Idag är det över 18 månader sen senaste alkoholintaget. Det har varit en fantastisk resa hit och jag har forumet och vännerna här att tacka för mycket. Det har för mig inte funnits någon klar linje mellan att "förändra mitt drickande" eller det "vidare livet". Nu idag ett och halvt år senare känns de som att jag lämnat så mycket bakom mig att jag trots allt kan se det som ytterligare en ny start. Jag kan inte hävda att jag klarat det, men jag har klarat det så här långt. Det är stor tacksamhet jag känner att ha lyckats förändra en så svår sak som ett problematiskt förhållningssätt till alkoholen faktiskt innebär.

Fortfarande kan det idag kännas lite surt att inte kunna, vilja, eller våga dricka i sociala sammanhang eller till middagen. Men det priset jag betalar är så ofantligt mycket mindre än den risk och enorma avgrund och nedsida som riskeras i ett försök. Det är alltså ett lätt val att välja bort alkoholen ur livet. I synnerhet om man tänker på det som var innan, det var ju inget liv, det var ju faktiskt ett rent helvete...

Jag fortsätter att läsa härinne till och från. Det är viktigt att inte riskera att glömma vart jag kom ifrån. Jag vet idag att minnet av hur illa det var, är just det som gör att glädjen över förändringen är så stor. Det är faktisk en stor tacksamhet.

Så nu fortsätter färden på den nyktra vägen.

Lev väl alla!

//PP

PP

Välkommen in i gänget. Forumet gör susen, men viljan och envisheten är viktiga egenskaper i början. Ta små steg så lättar det snart. Ett tillsvidarebeslut är bra för det skapar ingen stor stress. Barskåp är för de flesta ingen bra tanke. För min egen del var jag tvungen att hantera alkohol runtomkring mig på jobb och resor när jag slutade, så det fanns ingen mening i att ha ett alkoholfritt hem. Men det gick och ingen har hällt någon dricka i mig mot min vilja. Det var alltid jag själv som förde glaset till munnen. Men för de som tycker det känns jobbigt så tror jag ett alkoholfritt hem är säkrare.

Det som idag är lite galet är att jag på resor ofta kommer hem med olika souvenirer i form av sprit. Är som att det är en vana från förr i tiden. Så numera har jag faktiskt något att kunna bjuda någon. Förr köpte jag en massa men det var alltid tomt i baren ändå ?

Lycka till
/PP

PP

Jag får väl kalla dig så? Känns lite mera personligt, ja du förstår?
Berättade just innan om det där med att ha mycket alkohol omkring sig
och hur det varit för mig. Det "underlättar" naturligtvis att det blir oftare och mer.
Samtidigt skulle jag idag nog kunna bo i en vinkällare utan att dricka för den saken skull.
Så känns det i alla fall. Har heller inget problem med att folk runtomkring dricker,
Men berusade personer har jag idag mycket dåligt tålamod med. De berusade tycker
Att de är så himla skojiga. Fast oftast är de för den nyktre bara en plåga. Men det fattade inte jag heller innan.
Jag såg mig själv som guds gåva till mänskligheten när jag var på fyllan.

Kram

/PP

PP

Ikväll och tog en öl (alkoholfri förstås). Hittade en kvällstidning på bardisken och när jag läst den slog det mig att det var första pubbesöket på flera år. När jag drack alkoholen var det något som hände ofta. Att slinka in på en pub. Oftast på nya platser, men även på väg hem för att laga middag. Det kunde då bli ett par öl och de dracks ofta i ett snabbt tempo. Det var ganska trevligt att sitta där tidigt på kvällen och titta lite på de andra gästerna. Killar och gubbar vid bardisken. Några drack alkoholen som jag brukade. Njutningsfullt men girigt med tilltagande berusning. Andra satt och pratade vid borden. Förmodligen de som har mindre problematiska dryckesvanor. När jag var yngre kan jag nog säga att jag nästan bodde på min stampub. Lediga dagar kunde vi träffas där alla polarna redan efter lunch. Det var det mest naturliga som fanns, och där - utanför Sveriges gränser - var det ingen som då tyckte att det var något konstigt med det.
Jag har tidigare snittat minst 200 pubbesök på ett år och nu gått till ett på två år. Det är bra märkligt hur livet förändrats.
På en timmes besök har jag tidigare hunnit med fyra öl på, så blev det en. Toabesök 0.

