Stress, smärta och utmattningssyndrom har tagit över till100% sedan mer än ett år. Tröttheten har jag behandlat med alkohol! Jag blir piggare, men ångestfylld därefter. Uppenbarligen ingen bra metod. Jag har druckit nästan dagligen, 2-3glas vin på vardagarna, 1-2 flaskor vin/kväll på helger. Toleransen tycks vara skyhög.
Måttlighetsdrickande fungerar inte, kan jag konstatera efter flera försök. Just nu vill jag bara slippa dricka, i första hand i dag, helst hela veckan,
Jag erkänner mitt beroende för min partner och min närmsta vän. De tycks ändå inte riktigt förstå allvaret. Kanske för att vi delar samma beroende, mer eller mindre?

Jag har försökt att skrämma mig själv genom att ta reda på alla konsekvenser som alkoholen skapar. Jag vet inte längre hur jag ska hantera Beroendet?

Några tankar för den här dagen:

- Inget vin idag! Jag behöver inte det!
- Använda djupandning som metod då tankarna kommer
- Ta frisk luft direkt

Jag behöver Hjälp! Har försökt anmäla mig till internetbaserad behandling men vet inte om det funkat för jag får ingen bekräftelse?

Tog i princip 2 mån av dagliga vintankar för mig innan det släppte. Sen har jag funderat mycket på alkohol och hur mycket som är förknippat med det. Tycker det är lite bekymmersamt. Och farmor, jag tror inte man måste bestämma sig. Men jag märkte de riktigt, riktigt positiva effekterna först efter ett par mån, så det är nog ändå bra att ta ett längre uppehåll så att man hinner märka sånt.

farmor

Jodå, det går bra! Min fysiska träning är definitivt inte kompatibel med alkohol så jag har lösningen inom räckhåll! Jag tror att så snart jag tydligt känner och ser effekter av min träning, så ökar motivationen ytterligare. Bra att höra Sisyfos att även du hade dagliga vintankar i två månader. Då är jag inte onormalt utan bara en nykter alkoholist! ?
Nu ska jag inte tänka bara en dag i taget. Nu räknar jag veckor istället! ?
6 veckor ska min lever få, till att börja med! Japp!
Tack Macadi, helgen har varit bra! Mycket träning och frisk luft!

Eulalia

att höra Farmor, att det går bra. Ditt inlägg strålar "nöjd"! Underbart! Kramar

farmor

Ja, kanske tar jag ut min glädje i förskott. Men det kan jag unna mej för jag har bestämt mej. Inget vin kommande helg heller! Det finns en rofylld känsla att finna i nykterheten. Jag vet fortfarande inte vart detta nyktra liv ska leda mej. Jag tittar inte långt fram i tiden. En vecka i taget, det känns långt för mej. Ofattbart att jag inte varit nykter en sådan "lång" period på 20 år?!? Hur kan jag ha blundat och förnekat mitt alkoholberoende så länge?
Det har helt enkelt inte funnits någon ärlig vilja till förändring tidigare. Jag har inte uppmuntrat mej själv, bara klagat och skällt på min ynklighet att inte fixa måttlighetsdrickande.
Utåt sett har jag uppfattats som hälsosam och sportig. Inom mej har jag känt kluvenhet och oärlighet. Kroppen har jag skött om och tränat, ätit hälsosamt på dagtid. På kvällarna har jag tillåtit vinet misshandla mina inre organ.
Till slut började jag se yttre tecken, svullen buk, mörka ringar under ögonen, rödvinsfärgade tänder!
Nu efter 3 veckor har magen lugnat ner sej, jag behöver inte längre sminka concealer under ögonen, tänderna är inte lika missfärgade ( jag tror banne mej att jag ska unna mej en tandblekning, nu när jag inte kommer att sabba det med rödvin ? )

