar Mån till fredag kör lite extra knäböj lördag så är man väl värd en öl? Men en öl blir flera, typ 10. Vill jag leva livet såhär. Bakis trött och jävlig. Svaret är nej, ändå gör jag det gång på gång på gång.

Dricker alldeles för mycket. Kopiösa mängder ibland. Min flickvän förstår väl vart jag står i allt. Hon stöttar mig. Samtidigt som jag misstänker att hon egentligen inte vill smutsa ner sig med mina problem.

Dricker inte varje dag men när jag väl kör, så kör jag. Orkar inte må såhär längre. Vill ha kontroll såklart. Som allt va förr. Men alkohol är en lurig jävel och kräver mer. Var det Benny Haag som sa att man vill alltid ha en till? Stämmer på mig iaf. Allting är väl en process och jag nog förbrukat mina timmar som onykter. Nu börjar kraften ta över. Men jag vill vill vill inte låta mig försjunka in o den här livsstilen. Förut var allt skoj med fest. Nu är det inte ens kul längre. Själv trött och ensam. Jag och min vapendragare. Vilken jävla kompis. Vakna nätter o allmän misär. Tack för den här tiden men jag tror jag dumpar dig.

Jackofhearts

.. Året nyktert. Var lite smått bakis igår trots att det inte spårade på nyårsafton. Det var nog en av de värsta fredagskvällar jag upplevt. Hade fruktansvärd ångest. Vet inte varför det va så jobbigt igår. Kanske har med beslutet att spola kröken framöver att göra. Att det känns som ett så stort beslut, att det faktiskt va fredagskväll eller att jag bara hade en värre bakisångest än vanligt.

Idag känns det bättre och imorgon vaknar jag upp och har avverkat 2 nyktra dygn. Då borde det flyta på utan problem med sug fram till bästa helg så får jag höja garden och ta striden då helt enkelt. Gott nytt år till er alla!

Leverjag

Vad bra jobbat JoH!

Min hälsning till dig och att jag senare ändå drack alkohol samma kväll vittnar om hur alkoholhjärnan plötsligt kan övertala en trots att jag var helt jättecool med att vara nykter. ? Så sjukt. MEN det jag har med mig är en kropp som inte skriker efter alkohol och börjar bli van att leva utan efter denna tid, vilket gör att det är otroligt mycket lättare att fortsätta nykterheten på en gång OM man stoppar direkt. Jag är glad för det och tänker fortsätta med goda vanor, utan och ångest och ständiga tankar på alkohol.

Fortsatt styrka!

Jackofhearts

Jag vet precis vad du menar. Efter en tid utan så lurar man sig själv så hårt att man inte ens förstår hur det blev så att man tog ett glas, och ett till, och ett till. Ibland kan jag inte ens förklara för mig själv hur vad som hände. Som om jag vore hypnotiserad sätter jag mig i bilen till bolaget och handlar. Dividerar på vägen dit att jag borde köpa max 4 bärs. Av någon outgrundlig anledning kommer jag nästan alltid hem med tvåsiffrigt. Det lustigaste av allt är att det känns inte ens som jag själv tog beslutet. Jag bara sitter där i soffan, men mina öl i magen och förstår ingenting. Än mindre förstår jag beteendet när jag vaknar dagen efter.

Alltid samma tankar som snurrar. "Varför för jag såhär mot mig själv"?.

Hörde ett uttryck, vet inte vart men det lyder. " jag har aldrig ångrat en nykter kväll/dag" och det stämmer ju, Aldrig någonsin har jag gjort det.

Däremot har jag ångrat många, många onyktra kvällar...

Hur många gånger tänker man att det var tur att man drack annars hade kvällen varit tråkig? Sällan, det sker även betydligt mer sällan nu än förr. Nu har alkoholen inte samma sköna rus av lycka och är inte samma verktyg för framgång i sociala situationer. Snarare tvärtom. Nuförtiden är jag helt oberörd av alkoholen (känns det som, jag är naturligtvis onykter egentligen) tills jag blir för kastrull och tappar omdömet helt.

Glädjer mig att höra att du insåg snedsteget så snabbt och även för min egen del gav du mig ett lugn i att sugen inte påverkas nämnvärt av en sån kväll.

Jackofhearts

Jag är trött.

