Har tusentals med gånger tänkt att jag dricker för mycket och fel. Utan att göra något åt det....
Har förstör flera kompisrelationer på grund av mitt drickande. Utan att göra något åt det....
Har orsakat min familj lidande på grund av mitt drickande. Utan att göra något åt det....
Har ljugit och smusslat och levt ett liv som jag inte vill ha på grund av mitt drickande. Utan att göra något åt det...
Listan kan bli hur lång som helst med all idioti som jag gör ( och inte gör ) på grund av alkoholen.

När jag ser det så här svart på vitt känns det som om det är någon annan som skrivit orden.
Det kan väl inte vara jag?
Vem/vad har jag blivit? Ett monster?

Hur kan jag med vilja utsätta mig och min omgivning för detta lidande?
Vet inte....
Det enda jag vet just nu är att jag vill vända på skutan.
...och jag behöver hjälp.

Känns lite bättre att läsa att man inte är ensam om att inte ha makt över sitt drickande.
Grips av allas öden och berörs starkt av allas styrka att vara här på forumet. ( inkl. jag själv ;))
Framförallt blir man mycket berörd över allas vilja att stärka och hjälpa varandra.
Tack!

Avslutat konto

Det undrar jag också. Har ju så många gånger sagt att jag aldrig mer ska dricka och här är jag igen. Haft uppehåll i en vecka den här gången. Har haft uppehåll i månader tidigare och trillat tillbaka igen. Vågar inte lova, önska, svära på att jag aldrig ska dricka mer. Vet att jag vill bli helt nykter såklart. Har läst runt tillräckligt i trådarna för att inse att ingen går säker. Det finns dom som är tillbaka här efter flera års nykterhet. Det är så skör is man går på som nykter alkoholist. Varje steg måste avvägas noga. Precis som varje tanke i mitt huvud måste vridas och vändas på. Jag har nån gång tänkt att jag skulle vilja vara måttlighetsdrickare men vet att det aldrig skulle gå. Det skulle vara alldeles för krävande. Varje sekund skulle vara en kamp. Jag kan nog bara få vila i en total nykterhet men vet att efter år av misslyckanden att det är en svår väg dit. Vågar inte säga att jag aldrig mer ska dricka. Mitt mål är ett helnyktert liv. Jag börjar med en månad för det tror jag att jag klarar och sen får vi se. Hur känner du Leverjag?

Leverjag

Det är inte så lätt att förlika sig med aldrig mer och att man är alkoholist som inte klarar alkoholen normalt. Den här gången har jag på något sätt faktiskt gjort det. Fattat att det inte går längre att vara normal med alkohol. Det gör det lättare. Tycker också på sätt och vis att vara helnykter är enklare. Tror jag har svårt för balansen som för alla är svår med alkohol och ännu värre för en omåttlig person som jag. ;-))

Vill bli fri för alltid. Vill nå ett halvår, ett år, två år osv. Det är liksom tills vidare nu...helst alltid. Det är som att leka med en handgranat utan säkring och så äventyrslysten är inte jag...riktigt. *

Avslutat konto

Du har en otrolig insikt som du kommer att komma långt med. Jag känner precis som du att jag vill bli fri. Leva och vara i livet som det är. Utan alkoholen som styr ens liv med järnhand. Den där handgranaten ska vi nog allt se till att ta hand om!

Leverjag

Vill vi att en drog ska styra vårt liv, tankar och känslor? Varför missbrukar vi inte annat? Jag tror att det är alkoholnormen och romantiserandes överallt som gör att jag är alkoholist och inte heroinist eller liknande. Om vi kan göra om bilden av alkohol i våra hjärnor och se den för det nervgift den är, då är det lätt att avstå.

