Jag är helt slut. Jag orkar fan inte leva så här. Jag har alltid haft ett beroendeproblem. Innan tog jag oerhörda mängder droger under många år, sedan slutade jag tvärt. Jag fattade ju att jag hade problem?
Nu dricker jag i stort sett varje dag. Och det har spårat ur, imorse vaknade jag och svepte en folköl och spydde. Jag vill inte dricka mer men jag vågar inte sluta? Snälla kan nån säga att jag klarar av att sluta utan att kontakta vården? Jag har klarat att inte dricka under några dagar i veckar men nu vaknar jag mitt i natten så fort alkoholen går ur kroppen med den vidrigaste ångesten. Jag behöver er. Jag har läst här länge och jag vill tro att jag klarar den första tiden utan vård men jag vet inte om jag fixar ångesten. Denna ångest medför nån slags hypykondri och ibland vet jag inte om jag dricker för att döva ångesten.. Vad kom först? Hönan eller ägget? Jag kan inte söka vård, snälla säg att de går ändå? Jag skakar inte, har inga hallisar, hör inga konstigheter men jag behöver erat stöd❤️

Du tar ett stort steg genom att skriva och berätta. Du vill verkligen bli fri från alkoholen så som det ser ut idag. Det verkar också som du försökt flera gånger, det verkar väldigt viktigt för dig, du ger inte upp. Du önskar klara de på egen hand och samtidigt låter det som du har en del kunskap kring abstinens och att vård ofta är det säkraste sättet. Har du någon idé om att ta en anonym kontakt för att rådslå lite angående det du oroar dig för, ut över detta forum?

Jättebra att du skriver här och läser runt, förhoppningsvis hittar du något som kan bli hjälpsamt. Ibland kan det ta lite tid innan man får svar. Vet inte alls om det skulle tillföra ny kunskap eller om det är intressant men om du skulle vilja läsa mer om abstinens kan du göra det under akut stöd här på sidan; https://alkoholhjalpen.se/akut

Vänliga hälsningar
Rosette/Alkoholhjälpen

Tro

Stort tack för svar. Ja det är ju abstinensen jag är rädd för, jag har ju lätt att få ångest ändå, så det går ju hand i hand. Jag letar oftast symtomen. Även när jag mår bra och har varit alkoholfri några dagar. Men just nu känner jag att jag försummar mig själv och jag vet att jag kan bättre än så här. Innan drack jag för att jag "älskade" de, nu dricker jag för att jag inte vågar att sluta.

Den onda spiralen är i rullning och jag hinner inte med. Den har iof rullat i några år, men jag har liksom inte hunnit med.

Jag är rädd för att vakna mitt i natten och det "burrar" i hela kroppen och jag kan inte somna om. Tänk om man lyssnat på sig själv tidigare?

Tro

Jag vill även tillägga att INGEN har en aning om detta. Jag som många andra döljer det mkt väl och under de kritiska perioderna träffar jag inte någon. Jag vill så gärna ha stöd.

Va bra att du berättar här, det är svårt säger du samtidigt tar du steg. Har du någon du tänker skulle kunna vara ett nästa steg i din närhet att berätta för? En tanke jag får, vet inte om de är hjälpsamt, om man känner sig osäker kring symtom kan man ringa till en beroendeakut, behöver inte uppge personuppgifter, kanske har de möjlighet att besvara några frågor ändå.

Det hörs tydligt att du tagit ett beslut nu, ta dig ur den onda spiralen, du vet du kan må annorlunda. Det vet jag med, och flera här vet också det. Du är igång nu, reflekterar här är kloka steg.
/Rosette

Tro

Jag har just berättat för min sambo. Han kommer stötta mig i detta och det känns bra. Jag har har försökt berätta innan men det har liksom blivit förminskat, man vill ju inte inse allvaret. Men nu vet han. Och jag. Det känns bra och han kommer stötta mig i detta.

Stort tack för svar! Jag saknar mig själv när jag är nykter och peppad på livet! Jag har missat så många dagar och jag vill verkligen ha en förändring. Jag har även visat min sambo denna sidan, vad jag har skrivit. Han ska va hemma med mig hela helgen och vi ska till skogen och grilla korv sa han. :)

NorthernSoul

Du verkar ha en jättebra sambo. Att grilla korv i skogen är nog en perfekt början på en resa mot ett nyktrare liv. Lycka till tro!

