Hej Alla,

Efter några fina "trilla-tillbaka" situationer så har jag försökt se om jag kunde hitta några siffror som kan påvisa % som faktiskt tar sig igenom beroendet och tar bort/eller hittar en balans, (i)sitt drickande.
Men jag kan inte riktigt hitta det, kanske för att det är en subjektiv bedömning? Någon här som har en tumme-pekfinger-känsla, eller som hittat en artikel liknande som kan vara intressant för ämnet?

Mvh

PP

Skriver inte ofta och det var länge sedan jag gav mig in i en ny tråd. Gör det i din lite ställföreträdande för alla nya trådar och alla nya kämpar här på Forumet. Ägnade mig själv åt en massa att läsa under min egen period av halvdan "vankelmodighet" inför att ta adjöken till alkoholen. Det råder inte brist på i formation om att det faktiskt är mycket svårt att bryta ett beroende, och kanske ännu svårare att hålla sig nykter. Detta letande eftr information var kanske även en "ursäkt" för mig själv att rättfärdiga mina egna återfall? Det handlar till sist om stor motivation, envishet, och att inte glömma om man villa lyckas. Det viktigaste är kanske att misslyckas inte innebär att vi är sämre än de som lyckas. Men idag är jag övertygad om att faktiskt alla kan. Och det är väl en tröst att veta att faktiskt 100% är potentialen på alkohol beroende som kan sluta?
Nu ser det tyvärr inte ut på det viset för vi kämpar mot en obehagligt mäktig motståndare. Själv blev jag faktiskt förbannad när jag för ett par år sedan tänkte på det. Skulle jag av alla tillhöra dem som levde med alkoholproblem livet ut? Var det meningen med livet? Riskera att spriten skulle ta livet av mig i förtid? Jag beslutade gång på gång att bryta men det var tufft. Till sist vekar det som jag i alla fall har levt med en ganska lång nykterhet i bagaget. Tillbaka vill jag inte, alkoholens positiva sidor kan för mig aldrig uppväga det negativa som det medförde.
Forumet är en mycket bra hjälp på vägen. Skriver själv inte så mycket idag, men läser till och från. Känner beundran för alla som hittar hit och börjar förändra sitt förhållande till drickandet. Det är ett otyg och kanske en av de svåraste uppgifter vi kan ställas inför. Därför känner jag stor respekt för var och ens resa mot nykterhet.Mitt enkla råd till alla är att om det är svårt att dricka måttligt och alkoholen ställer till problem så envisas inte med att tro att det är värt besväret. Livet är faktiskt inte över för att vi väljer nykterhet. Är det svårt att hålla sig ifrån drickat ett par månader så är det med andra ord avhållsamhet som gäller ;-) Det är i alla fall min syn på saken. Allt annat tror jag tar för mycket energi och riskerar att leda till förlorade år.
Lycka till!
//PP

för kloka ord och inspiration till oss som ännu vacklar och inte helt kommer ur skiten. Men jag tror med en åsnas envishet att jag till slut kommer att lyckas.

Jag har varit nykter ca 3 månader, och förstod efter många tappra försök och lika många misslyckanden att total avhållsamhet är min melodi. Och på något konstigt vis känns det mycket lättare än att hålla på och dribbla med procent, sorter, vita dagar osv osv. Till frågeställningen Emil så är det nog svårt med procent som klarar sig osv. Den enda sanning jag har erfarit med många nära som dött av alkoholrelaterade sjukdomar är att, fortsatt missbruk leder till döden om man börjat få skador i kroppen och inte slutar dricka alkohol. Däremot så ändrar sig metoder, "sanningar" om alkohol, och mediciner som kan hjälpa vid alkoholmissbruk. Jag har pratat med socialhandläggare som säger att det svåra i att hitta personer med alkoholproblem idag, för att dom allra flesta sköter sitt jobb och att det tar lång tid innan missbruket upptäcks. Då har ju redan både psykiska och fysiska skador uppstått både på hen som missbrukar och ev. övrig familj. PP och alla andra som skriver här och delar med sig, jag har läst i flera år och det är med bla era erfarenheter jag har lyckats sluta dricka. Tack alla som delar med sig <3 Ju mer info och kunskap man har om missbruk, desto lättare är det att hantera. Det finns så mycket råd, tips och ideer på Forumet och det är fantastiskt bra att läsa. Lycka till Emil, jag lovar du har alla möjligheter att klara det!!:)

Emil

Och tack för bra input. (Passar även på att ge tumme upp till dig och övriga i tråden, duktiga ni är, Felix-var en envis åsna!) ;-)
Ska utveckla detta lite, var rätt mager när jag startade tråden (och valde sämsta lämpliga trådnamn i forumet).
Jag har fullaste respekt för att man inte ska "slänga" runt siffror, som jag misstänker endast kommer vara de-motiverande för de flesta av oss i forumet som läser tråden.
För mig är det viktigt att läsa, söka information, för att förstå vad jag brottas med.
Eftersom jag misslyckas så många gånger nu så kan jag bara konstatera att jag missbedömt situationen.
Jag ser det inte som en bakväg, utan som en...hmm.. Omgruppering av insatser (som man sa i lumpen:-))
Mitt första steg var att se mig i spegeln och faktiskt sätta en "etikett" på mig -jag är alkolist, nästa var halvfärdiga lösningar som gått som ni förstår.. Nu tänkte jag bita huvudet av ormen och faktiskt se till fakta och göra en handlingsplan därefter.
@PP Jag håller helt med dig, 100% av oss har potentialen att lyckas, kunde inte säga det bättre själv!!
@ Miss lyckad, förstår helt... Arbetad och skött mitt arbete väldigt bra, trots... Ja, du vet..

Ska träffa min klinik nu veckan, ska se om dom kan ge en rimlig uppskattning på vad man inom vård-väsendet anser.
Stort tack för era svar!!