Mmm, den behöver tas om hand och hanteras säkert. :-)

Avslutat konto

Vaknade som vanligt i morse med sprängande huvudvärk och ömmande och tung kropp. Skillnaden är dock att sinnet känns lätt eftersom jag lagt mig nykter. Jag behöver inte ligga och fundera över vad som hände igår kväll. Sa jag nåt dumt? Hur mkt drack jag? Skrev jag nåt på fb? Allt är kristallklart. Den känslan är underbar. Trots huvudvärken. Den borde kanske börja försvinna nu.. Undrar hur lång tid det kommer ta den här gången innan abstinensen ger sig? Jag får vara lite självömkande idag eftersom det inte är bakfylla det handlar om för då hade man ju fått skylla sig själv...

Avslutat konto

Imorse när jag vaknade kändes allt lite lättare. Huvudet värkte inte lika mkt och kroppen var lite lättare. Tankarna snurrar kring alkohol hela tiden. Precis hela tiden. Inte att jag är sugen och vill dricka utan mer tankar om framtiden. (Det kanske är sug trots allt) Hur vill jag ha det? Förnuftet vet att jag aldrig kan dricka normalt. Kan kanske gå en tid med stark järnvilja men efter en tid kommer katastrofen att vara ett faktum. Jag vet att jag förr eller senare kommer att bli för full igen och självföraktet kommer som ett brev på posten. Jag måste bearbeta min hjärna att acceptera ett liv utan alkohol. Måste välja bort vänner och sammanhang där alkoholen är i centrum. Det kommer bli tomt. Det kommer kännas tråkigt. Men det är nödvändigt.

farmor

Det är svårt att tänka långt framåt tycker jag. Behöver man göra det? Måste man ta ett förnuftig beslut för all framtid? Jag vet inte, jag undrar bara....
Känslan av att ett nyktert liv blir tråkigt hoppas jag är övergående. Kan man hjärntvätta sej själv med mer positiva tankar? Friheten och möjligheter som finns utan alkohol?kanske göra en +och en - lista över alkoholens påverkan i mitt/ditt liv?
Jag brottas med samma tankar som du, det är därför jag ställer frågorna. Både till dej och mej...

Avslutat konto

Som det känns just nu så är det bara minus med att dricka. De gånger när jag lyckas dricka måttligt så är jag helt slut av ansträngning. Är liksom fixerad. Ska jag bara dricka ett eller två glas så kickar jag igång direkt. Sista tiden har vi bara köpt flaskor för att det är lättast att bara dela en flaska till middagen och that's it. Men när flaskan är slut så tänker jag oftast att jag lika gärna kan gå sova eftersom det inte finns mer att dricka. Sjukt! Skulle det finnas mer så tänker jag fixerat vid det även om jag bestämt att jag bara ska dricka två glas. Mår nästan bättre att vara helt utan för då kan jag koppla av och vara trevlig och tänka på annat. Eftersom jag är särbo och ibland är helt ensam hemma så kan/kunde jag dricka till jag stupade om jag hade en box hemma. Sällan att jag lyckades hålla det till några glas utan jag bara hällde i mig. Skulle någon av mina barn vara hemma så trodde jag att jag skötte det men de har berättat att de inte gillade att se mig onykter nu när jag tagit upp det. Hemskt!
Det är nog som du säger Farmor att jag inte behöver tänka så långt utan bara ta en dag i taget. Bestämma varje morgon att jag ska vara nykter. Att det känns som om livet blir tråkigare är ju bara dumheter det inser jag förstås. Det sitter ju i huvudet. Lyckan finns inte i alkoholen. Alkoholen är en flykt från verkligheten. Att slippa vara i stunden. Jag måste jobba på att vara närvarande här och nu...

Klok.kvinna

Så tänkte jag också förut. Att inget kul skulle finnas kvar, allt skulle bli lite gråare.
Nu känner jag precis tvärtom. Allt blev ljusare, klarare, jag ser färger där jag förut bara såg dimma. Jag hör, jag ser, jag känner, jag upplever allt mer intensivt. Livet blir så mycket mer och jag gläds verkligen åt det. Förut levde jag mitt liv i en dimma, på kvällarna vinberusad och på dagarna ständigt trött. Fanns väl ärligt talat inget särskilt kul med det...