Oavsett stad eller land. Om jag gått in och ställt mig vid baren så har det alltid lett till spontana samtal med de andra dryckesglada grabbarna (är oftast grabbar) som står där. Det händer nog knappast av sig själv när man inte dricker alkohol. Jag tar då drickat och en tidning och sätter mig vid ett bord. Där kommer ingen och startar ett spontant samtal. Så visst är det ensammare när man inte dricker. Å andra sidan slipper man ju en massa heltokig självupptagna typer och många skruvade samtalsämnen.
En ny upplevelse rikare.
/PP

PP

I helgen mötte jag ett företag på ett julbord. Måste varit en my ket mansdominerad bransch för det var cirka 100 grabbar/gubbar o h två tjejer. Ja, ni kan kanske gissa hur det var ställt med nykterheten , ojoj...
ett praktexempel på företagskultur där de flesta var på lyset redan vid ankomst.
Gött att själv slippa

/PP

Leverjag

Ganska rysligt att se jobbgäng på pubar, tycker jag.

När man själv är nykter beter sig folk så desperat och obalanserat. Som ett dåligt skådespeleri. Allt blir förstorat och groteskt.

Trevlig helg!

"Gött att själv slippa" skriver du. Ja, jag kan bara hålla med. Så j-kla gött!

Förutom alla dumheter, elakheter och idiotiska saker som händer på fyllan, så har jag börjat inse hur många olyckor som faktiskt orsakas av alkohol. Nu menar jag inte bara sådana allvarliga saker som drunkningar och trafikolyckor. Men "vardagsolyckor" såsom att ramla i trappan, snubbla, falla osv. Det är ju ett under att man har överlevt... även om jag vaknat med otaliga blåmärken som jag inte haft en aning om hur de har tillkommit. Minns en gång att jag vaknade på morgonen med en jättebula i tinningen som var alldeles blå. Hade ingen aning vad som hänt. Inte förrän jag såg korten från den vilda festen... Jag sitter på golvet, håller mig uppe med ena handen runt en stol och i andra handen håller jag en ispåse mot huvudet. Just ja. Jag ramlade och slog huvudet i stolen och slocknade ett tag. Vad bra.

Men sådant slipper vi numera...

Kram på dig

PP

Jag har som du inget större problem med acceptansen att leva ett nyktert liv. Jag önskar ju mig det och det är ett val jag tar. Jag är väl medveten om att detta leder till att jag måste hitta nya vägar sociala sammanhang. Vad jag menade är att jag ännu inte är där, att jag har svaret på hur jag ska göra, eller att detta ter sig lika enkelt och "normalt" som det gjorde då jag drack. Så är de nog för alla som nyktrat till tror jag? Situationen som nykter är samtidigt biljetten till en ljus och bra framtid, samtidigt som det ibland kan vara hämmande. Jag vet att jag inte kan och vill dricka, men de fungerande verktygen att leva som nykterist har ännu inte satt sig i ryggmärgen. Det är egentligen småproblem i sammanhanget. Det gäller att hitta sitt sätt att paketera sig själv i den nya roll som den nyktre alkoholist jag blev. I veckan fick jag ex. frågan av en mycket trevlig kvinna om vi inte skulle träffas på kvällstid, ja bara gå ut på stan och ta ett glas vin. Supertrevlig och exakt det man skulle vilja göra efter en tid i singellivet. Men det är liksom någonting som knyter sig, tror ni förstår vad jag menar? Javisst hemskt gärna men jag dricker ingen alkohol kanske svaret kan vara? Eller man möts bara och beställer in ett glas juice, men samtidigt vet jag ju att frågan kommer förr eller senare. Det går tyvärr inte att umgås med folk - annat än på ett ytligt plan - utan att ha en strategi för hur man kommunicerar sitt beslut att vara nykter. Så valet blir då att faktiskt stå upp för att man är nykter alkoholist och stå för det, eller fortsätta att slingra sig i dessa sammanhang, med bieffekten att man faktiskt inte kan känna sig helt normal.

