Så är det dags...
I morgon åker jag hem till en tom lägenhet.
Min sambo flyttar ut.
Sedan jag lämnade för två veckor sedan har han konsumerat åtskilliga liter sprit.
Det har varit höga berg och djupa dalar när vi pratat. Jag har fått de finaste ömhetsord i världen samt blivit kallad de hemskaste saker...
Han har lovat att sluta helt med spriten bara jag kommer hem. Och när jag nekat har han tröstat sig med nått drickbart.
Men herregud, vad jag kommer att SAKNA den han är när han inte dricker!!!
Och vilken lättnad det kommer att bli att slippa ångesten, oron och misstänksamheten...
Hur kommer jag att må? Vet inte.
Ett nytt liv väntar...