Avslutat konto

Börjar känna lite så jag också nu, Klok kvinna. Att jag är lite på väg ut ur dimman. Huvudet är klarare och skakningarna har upphört. Dket är så skönt när jag kommer på att jag inte tänkt på alkoholen på flera, flera timmar. Första dagarna var det ständigt sug och tankarna kretsade ständigt kring alkohol. Har sovit mkt bättre senaste nätterna också. Är 50+ och har sovit risigt en längre tid och har trott att det var klimakteriet som spökade men nu har jag inte vaknat alls så många gånger per natt som tidigare. Snacka om dubbel vinst! Har trott att jag behövt vinet för att sova men inser att sömnkvaliten är 100 ggr bättre utan. Känner mig piggare nu än jag gjort på länge. Vill inte tillbaka in i dimman igen. Gud hjälpe mig att komma ihåg det..

farmor

Det är ju en sak som är toppen med forumet, att man har kvar sina tankar och verklighetsbeskrivningar. Ärlighet lönar sej i längden. För att inte glömma är det bara att läsa i sin egen tråd. Jag tycker att det hjälper mej!

Avslutat konto

Ja, det är lite som av en dagbok. Skönt att skriva av sig. Extra bonus när man får respons och pepp. Man får också inspiration och styrka av andras berättelser. Önskar att jag var bättre på att peppa andra. Har väl med självförtroende att göra. Känns som man inte har nåt att bidra med. Toppen att ni är så många andra här som är helt underbara på att skriva och peppa i varandras trådar.

Avslutat konto

När jag tog nya tag den här gången med nykterheten så bestämde jag att jag absolut inte skulle ha något hemma. Med undantag för några flaskor champagne jag fått i present och som stått och samlat damm. Har ju bara hållit upp i 11-12 dagar och på den tiden har jag hunnit få två flaskor av intet anande vänner! En flaska vin av en vän som hälsade på första gången här och en flaska likör av en vän som varit på kryssning! Så typiskt! De ville ju bara väl och vet inte vad dom ställer till med. Nu står flaskorna där och hånler lite åt mig. Har ännu inte haft en tanke att öppna någon av dem, men den dagen (kanske) kommer. Ska ge bort dom direkt. Vågar inte ha dem hemma. Tänkte först att det är ju bra att ha nåt att bjuda på när jag får besök, men vågar inte jinxa. Det kan sluta med att hjärnan tycker att jag ska bjuda mig själv.....

Håhåjaja

Hej! Det låter som att du behöver göra dig av med de där flaskorna. Kanske redan nu med en gång. Det är ju ingen idé att ha dem stående hemma, du ska ju ändå inte dricka dem. Eller hur? Det kanske känns skönt att vaska lite champagne? Skämt åsido, du vet att jag förstår vad du går igenom. Pepp pepp pepp! Här skiner solen i dag, kanske hos dig med? Gå ut en sväng om du har tid och möjlighet, köp en tidning, sätt dig på ett kafé och titta på människor. Kram!

Avslutat konto

Ja, du har så rätt så, flaskorna ska ut fortare än kvickt! Har ju alltid drömt om att få vaska skumpa ;) Jag har ledig dag idag och ska precis som du skriver ta hunden och gå ut och njuta av det fina vädret. Torrt, klart och krispigt! Såg att du själv sitter på jobbet men jag vill ändå önska dig en fin torsdag och hoppas att du kan koppla bort dom jobbigaste tankarna. Har själv också tagit en första kontakt med VC men har bestämt att jag ska försöka klara det här själv men har fått ett telefonnummer till en terapeut om jag behöver stöd. Vi får se hur det blir.
Vi peppar varandra! Kram tillbaka

Avslutat konto

Äntligen fredag-uttrycket har hos mig (och många andra antar jag) alltid förknippats med äntligen ok att dricka/hälla i sig vin. Vill fortfarande känna den där härliga känslan/yran som denna dag ger men i nyktert tillstånd. Får bulla upp med andra godsaker istället. Unna mig sånt som jag annars tyckt varit för onyttiga och ohälsosamma. Precis som om inte vin och öl är det?
Härligt med helg trots allt och jag ska minsann visa att det är min kloka och nyktra sida som bestämmer även denna helg!