I detta exempel handlar det om att vara öppen för att eventuellt ta in en person i livet. Det bygger på att kunna vara ärlig helt och fullt. Nej, Santorini det är inte onormalt att inte dricka, men det är en sjukdom jag bär på. Det är bara så att det är en sjukdom som kanske utlöser rädslor och oro hos andra? Därav formuleringen av att det skulle vara skönt att få slippa den känslan. Det räcker ju så bra med uppgiften att inte dricka?!

Jag tror att det är sökandet efter en ny identitet jag syftar på. Här inne är det absolut inget bekymmer. Alla har ju mer eller mindre samma problem, men det är vägen ut i det verkliga livet jag syftar på, och som jag ännu inte vet hur jag ska hantera.

Borde skrivit detta i egen tråd, ursäkta att jag använde din Akvariet

Ha det fint alla!

//PP

PP

Helnykter utan tidigare alkoholproblem haha! Ja, det vore fint om man varit det men det är ju liksom kört nu ?
Sen är ju frågan vem som söker en så'n? Förmodligen någon som kanske själv har haft alkoholproblem, kanske vuxit upp i ett alkoholisthem och är märkt av det, eller kanske djupt religiös? Tjofaderittan!

Och sen ska tycke uppstå med. Låter hyfsat komplicerat det där ?

Börjar så smått fatta att vissa har husdjur istället. Vandrande pinnar kanske vore något?

/PP

Ja... hur gör man...? Håller med. Även om man insett att det normala kan vara att inte dricka, så återstår en och annan situation då man känner sig allt annat än normal. Jag har ett antal sådana kvar. De är jobbiga. Men det som hjälper mig är att tänka att för varje sådan situation som jag till slut klarar av, så minskar antalet. Till slut kommer jag klara alla situationer som nykter. Märker också att man får träna på det och pröva olika strategier. Ibland funkar det, ibland inte.

Hur dejtar man nykter? Har funderat en hel del på det, eftersom en av mina vänninor nu försöker.

Alternativ 1. Direkt på. "Hej jag heter X och är alkoholist!" Sant, ärligt, rakt. Men är det så man definierar sig själv? Är detta det viktigaste som man direkt vill framhålla? "Hej jag heter X och har hösnuva!" tex. Kan bli lite aa-mötesvarning.
Alternativ 2. Undvik situationen (fika istället) tills man är ganska säker på att det inte bara är dejt, utan kan bli mer än dejt. Då kan man lägga fram det.
Alternativ 3. Indirekt. Träffas på bar och beställ a-fritt. Vid fråga, svara "jag mår bättre av att inte dricka" och gör sedan inte någon grej alls av det, utan gå bara vidare i samtalet.

Tja, vi har fnissat en hel del över detta och det finns 100 till alternativ som jag inte ska nämna här. Man får väl pröva sig fram. En och annan lär bli ivägskrämd, men då hade det ju inte funkat ändå. Hade jag träffat någon som sagt "Hej jag heter X och är galet svartsjuk men jobbar med det", så hade jag sprungit för livet. Men det beror på mina tidigare erfarenheter, så det hade aldrig funkat ändå.

Sedan ska man väl akta sig för att förringa sina problem. Då kanske det råkar bli ett glas i alla fall och DÅ har vi problem på riktigt... Det är lurigt. De allra flesta dricker ju alkohol i det här landet. Och de som inte dricker är ofta (inte alltid) träningsfanatiker, djupt religiösa eller har a-problem på ett eller annat sätt. Inget fel med det, men det är ju inte alltid som det funkar med en själv.