Trött på att inte tycka om mig själv
Trött på att inte leva upp till min potential
Trött på ångest, på panikattacker och mina tvång
Trött på att känna mig misslyckad
Trött på att vara rädd
Trött på att inte kunna lita på mig själv.
Mest av allt är jag trött på att vara trött och inte få den sömn jag behöver. Allt är en ond cirkel

Men, jag är också tacksam för att jag insett, mycket tack vare detta forum att alkoholen är en starkt bidragande faktor till mina inre demoner och att avstå gör att jag förmodligen lättare kommer kunna hantera livet. Sluta mata djävulen helt enkelt.

Så tack alla ni som delar med er!

Dag 3, noll sug, nu kör vi!

Leverjag

Tröttheten på allt där där känner jag igen. Våra själar söker förändring förutom att mycket av det där uppstår när vi druckit alkohol länge/mycket.

Min bästa råd. Stå ut! Låt dagarna gå. Jobba med självsnällhet ;-) Seriöst, du kan verkligen hjälpa dig själv på traven md att göra och tänka saker du mår bra av, varje dag så kommer du märka förändringen. Jag ser sååå fram emot att läsa här när du börjat upptäcka njutningen (nyktert) i livet igen, ??

Jackofhearts

Dricker jag på som aldrig förr, i verkliga livet är jag inne på dag 5 nykter. Ingen särskild bedrivt för mig egentligen. Är ofta nykter så många dagar emellan ölen hälsar på igen av gammal vana. Eller kanske ska vara ärlig att det är nog en kombination av vana och alkoholsug. För när suget väl slår till är jag lika sårbar som alla andra här inne och när gett vika för suget är det ännu starkare dagen efter.

Men, de här dagarna har gått väldigt lätt och smärtfritt och jag är motiverat från topp till tå att gå den nyktra vägen framöver.

Det konstiga är att jag aldrig drömt om alkohol förut.. Någon som varit i den här sitsen? Att under vakna timmar finns just nu inget sug (det kommer, jag vet) men alla drömmar kretsar kring alkohol?

Förstår inte vad det betyder. Är jag är sugen egentligen eller är det så att alkoholjävulen försöker övertala mig i sömnen? ? Hursom var det en lättnad när jag vaknade och insåg att allt var en dröm.

Jackofhearts

Jag antar jag min gärna processar mitt beslut på nätterna när jag sover (den lilla sömn jag får). Tror även det kan bero på att jag har varit extremt aktiv med att läsa på forumet det här dagarna. Det är nog även därför jag inte har nåt sug att tala om just nu.

Jag fick under dagen en kort kort stund ett kraftig sug som sköljde över mig då jag var i en stressig situation. Tanken som kom var att det är ju faktiskt helgdag imorgon och såna dagar brukar ju innebära alkohol, men lika snabbt gick tanken över då jag kom på att jag bestämt att jag skulle gymma ikväll. Det mår jag ju faktiskt bättre av. Träningen hjälper jättemycket. För träning och va full och bakis är liksom varandras motsatser. Det ena är hälsosamt och det andra destruktivt. Iallafall mitt sätt att dricka...

Tror någonstans det hjälpt mig mycket att läsa om er som tagit en kväll med A och ångrat sig och känt att det va så onödigt. Det ska jag tänka på när det "riktiga suget" kommer. Det glädjer mig också enormt att när jag läste om ditt (Viljas) och Leverjag:s kvällar inte fått er att trilla dit, utan snarare att ni blivit starkare i ert beslut. Jag är jätteglada för er skull och att alla de som jag läst har gjort det verkar vara åter på banan. Inte för jag trodde nåt annat eftersom vi som hittat hit är vinnare:)

Det ger mig dock ett skönt lugn i att det snarare verkar vara så att så länge man är aktiv här på forumet och vill det här (leva nyktert) kan ett snedsteg tom stärka en, Inte för att jag på nåt sätt skulle se det som en "ursäkt" för att dricka. Ja, ni förstår nog vad jag menar:)

Har helt missat din tråd, ville mest bara säga hej och välkommen. Det är en bra tråd du har, reflexiv.
Kom ihåg att inte sluta skriva bara för att det känns lättare.
Tror det är bra att kunna läsa sin egna historia, både i med och motgång. Fortsätt med din ärlighet mot dig själv. Det kommer bli bra detta!

Mvh studenten

Jackofhearts

Att du missat tråden är nog eftersom jag tills idag hade min tråd i delen "dricker jag för mycket", men flyttade den hit. Jag menar, vem försöker jag lura? Det vet jag väl redan att jag gör! :) Tack för ditt peppade inlägg. Känns bra just nu, men jag är på min vakt. Inte ens en vecka än.