Avslutat konto

Har nu varit helt utan alkohol i runt tre veckor. Har undvikit att konfronteras med alkohol så gott jag har kunnat för att underlätta att falla tillbaka. Har haft sug lite nu och då men det har varit rätt lätt att trycka undan det. Har läst mkt här på forumet vilket hjälper VÄLDIGT mkt när suget sätter in. Det är inte svårast i början för mig trots sug och abstinens utan det svåraste är när minnena börjar blekna och jag tror att jag kan dricka lite när jag varit duktig så länge. Måste varje dag påminna mig att det inte går och skriver därför här.

Leverjag

Det sitter i skallen. Det är det där tankarna som behöver förändras. Med tiden bleknar det lite men visst att med ett glas fixa nollställning av systemet som avslut på helgen sitter ganska så hårt inpräntat. Ju fler helger som går tycker jag att det där minskar. Det blev skönt att ta helg ändå. Det tyckte jag inte i början.

Jag tycker det har hjälpt mig att träna något ungefär den tiden som jag börjat dricka. Blir lugn, får endorfiner och känner mig nöjdare med mig själv. Det bryter vanan också. En annan sak som är viktig för mig är att se till att jag inte är hungrig och törstig. Det är då suget kommer och då ser jag till att stilla de behoven först. Att inte ha ngt hemma är A och O för mig. Jag har lovat mig att aldrig mer dricka ensam hemma i alla fall. Det är destruktivt och leder i superfart till överkonsumtion för min del.

Låt det gå en längre tid. Greppet släpper mer och mer. Heja dig!

Avslutat konto

Jag har efter dessa tre nyktra veckor lärt mig när suget sätter in. Har nästan "klockat" det vid samma tidpunkter varje dag. Ser då till som du säger att ha nåt att äta eller dricka till hands för att parera. Har gett bort all alkohol jag hade hemma. Kul att göra någon annan glad. Tänkte noga efter om jag skulle ge bort eller hälla ut eftersom man inte vet om man ger till "rätt" person men jag får hoppas att det var rätt beslut. Det finns ju faktiskt dom som kan hantera alkohol.
Drömde inatt att jag glömde bort att jag inte drack. Vaknade i drömmen och hade värsta ångesten. Gud, vad skönt när jag vaknade på riktigt och förstod att det bara var en dröm. Har haft liknande drömmar tidigare när jag har haft uppehåll och det är hemskt.
Hade besök av min vuxna dotter igår som hade varit ute och partajat. Hon var förstås bakis med allt vad det innebär. Kändes skönt att själv vara pigg och pyssla om henne. Det skar lite i hjärtat när jag tänker på att hon kanske har ärvt mitt dåliga förhållande till alkohol. Alkoholismen. Hon är fortfarande en ung kvinna som sköter studier och jobb ansvarsfullt men tankarna finns där hos mig. Det är ytterligare en motivation för mig att inte dricka. Så jag kan vara närvarande och vaksam över mina barn och deras relation till alkohol. Skulle aldrig komma med pekpinnar eller anklagelser till dom men min egen avhållsamhet gör att jag kan se mer nyktert på deras drickande förhoppningsvis.

Avslutat konto

Sitter och googlar efter AA i min kommun. Jag vill gärna gå dit men är lite rädd fortfarande. Vet inte varför och för vad egentligen. Är inte ett dugg skeptiskt till att Gud omnämns för det tolkar man som man vill, behöver inte vara religiöst, om man inte vill förstås. Jag är väl rädd för att visa mig och ta steget ut att jag verkligen är alkoholist och behöver hjälp. Alla är ju där av samma orsak så jag förstår ju att ingen dömer. Ska man gå på ett öppet möte första gången? Ska man gå på ett möte bara för kvinnor? Önskar gärna råd och reflektioner om det är någon som har erfarenheten och lust att svara... Tack