Tro

Ny har jag inte druckit sedan fredagskväll. Känner mig trög i huvudet, mest när jag står upp. Mår bra, lite ångest men de kan jag leva med. Jag äter bra trycker jag, sov hyfsat inatt. Svettades som en tok men somnade om när jag vaknade (varje timme) men det är bättre än för några dagar sedan när jag vaknade och trodde att jag skulle dö!

Hursomhelst så känns det som att i går var en bra dag att inte dricka på, och idag med :) varje gång jag känner ett sug ska jag gå in och kolla vad jag skrev som första inlägg. Då tänker jag nog om..

Tro

Jag vet inte om någon läser detta, men det känns ändå bra att vara här och läsa alla olika trådar och att fortsätta skriva.
Tänker att det är lätt att glömma bara för att man mår bättre.

Nu har det gått fyra dygn och jag är så oerhört glad att det är början av veckan och längre till helgen. Tänker att jag kanske har lättare att så emot ju längre det går. Och idag har jag inte haft ångest en enda gång. Jag sov rätt bra inatt (har alltid haft sömn"problem" mer eller mindre)

Tror att jag i snitt druckit 2 vinare om dagen (ibland mer, ibland mindre) sällan utan uppehåll och det har väl pågått några år.
Kram!

Anders 48

Bra jobbat hörru, med 4 dagar i bagaget - utan alkohol. Kämpa vidare - de första dagarna brukar ju vara värst, och de har du ju nu lagt bakom dig. Delvis. Var glad för det! Och bra att du berättat för någon, din sambo, som antagligen har sett eller förstått redan?! Jag håller på dig, ta en dag i taget.

Tro

Tack för svar! Ja han har ju sett hur mycket jag dricker, men han ville nog inte inse hur illa däran jag är. Jag förstår honom. Men nu pratar vi om det varje dag! Ja, det är bra. En dag i taget ❤️

basisten400

knaprar campral som det sägs tar bort suget när det kommer :) men tankar på alkohol kommer oc går det tar jue inte bort tankarna på alkohol
känner igen dem här känslorna nu när solen börjar komma fram oc parkbänkarna står ute igen
inom mig känns det som en storm vissa dar har på dagen varit utan alkohol i en månad oc 1 vecka hitills jag undrar förstås när nästa fylla kommer
kanske kommer den eller så kommer den inte :)
har helt slutat umgås med folk som dricker på stan men hejjar på dem iaf känner jue många av dem via flaskan så att säga
räknar inte dagarna sedan jag slutade dricka men visst är det kul att det dagarna går framåt utan alkohol
det ska nog funka detta :)

RaniLee

Härligt att du tagit första steget till ett liv utan alkohol. Jag är inne på dag 9 idag och är mycket inne på forumet och läser. Det ger verkligen stöd och för mig en livlina faktiskt. Jag skriver en del men läser ännu mer. Det ger så mycket att få ta del av andras historia och erfarenhet. Det finns så mycket kunskap och insikter att hämta här och som nykter, kommer jag även ihåg det jag läst och kan ta till mig. Härligt att din sambo är så stöttande och att du kan vara så ärlig mot honom. Bra kämpat och god fortsättning!

Tro

9 dagar! Heja dig, det var inte dåligt.
Ja, jag känner också så mycket stöd i att besöka forumet ofta. Tror snart att jag läst varenda tråd. Livlina. Bra ord!
Tänk att idag vaknade jag med ett leende, dag 5. Tittade ut genom fönstret, vilken fin utsikt! Jag ser vatten, tranor som flyger och hör fåglar som sjunger, solen skiner och jag är inte bakfull och vidrig. Haha tänk vad man missar när man super?
Jag är så otroligt tacksam för detta forum. Alla som kämpar och hjälps åt! Idag är en bra dag att va nykter. Jag läste någonstans, antagligen här på forumet "man ångrar aldrig en nykter dag" så sant.
Ha en fin dag, RaniLee!

