av Stockholm63a

Det äter mig denna alkohol. Äter upp mig innefrån så jag ej kan vara den jag är. Förstör allt. Orkar snart ej mer rest mig så många ggr men känner att jag väljer den mörka sidan mer och mer. Är så oroad. Förstör allt. Nu senaste relationen. Hör av mig till människor i min närhet men de förstår ej hur illa det är. Jag är rädd. Vet inte vad jag ska göra.

rabarber
fre, 2016-05-06 - 21:23

Vad bra att du hittat hit och att du startat din egen tråd. Det är starkt och modigt och ett viktigt steg mot en förändring. Här finns stöd, tröst och hjälp. Många som har varit och är i din situation.

Läs de fantastiska berättelserna som finns här. De är motiverande och inspirerande. Ärliga. De har givit mig enormt mycket kraft och styrka.

SkåneTösen
fre, 2016-05-06 - 22:19

Detta är ett jättebra forum och alla är så stöttande och förstår precis hur det är. Du är inte ensam. Skriv och läs. Det är till stor hjälp för mig, här kan man vara ärlig. Hoppas du blir hjälpt av att vara här. Beskriv gärna närmre hur du har det.

rabarber
fre, 2016-05-06 - 22:27

.. men kan du som SkåneTösen säger, beskriva lite mer hur du har det? Håller du upp just nu och lider av abstinens eller vet du inte hur du ska börja?

Stockholm63a
fre, 2016-05-06 - 23:31

Förlåt. Men har panik. Så svårt formulera mig. Är så ensam trött och uppgiven. Längtar efter mannen som gav upp. Jag vet inte vad jag ska göra. Men får återkomma då jag kan berätta mer. Bara så ni vet..värmde att ens få ett svar?

rabarber
fre, 2016-05-06 - 23:48

Hoppas att du får sova till slut och att imorgon blir en ny dag. Hoppas du hittar styrkan att skriva här. Eller i alla fall läsa andras berättelser. Det är många som är eller har varit i din situation. När någon nära inte orkar längre och lämnar. Jag är själv en av dem. Det är tufft och svårt, men kan också vara en början på en nystart för dig. Att det blir det som gör att du tar tag i din situation till något bättre. Kanske finns han där för dig då.

Styrka och kraft till dig!

Sisyfos
lör, 2016-05-07 - 07:13

Ja, det går inte att förstå de val som man faktiskt gör. Alkohol är en vidrig drog och man blir sjuk - oförmögen att tänka klart. Kanske behöver du söka hjälp? Och det går faktiskt att förändra, det går att välja en annan väg. Din tid är kanske där nu när valet är möjligt att göra.

Stockholm63a
lör, 2016-05-07 - 15:54

Tog den idag. Min antabus efter i veckor ha trixat för att slippa.. Klarar det ej utan. Suget för starkt och psyket spelar spel. Svajar som en jojo. Kände jag bara måste få i mig den trots ett enormt motstånd. Så sjukt att man ej vill dricka samtidigt skriker hjärnan efter mer. Så bara göra det. Vet sen tidigare att när jag väl fått den imig så kan jag ju ej dricka så efter ett tag känner jag mig lugnare. Det går ej åt så mycket energi till drickandet. Hu jobbigt. Känns så svårt vill ju kunna ha ett normalt drickande nåt glas nån gång men bara inse det ej går. Beter mig blir ej glad stänger in mig kan ej sluta gör bort mig ljuger osv..? Fattar ej varför saknaden och känslan av att det är mysigt med alkohol sitter så djupt. Ja redan lite ångest har druckit ett tag men lär ju bli värre om några dagar.... Bara hålla i för jag vill ej vara den jag blir av alkoholen. Jag vill vara jag. En god kärleksfull och ansvarstagande människa. Tankar till er alla denna lördag.

Lena72
lör, 2016-05-07 - 16:35

Jag vågar inte antabus, tyvärr. Är rädd att jag dricker i alla fall. Eller tar den bort suget?
Kram och kämpa på!

Äntligen fri
lör, 2016-05-07 - 16:57

"Jag vågar inte antabus, tyvärr. Är rädd att jag dricker i alla fall. Eller tar den bort suget?"

Tyvärr. Antabus tar inte bort suget.
För mig är det bara ett AA möte som tar bort eventuellt sug. Idag går jag på möte i preventivt syfte, så att inget sug någonsin dyker upp.

Stockholm63a
lör, 2016-05-07 - 18:48

Känner mig så jävla ensam. Ångesten kryper redan. Gråter o gråter. Extrem ensamhet känsla och ingen att prata med. Bara en men han orkade ju ej med mig så vågar ej ringa. Å sån lång kväll. Svårt koppla av allt bara snurrar blir orolig får tankar om otrohet och annat som bara föder ångesten än mer... Får ej stopp. Vill bara skrika.. Å gud hur stå ut?

Andreas
lör, 2016-05-07 - 18:53

Känner me igen mig lite. Förra helgen var jag utomlands på festival o hade så jävla skoj, träffade människor hela tiden. Nu blir det sån kontrast o sitta hemma själv i lägenheten i en sketen svensk småstad utan nån o prata med (mer än hunden). Man blir sugen på o dricka av bara de, men nej är sjuk o känner att jag verkligen inte behöver det.

Mattan
lör, 2016-05-07 - 19:04

Förstår verkligen krisen och känslor som stormar. En vän sa en gång att tiden är min bästa vän. Att gå igenom och komma ut på andra sidan med en visshet att mitt egna sällskap är något mycket gott att vila i. Vet att det är svårt. För mig hjälper promenader och musik i lurarna. Sitta hemma gör lätt att negativa känslor förstärks. Kram och ge inte upp!!!

Stockholm63a
lör, 2016-05-07 - 19:18

Tack. Så himla svårt bara. Tankarna äter mig som alkoholen. Helt knäckt. Tog mod till mig o ringde.. Inge svar gör ej saken bättre.... Å herregud. Nog förträngt hur denna ångest är. Känner mig så fruktansvärt intetsägande...?

Stockholm63a
sön, 2016-05-08 - 20:26

Suck. Efter helt ok dag dock med mycket spinn i huvudet o dåliga tankar om mig själv smyger jag iväg igen. Iofs bara folköl.. Med antabus är det ingen kul reaktion.mår så dåligt ändå tog suget över. Måste förlåta mig själv se framåt.