Har följt din tråd, men jag ska ärligt säga att jag varit dålig på att lämna avtryck i de trådar jag följer. Känns överflödigt ibland eftersom de mer erfarna alltid kommer med bättre råd. Men vi har väl alla nåt att bidra med antar jag, nya som erfarna. Vi är jämngamla du och jag och mina dåliga vanor började nog på riktigt under studietiden. Då kunde man ju i princip dricka närsom. Det va alltid en fest att gå på. Men festerna har liksom aldrig varit dragningskraften för mig. Det har jag nog inte förstått förrän nu i efterhand.
Jag har som sagt följt din tråd sen du startade den och jag lovar att jag ska lämna kommentarer i framtiden :) Kram

Hej! Vad kul att du följt min tråd, det kanske inte är så långt räknat i fysiskt tid, men alla dagar, timmar även minuter räknas. Varje gång du säger nej är en vinst. Skit i hur många dagar du varit nykter (missförstå mig rätt). Det är grymt att du klarat och kommer klara fler dagar!
Jag förstår vad du menar med att kalasandet kanske inte varit den riktiga dragningskraften, en insikt som kommit till mig med.
Dessa två år som jag pluggat har onekligen spätt på veckointaget, på ett helt legitimt sätt. För inte är man väl en riktig student om man inte festar? ;) Eller?...
Jag tycker du är stark och ser fram i mot att få läsa mer i din tråd.
Kram studenten.

Jackofhearts

Som far runt i huvudet. Precis som förra gången jag bestämde mig för ett längre uppehåll. Varför har jag gjort så här mot mig själv? Besvikelse..
Vart hade jag varit i livet om inte alkoholen tagit upp så mycket tid? Hur många hjärnceller har lämnat mig i takt med att drinkar och öl har slinkigt ner tills att jag praktiskt tagit varit medvetslös? För även om jag hållit mig till några få dagar i veckan har det varit stora mängder och det kan ju aldrig vara bra. Hur hade min ekonomi sett ut om jag jag investerat slantarna i någonting vettigt istället för misär?

Tankarna snurrar. Men jag antar det är bra och en del av processen. För första gången på väldigt länge ser jag fram emot en nykter helg. Det känns frigörande.

Tänker på gårdagen då jag fick så mycket gjort. Gårdagen innehöll mer "liv" än alla dagar runt jul och nyår tillsammans. Produktiv, reflektiv och hoppfull kan sammanfatta senaste dagarna som nykter. Tagit hand om mitt yttre form av träning och nyttig mat. Jag har även hållit mig sysselsatt med att "jobba ikapp" de saker jag negligerat under mellandagarna.

Framöver måste försöka ge lite mer tid för mig själv. Ta tag "i själen"som många här varit inne på , hur cheezy det än låter och jobba för att långsiktigt få bättre kvalitet på sömnen. Sömnen och ångesten är en så ond cirkel . Ångesten gör att jag inte sover bra och dålig sömn gör att jag får påslag under dagarna. Inte bra kombo ifall alkoholsuget skulle komma med all sin kraft..

Nog babblat för nu.

Leverjag

Låter som en smart kille som börjar göra "the right thing". Det andas vilja, energi och djävlaranamma i ditt inlägg. Härligt!

Du kommer bara bli mer nöjd med dig själv!

Kul att läsa Jackofhearts!
På frågorna vart du varit i ditt liv och hur mycket pengar som försvunnit spelar la ingen större roll, du har ju vänt segel nu. Tänk framåt, vart kan du vara om ett år? 2 år? 10 år? eller om en vecka? i morgon? Den erfarenheten som du har med ditt missbruk går att vända till något positivt, jag tror man blir starkare av att ha levt i "missär" ett tag. Bara man tänker efter, reflekterar och växer. Kul att se att du tagit hand om ditt yttre och god mat, kändes det bättre nu när du gått ett tag nykter?. Det finns bra mindfullness övningar på youtube som jag brukar kolla på, allt från 1 min till flera timmar om man vill.
Tror på dig, detta kommer bli bra.

Kram studenten

Jackofhearts

..har gått sen jag skrev i tråden senast. Har hållit mig fortsatt spik (10 dagar nu). Känns alltid underligt första helgen ( förra helgen räknar jag inte då det va kortvecka) man är helt nykter. Är nog helt enkelt inte van vid att inte vakna upp bakis och "slösa bort" helgerna på att må skit eller dricka återställare. Hade det inte varit för att sömnen varit rätt kass hade jag mått grymt bra. Nu är jag seg men ändå hyfsat "ångestfri" i jämförelse med en helg fylld med alkohol.
Tänker tillbaka på min senaste lördag när jag drack. Då va jag förbannad för att bolaget stängde så tidigt på lördagar och undrade hur fan de tänkt när de satte öppettiderna. Vem är körklar så tidigt en lördag liksom!?