Men det vi här inne gärna glömmer är att även om nästa alla andra dricker, så är det inte en lika stor grej för alla - som det har varit för oss. En del dricker ett halvt glas vin och kan nästan lika gärna vara utan. Då är det inte så stort att någon väljer bort det. Vi utgår gärna från hur stort det är att inte dricka, utifrån hur vi själva ser på det. Och vårt synsätt har ju lett oss hit, men det gäller inte för alla.

Du verkar vara så lugn och trygg som person, så jag tror att det kommer lösa sig. :-)

Kram

PP

Ingen panik direkt. Att leva lite själv ett tag har även sina fördelar det kan jag lova. Tidigare kanske jag efter en avslutad relation har läkt mig med en ny ganska fort. Men om vi bortser från mig personligen så kan man kanske säga att en första dejt faktiskt har ett syfte. Att se om man har fortsatt intresse av personen som man stämt träff med, eller hur? Tror att det faktiskt medför att vi behöver vara ärliga om vi faktiskt eftersträvar en relation, och inte bara något flyktigt. Frågor som familj, åsikter, intressen,religion, politisk åskådning, drömmar etc är ju det vi då talar om. Vi vill ju veta för att se om det har någon form av bärighet. Alltså är det en fördel om inte en eventuell framtid grundar sig på oärlighet eller att vi väljer att berätta viss fakta. veta för vi orkar inte ge oss in i något som riskerar att gå åt pipan. Känner att jag inte vill bedriva falsk marknadsföring, eller bli utsatt för det heller för den delen ;-)

Du har säkert rätt i att jag kanske tenderar att förstora saken på rund av egen erfarenhet. Det blir kanske trots allt någon spännande nya erfarenhet framöver..

Kram

//PP

PP

Att följa samtalen i vissa trådar. Intressanta saker blandat med en skön humor.
Själv kliver jag av traditionerna i år och om någon timme kommer jag jobbrelaterat
att klappa ihop datorn för i år. Nja, säkert kommer nå't emellan, men tanken
är ungefär så. Skickar iväg mig själv på äventyr vilket innebär att det inte blir traditionell
Jul i år. Säkert tittar ja in en sväng här, men om de inte blir så vill jag redan nu önska er alla

God Jul och Gott nytt år!

//PP

m-m

För din kommentar i min tråd! Tar ditt råd till mig om att vara lite mer aktiv här.
Jag önskar dig en riktigt god jul om du inte dyker upp här mer innan julen är här!
Kram!

LenaNyman

Japp, det önskar jag ditt mitt i ditt äventyr! Ujujuj, nu kom jag helt plötsligt att tänka på Carola... Kram!

PP

Tillbaka läser jag och märker att forumet fungerar bättre än bäst och att alla bryr sig om varandra på bästa forumvis. Aktiviteten är fortsatt hög och till det kommer kanske lite extra trådar så här års. Har haft en riktigt skön resa och kan konstatera att "paradisets" alla barägare inte i förväg planerat för att det skulle dyka upp en vuxen man och fråga om alkoholfria alternativ. På så vis har jag varit exotisk både som Nordbo och nykterist. För det är ju så att jag är nykterist, även om jag inte utåt sett presenterat mig som så.

God fortsättning till er alla

/PP

Leverjag

Det är bra att du visat dem en nordbo som inte dricker! Härligt med besök i paradiset och nykter måste kännas ännu bättre.

Ja, här är det full fart och mycket härligt positiv energi och kärlek! Me like.

God fortsättning PP!

konstnären

För att du tänker på mig. Nu är jag här och mår efter omständigheterna bra och påbörjat en behandling igen. Det går bra för dig kan jag läsa och det är mycket bra, men det gnager i mig att du sprang om mig i maran, men jag kommer med på efterkälken.
Många kramar
Konstnären

konstnären

Fin helg önskar jag dig. Idag lycka för att jag är nykter. 2 veckor snart till helgen. Inte mycket men bra ändå.
Kram konstnären

PP

Ja, vad är tid i nykterhet? 2 veckor kan vara både kort och ofantligt långt. Är glad för din skull att du är tillbaka, det är det som är viktigt. Fin helg till dig
/PP