Eulalia

unna dig en tandblekning. Det är du värd, du gör ett så jäkla bra jobb. Kram <3

farmor

Ebba och Eulalia, fint att ni hänger här och läser mina tankar. Insikterna kommer allt eftersom. Men även frågorna, hur hamnade jag här? Alkoholberoende?
Vardagsdrickandet är ett avklarat kapitel. Det får bara inte förekomma! Där får jag använda mej av min pliktrogna sida. Ett beslut inför mej själv och mina nära som jag inte kommer att svika.
Det finns inga undantag. Varken semester eller andra resor.
Jag fortsätter med nyktra helger eftersom jag har fått det rådet av många erfarna här. En längre nykter period för att bryta mönstret. Maken hade inte ens tänkt tanken att åka till systemet den här helgen. Det känns bra att inse att vi kan ha jättefina helger utan vin.
Det ger mej djup och äkta glädje. Att bryta ett invant mönster efter 20 år kändes först omöjligt. Men det gick! Aldrig mer slentrianmässigt vindrickande. Det är vi överens om.
Jag berättar om mina beslut för min egen skull. Jag vill ha det på pränt. Det är ju verkligen en tydlig vändning värd att dokumentera.
En fin helg önskas ( unna er en bukett tulpaner)

Leverjag

När jag läser hur ni båda har fina nyktra helger och väljer bort slentriandrickandet. Det är nog ofta just det och sedan kommer missbruket, suget och tvånget.

Jag fascineras av dig och många andra här som berättar hur de tränat och hållit sig i form och samtidigt druckit mycket. För mig hänger det inte ihop alls. När jag är dekadent då gäller det alla fronter. * jag fattar faktiskt inte hur ni klarat att träna när ni druckit? Men du har ju ändå lyckats ha en slank och sportig kropp. Imponerande. Och nu utan concealer. **

Så mycket grattis till dina fyra veckor och stora förändring!
Kram

farmor

Hur kan en alkoholiserad farmor orka träna? Ja, Leverjag det handlar om vanor och disciplin. Jag har tränat och varit fysiskt aktiv i hela mitt liv. Det har aldrig varit en aktivitet som jag ens funderat på, ska jag? Eller ska jag inte?
Jag bara gör! Därför har det ökade alkoholberoendet skavt på min självbild. Det stämmer inte att måna om sin fysiska hälsa och utseende samtidigt som jag hällt i mej vin på kvällarna.
Därför tror jag starkt på min förmåga att hålla fast vid min nykterhet. Det ingår också i min självbild. Det behövs inte mycket förklaringar till omgivningen att jag avstår alkohol när de redan vet om min fysiska aktivitet.
Det som tippade mej över kanten var mitt utmattningssyndrom. Sjukskriven utan fasta rutiner. Visserligen fortsatte jag att träna, men inte alls med samma glädje, inte med samma resultat.
Jag tränade och grät samtidigt ibland. Vet inte om det är imponerande eller dumdristigt...
Utmattad till kropp och själ gav jag mej ändå ingen vila. Alkoholen blev min vila.
När beroendet ökade blev alkoholen också den uppiggande kicken. Den utmattande tröttheten gav vika för en stund. Plötsligt blev effekten av alkohol tvärtom!
Det finns ingen väg tillbaka till alkoholdjävulens famn. Jag har vänt ryggen och styr mina steg åt motsatt håll. Får se vart det leder....
Förändringen pågår....

farmor

Det hänger verkligen på vilja och motivation! 8 månader måste verkligen ha stärkt din motivation. Så härligt att höra! Kramar! ( du skulle ha fått både puss och hjärtan om inte möjligheten till smileys tagits bort)

Åter

Jaså den möjligheten är borttagen, undrade just.
Varför?

att följa din tråd farmor! Jag skulle kunna bli morfar vilken dag som helst, så vi är ju båda inga ungdomar längre om jag förstått det hela rätt. Hög tid att välja rätt väg med andra ord, och du inspirerar mig. Med tanke på alla år jag varit i lag med A är det dags att avsluta den relationen helt och hållet känner jag. *
(Tror att smileys funkar, jag testar)

farmor

Skicka frågan om smileys till supporten om ni, liksom jag saknar funktionen.
Jag blir överraskad och glad över Fenix kommentar att jag inspirerar. Det är ju det som är det fina här på forumet, att vi genom att helt enkelt säga som det är inspirerar, får stöttning och kraft. Jag behöver er som läser och kommenterar och er som skriver och reflekterar. Kramar och hjärtan!

