Jag läser på min och era sidor och slås av skillnaderna i berättelserns. På anhörigsidorna kretsar dialog kring Er. Ni som är fast i alkoholens grepp, dvs personen och ert beteende. På brukarsidorna nämns de anhöriga knappt. Är det verkligen så att vi är så oviktiga i kampen mot nykterhet? Är ni verkligen så inne i ert, att ni struntar i människor runt omkring er? Kan det vara så att vi anhöriga är en belastning? Vi ger er skuld? Förklara för mig och andra hur ni tänker. Tack för era svar!