Tro

"Dricker jag för mycket" hamnade min trådstart i. No shit att jag dricker för mycket. Jag var så desperat när jag startade den, så jag tänkte nog inte på var jag skrev den. den passar nog bättre i "förändra sitt drickande" oh well. Huvudsaken är att den finns. :)

Res

Vill sända en hälsning till dig - känner igen mig så mycket. Jag har också druckit - först för att det var gott men sen för att jag inte "vågade" sluta. jag blev som helt tokig då av abstinens. Nu är jag inne på min 25:e dag som helt nykter - känns otroligt härligt. Tack för att du påminde mig om denna kamp. När det gått några dagar - (i mitt fall) är det så lätt att man börjar "glorifiera" och försköna alkoholen och att få unna sig en härlig fylla.
Vad duktig och framförallt stark du är som har klarat att bryta den onda cirkeln - helt på egen hand dessutom! Vilken livskraft det finns hos dig. Jag har min tråd under "det vidare livet". Min tråd ligger säkert också helt fel - men jag var så trött på mitt drickande och självmedicinerande -att jag la den där ;)
Jag tar en dag i taget - och det har gått bra hittills. Idag ska jag fylla på hos rådgivaren med Antabus.

Jag var också så rädd att söka hjälp utifrån - men är glad att jag vågade. Stödmedicin har varit till en stor hjälp för mig nu i början av min nykterhet.
Nu har jag samtal med en rådgivare och ibland träffar jag läkare. Tar även blodprover. Då ser jag svart på vitt att mitt arbete i nykterhet ger utdelning - på leverprover/ blodprover. Medicin som Campral och Nalterexon tar bort en del av "suget" efter alkohol - och så tar jag Antabus 2 ggr/vecka - vilket hjälper mig mot återfall.
Stor kram till dig och grattis till fina nyktra dagar! Nu tar vi tillbaka livet!
Kram och kraft!

Christuz

Prova campral, tror det funkar, har precis börjat och det verkar ta bort intresset på nåt märkligt sätt. Ångesten är alkohol framkallad, 2 dagar efter en fylla brukar va värst, man e sig själv efter 3 dar. För att bli hyfsat återställd räkna med en vecka, värre än så är det inte, försök byta ut det mot nåt annat, rekommenderar styrketräning, du kan köra korta intensiva pass på en halvtimme, typ som att dra en whisky eller 2. Max effekt på kort tid...

Tro

25 dagar! Bra jobbat! Jag beundrar verkligen alla som törs ta hjälp utifrån. Otroligt starkt och tyder på en kämparglöd som heter duga! Idag är det längsta nyktra jag varit sedan 18-års åldern, är 30 nu. 7 dagar så nice.
Tänk att för en vecka sedan vaknade jag på morgnarna, spydde och hade hade ångest och var allmänt patetisk och vidrig.
Ärligt talat. Vakna med ångest, spy som en gris, drick mera, spy mera, drick mera och bli full igen. Helt sjukt att vara alkoholpåverkad är normalläge.
Jag pratade med min sambo igår att vi får aldrig glömma hur jag mådde, och att han ska påminna mig när jag glömmer, vilket jag vet att jag kommer göra.

Ja! Nu tar vi tillbaka livet! Pallar fan inte att ha ångest och skit.. Kram!

Tro

Ja, jag ska verkligen ha det i åtanke i framtiden om det behövs, har nu fixat 7 dagar och detta är nog första gången jag försöker förändra sätter jag dricker på. Jag känner mig inte så sugen så det känns ok just nu. Tack för tipset om styrketräning! Jag är ju en typisk sån som byter ut beroenden. Styrketräning låter som en bra ide! :)
Ha en fin dag!

Tro

Jag känner också att jag vill ge mig själv den här chansen att förändra mitt beteende. Det är jag skyldig mig själv. Jag har förutsättningarna serverade. 7 dagar, det värsta är över nu. Suget kommer att komma och jag kommer att dricka igen. Men inte på detta viset. Jag får ta fram mitt jävlar anamma. Jag kommer inte ha nolltolerans, men det kommer bli en stor förändring.