Jag är kluven, fast på ett bra sätt. Har ett litet sug , men någon inre kraft inom mig har byggt upp ett "hat" och en avsmak för alkohol. Så lika sugen som jag är på att knäppa en jävel, lika osugen är jag på alkoholens konsekvenser vilket gjort att jag valt bort. Har dock inte utsatts för några vidare prövningar heller. Några samtal och sms om att komma ner till stan och dricka med vänner men dessa har jag antingen ignorerat eller avböjt.

Leverjag- Känns som jag är lite på rätt spår med mina tankar nu. Är på min vakt som sagt. Tack!

Studenten- Helt sant. Bättre att fokusera på framtiden. Glad att läsa i din tråd att det går bra för dig också!

Vilja. Jag har tänkt på din text om det där med träning. Håller till viss del med dig om "besattheten", jag har den också. Men det verkar som jag behöver nån "besatthet" i mitt liv för att känna att jag lever. Träningen är ett bättre alternativ än att dricka så det får vara så för nu. Kört träning varje dag sen nyår och utan den hade jag aldrig klarat det här.

Träningen och strävan mot en bättre kropp och ökad styrka en en bra ursäkt för att hålla mig nykter när jag förhandlar med mig själv. Det bästa med den är hur mycket bättre den får mig att må psykiskt, som om den fyller upp min brist på dopamin på samma sätt som alkoholen gjorde för mig förr, fast utan baksmälla. Måste ju va bättre att träna varje dag än att kröka så att säga =).

Men jag förstår vad du menar. Förr eller senare måste man ta tag i de verkliga problemen och inte projicera bort dom och fly genom att hitta nya besattheter.

Om jag skulle önska mig någonting av det här året så är det att hitta en balans och en inre ro. Det värsta är väl att den enda som kan få den önskan att slå in är jag själv, på gott och ont.

Kram på er alla, nu kör vi en vecka till!

Jackofhearts

När tankarna snurrar åt alla håll, tomheten, bristen på motivation och inaktiviteten som det skapar. Kaos i huvudet. Är det vår gamla kompis ångesten som spökar eller kan du sätta fingret på varför du inte mår bra? Du är ju så duktig med alkoholen och en sån energigivare på forumet att jag önskar dig inget annat än att vara lyckligast, Hoppas det vänder för dig, snabbt!

Kram

Jackofhearts

Och jag mår bra, tackar som frågar! Hur mår du fina Vilja? Har varit väldigt inaktiv på forumet då livet kommit emellan men försökt gå in och läsa lite varje dag. Senaste dagarna har jag dock knappt tänkt på alkohol och glömt(!!) att gå in och läsa. Har dock märkt att jag behöver gå in här när suget kommer och hälsar på för att inte tappa fokus och ramla in i gamla rutiner igen.

Om jag inte räknar fel så är det 4 veckor spik imorgon och det känns överraskande lätt att hålla sig ifrån:) Mycket träning har hjälpt mot rastlösheten och även fått min dos av dopamin av det. Fokus på kosten och läsa på forumet har hjälpt mig när suget kommer. Även lagt mycket tid på hobbies och att läsa böcker. Läste Per Holknekt bok förra veckan som jag tror ebba tipsade om i nån tråd. Oj, vad man inte vill ta ett " återfall" när man läser den boken, som även är så mycket mer än en bok om alkohol. En sann förebild är han.

När jag tänker på varför det gått så långt att min alkoholkonsumtion ökat till den grad att jag behövt söka mig hit kan jag ändå förstå varför. Jag har druckit för att kortsiktigt kunna fly från verkligheten när stressen och pressen kommer, vardagsslentrianen ska vi inte inte ens prata om. Svennebanan. Samma sak varje dag typ, livet i ett ekorrhjul. Jag saknar tid att andas, slappna av och släppa allt. Jag har fortfarande inte hittat nåt substitut som funkar lika bra som alkohol, några tips?
Men det är ju det som är grejen, alkohol verkar ju funka jävligt bra tills det inte funkar alls och då är det nog ändå bättre att sätta stopp.
Ibland tror jag allt är alkonormens fel. Man matas ju ända sen barnsben att vuxna slappnar av och njuter av livet med ett glas vin. Till slut blir det en sanning i orden och då blir kraften stark. Det tror jag är en stor anledning till att så många faller dit igen och igen. Att man utöver sina egna problem måste slåss för att rättfärdiga sig själv och sin rätt att vara nykter. Ingen annan verkar ju förstå varför man skulle vilja välja bort detta livselixir, förutom ni här då såklart =).