farmor

Flera stressande triggers i veckan, ytterligare i går....hittade en skvätt cognac...drack allt i ett svep! Förlåt förlåt mej själv....Nu är jag ingen förebild längre. Jag gjorde det medvetet. Det var äckligt! Jag ville få ett avslappnande rus! Men icke! Toleransen är visst fortfarande hög......pust

Avslutat konto

Bli inte alltför arg på dig själv nu. Du är visst en förebild här med dina kloka och peppande ord. Upp i sadeln igen bara! Du är bra, kom ihåg det!

Leverjag

Mitt råd, bara fortsätt som innan. Du suktar efter avslappning i alkoholen.ndet finns där hos mig ibland också. Det är inlärt. Så bra att du haft så sunda rutiner. Jag har också varit utmattad i perioder och alkoholen har gett både lugn och energi. Det är bara det att den ger så mycket annan skit med. Beroendet sitter fast i mig. Det vet jag nu. Jag återgår till beroendet ganska snabbt om jag dricker och ger då upp allt. Jag får därför inte börja. Jag tyckte jag hade stöd av att ha läst här att direkt efter intag, inte fortsätta dricka, utan bara fortsätta. Jag gjorde ingen stor grej av det i mitt huvud utan var inställd på den långsiktiga förändringen och fortsatte som tidigare nykter. Lite svajig några dagar men sedan gick det bra igen.

Kan du hitta något annat som ger dig det du söker tror du? Tror verkligen meditation skulle fungera bra om du övar upp din förmåga att nå total avslappning mentalt. Inte lätt men ett mycket effektivt verktyg! :-)

Kramar *

farmor

Ja kära nån, det var kanske en dl. Cognac. Brukar aldrig dricka. Kände bara en längtan efter lugn och ro, istället för oro.
Ingen berusning att tala om. Bara äckligt som en medicin utan verkan. Det var helt klart placebo!!!
Nej, jag ska inte gräva ner mej i självömkan. Det är bara så mycket oro runt omkring och det gräver sej in i vår relation och in i mej.
Tack för konkret uppmuntran och goda råd. Det är ingen stor grej. Det är bara en bekräftelse på mitt beroende och en bekräftelse på att det inte hjälper.
Helt galen anledning att dricka alkohol! Självklart hjälper det inte mot oro och ångest.
Ja, jag ska hitta ett annat sätt....
Hade en stark önskan att simma idag.
Det är nog ett alternativ.... Ska prova.
Pilates och yoga använder jag redan.
Kroppsscanning provade jag tidigare, kanske nåt att testa igen.
Jag SKA hitta verktyg som fungerar för mej!

Macadi

Vi VET ju att små "missöden" är en del av tillfrisknandet och nu är du på banan igen, en erfarenhet klokare!
Vem är väl en bättre förebild än den som är ärlig och står för sina "misstag"?
En stor kram till dig!

Du dömer dig själv hårdare än du skulle döma någon annan. Jag ska strax bekänna ett verkligt fiasko i min egen tråd. Jag skulle bli uppriktigt förvånad om du dömde ut mig fullständigt * Trots att jag kanske förtjänar det. Hade f.ö. Exakt samma erfarenhet spm du. Så inte värt det, men nu vet vi det farmor.

farmor

Jag är glad över den uppmuntran jag får. Ärlighet kommer alltid att vara viktig för mej. Hur ska jag annars få det stöd som jag behöver? Tack!
Huvudvärk hela natten och en krypande ångest * Så tydligt hur jag reagerar negativt på alkohol. Det finns ingen längtan längre. Men jag kan inte riktigt förstå vad det är som jag saknar i nykterheten? Vardagarna är inga problem. Men helgkvällen blir långsam och lite trist. Där känner jag ingen befrielse för stunden att vara alkoholfri. Då siktar jag på nöjdhetskänslan som kommer på måndag.
Även om jag inte kände ett avslappnande rus så reagerade kroppen med ångest och baksmälla!
Hah! Rätt åt mej! Inget jag längtar tillbaka till!