Jag har även märkt att alkoholen fungerat som en flykt och en ursäkt även i veckorna då jag inte druckit. Att istället för att ta tag i drömmar och mål har jag ställt in fokus på att på lördag får jag ta mig några kalla. Nu skiter jag i att fundera på det här, skjuter på problemet. Det är så konstigt. När jag haft tusen saker jag borde gjort. Storhandla, städa hemma, måste ringa den och den göra dittan och dattan osv. Fan så mycket måsten det finns här i livet, stressad till tusen. Jag tar nog en AW med polarna istället. Eller när man varit trött och misskött sömnen eller om träningen gått skit har jag haft alkoholen som en ursäkt precis som om det var en skälig ursäkt. Som om det var någonting utanför ens kontroll... Kanske satte spiken på det där? Det värsta av allt är jag kommit undan med det varje gång, ångesten har släppt och jag har sett alkoholen som en tillgång, nånting att skylla på, en godtagbar ursäkt för att man inte levt upp till sin fulla potential.

Men nu kommer jag inte undan längre. Nu måste jag hantera stressen och de höga kraven jag har på mig själv. Jag har tänkt otroligt mycket senaste veckorna. Det gör jag jämt. Tusen tankar hela tiden, tankar på att jag tänker för mycket kan ge mig ångest. Ångest för karriären, ekonomi som jag tycker borde vara bättre än vad den är. Trots att allt egentligen är under kontroll. Allt är en tävling! Ångest hit ångest dit. Jävla ångest! Kan få ångest av att gå till gymmet, så sjukt!Tänk om jag inte drar ett PB varje pass, otänkbart och ett misslyckande är vad jag intalar mig själv. Men, jag är faktiskt rätt lycklig ändå just nu, lyckligare än innan nyår. Sakta men säkert tar jag mig an saker och ting som jag tidigare bara suttit och funderat på att ta tag i tillsammans med några kalla öl, en sak i taget. Ångesten blir faktiskt lite mer hanterbar hela tiden. Jag har även funnit lite lugn av att läsa att fler här haft liknande symptom. Alltså att "livet kommer ikapp" när man valt att hålla sig borta från flaskan.

Kämpa på alla!

Läst igenom ditt inlägg, jag vet inte om jag skrev det tidigare till dig, men mindfullness övningar finns för ångesten. "Stå ut i känslan" och sådant liknande på youtube. Jag är oxå tävlingsinriktad som få, men försöker jobba på lagom. Vad hade du sagt till en kompis om hen hade gått igenom det du gör nu? Hade du varit stolt över hen? Hade kompisen varit tillräcklig utan att slå pb på varje pass?

Ta hand om dig ☀️
/studenten

Jackofhearts

idag och dessutom söndag. Känns riktigt skönt att vakna upp och känna ett helt annat inre lugn än vad söndagar brukar erbjuda mig. Så sjukt när man tänker efter, söndagar brukar alltså vara veckans värsta dag. Det är ju en helt underbar dag egentligen. Ledig och tid för sig själv. Fixa och förbereda kommande vecka. Har provat mindfulness några gånger. Skön avslappning men tycker inte att ger mig mer än lite avslappning just där för stunden, men det gör ju inte alkohol heller när jag tänker efter..

Grymt jobbat studenten men både spriten och ciggen. Verkar ju som det blir grymt det här, gymma en lördag också, hatten av:) Har sällan lika höga krav på omgivningen som jag har på mig själv, så hade nog inte ens tänkt något negativt utan snarare varit väldigt glad att personen jobbar för att må bättre. Tack för inputen, ska försöka sänka kraven lite. Må bra är ju prio ett. Pressa sig och plåga mig själv kommer bara leda till att jag släpper allt istället. Jag vet hur jag brukar hantera såna känslor och det brukar resultera i betydligt mer jobbiga söndagar än den jag upplever idag. Och dit vill jag ju verkligen inte.

Är det där du håller hus vilja då ska jag läsa ikapp lite under dagen:) Ledsen att höra att du har det tungt, hoppas det vänder snart.Det är dags för dig att må bra nu. Du verkar dock vara grymt stabil när det gäller alkoholen i de inlägg jag sett från dig. Riktigt bra jobbat!