Jag skulle vilja ge en trevlig present till mig själv. Jag ville ge mig själv en helt nykter helg.
Presenten är inte lätt att få tag i och kräver mycket ansträngning, men jag är väl värd det?
Är det någon mer som vill vara nykter denna helg?
Och helt seriöst, jag är livrädd att jag inte klarar av det.
Är det någon mer som är rädd att inte klara av det?

Jag tänkte precis att vi har flyttat till ett nytt hus för några år sedan. Min man planterade en rabarber. Den var klen och liten de sista åren, men i år... Du skulle se. Stor och vacker och stark! Det måste vara ett tecken, det tror jag på!

Visst är det konstigt. Att känna att man kan. Jag behövde inte heller någon speciell händelse att sluta dricka. Skulle vara ensam hemma en helg. Och efter minst femårs drickande varje helg (speciellt roligt när man var ensam) bestämde jag mig att vara nykter. Och det fortsätter så. Jag drack en GT och en öl under denna tid, bara för att se hur det är.
Det funkar för att jag vill så mycket och har strategier.
Fast jag har respekt för A. Kan falla när som helst och vill absolut inte.
Kram på dig.

rabarber

Vilken fin jämförelse! Nu blev jag alldeles varm : ) Känner mig verkligen så nu! Från att vara vissen och klen. Den bilden tar jag med mig. Tack för att du delade den och tänkte på mig!

Varm kram!

Det var spontant, Rabarber :) Bra att du blev glad!

Så vacker vårkväll och istället för att sitta med ett glas (sorry, en flaska eller en kartong, man måste vara realistisk) rose vin har jag svettats i 1,5 timme på gymmet.
Vad ska man säga?
Om jag hade vetat att jag dör om tre månader skulle jag nog ha valt rose.
Men jag vet inte! Kanske är det bestämt att jag ska leva tills jag blir 80??? Inte så roligt att bli leva som alkoholist då, rätt så jobbigt antagligen.
Dumt att inte veta i förväg.

Måste bara fråga, vad är roligast? Sitta ensam med en bag rosé el träna...
Tänker att tanken på att sitta med rosé och njuta är roligare, men vid själva aktiviteten har jag nog roligare vid träning. Den som haft roligast när man dör vinner :-).

Sisyfos. Vad betyder roligast egentligen för mig?
Jag tror att jag menade (utan att reflektera) känslan av dopamin och belöning i hjärnan. Jag får mer belöning av vin och det är en kemisk reaktioner, mer kick. Träningen kräver ansträngning, man måste tvinga sig att gå, man måste svettas, kämpa, och sedan kommer en liten belöning för mig, en liten avslappningskänsla i kroppen, kanske inte lika mycket som jag skulle vilja.
Samtidigt, efter en flaska rose står jag säkert där i badrummet och spyr i en halv dag, är det verkligen så himla roligt? Knappast, ha ha. Kan inte heller äta och har huvudverk.

Och så klart fattar jag att du skrev med lite ironi "den som har roligast när man dör vinner", men jag började fundera på det. Är det verkligen så för mig?
Jag har en bild på den berömda "strömberoende råttan" framför mig. En råtta som har en elektrod i hjärnan, i belöningssystemet (nucleus accumbens). När råttan trycker på en knapp, går en lätt ström till belöningssystemet och råttan får en kick. Ungefär som när jag dricker alkohol. Råttan slutar äta, dricka, fortplanta sig och dör till slut när den sitter där och trycker på en knapp. Den har roligast och skönast när den dör, ha ha.
Vad är skillnaden mot mig? Jag är ingen råtta (bara en kanin ;)
Jag söker efter meningsfullhet och vill känna den när jag ska dö. Och där kommer en fråga, vad som är meningsfullt i mitt liv?
Inte direkt träning, den är bara vägen att må bättre. Inte direkt lotion med god doft eller vackra blommor. De är viktiga för att jag ska orka göra meningsfulla saker. Så vad är svaret?
Denna månadens meningsfull händelse blir...
Resa till Ryssland. Jag åker dit med mina elever (jobbar som lärare). Det är deras initiativ, de samlade pengar, lärde sig en del språket, lade otroligt mycket energi. Vi gör det tillsammans, vi kämpar, drömmer och denna resa blir en del av deras liv som de kommer att komma ihåg resten av livet.
Jag ger dem en bit av mig själv, min glädje, inställning till livet, skratt.
Om jag hade druckit, det skulle bli en katastrof i Ryssland, jobbigt för dem, kanske konsekvenser på jobbet osv. Tur att jag inte dricker!
Ska nog tänka på denna resa när jag blir döende. Om tre månader eller när jag är 80.
Funderar på att börja anteckna alla meningsfulla saker som jag gör i mitt liv för att ha någonting att läsa när jag håller på att dö.

jas75

Det låter som en bra plan! Jag snor den listan av dig :D
Nr1: Bakat bröd som jag & lilleman avnjöt ljummet med smör, Salami & ost!

Kram :)

Det gäller att skaffa en partner som fattar hur man fungerar. Jag har en sån, inte för att jag var särskild smart när jag skaffade honom, men jag hade kanske lite tur.
En stor fest hos oss som jag själv planerade och anordnade. På lördag. Trevliga gäster. Och så klart vet jag inte hur jag ska göra.
Helst dricka två glas vin och det ska vara enough.
Men klarar jag av det?
Då kommer min smarte man och säger: om du håller dig till max två glas vin på lördag, får du tusen spänn av mig och då kan du köpa denna träningsklocka som du tjatar om så mycket.
Vad klok han är. Jag vill ha 1000 spänn för träningsklockan! Jag kommer att klara det, ha ha.
Ibland måste jag behandlas som ett barn för att det ska funka.

köpa rosévin idag. Punkt slut. Hur ska man klara att gå på biblioteket och inte till systemet som ligger precis bredvid?
Några förslag?

Levande

Skippa biblioteket ? eller gå till hyllan med medicin och ta fram en bok om alkoholskador.
Skojar lite för bäst är att ge allt i striden och sen får den sköna känslan av styrka när man klarat det.
Kram och lycka till

så att jag vill gnälla...
Sovit så himla dåligt. Har ont i magen. Trött och omotiverat till arbete.

Det som vi ofta glömmer är att sluta dricka vin löser inte alla problem. Nästan tvärtom, de blir mer påtagliga och tydliga.
Måste jag vara på toppen varje dag?
Kanske ska jag strunta i att låsas att jag mår bra idag.

Nej, det är inte bättre att inte dricka för mig.
Sorry, men det är bara att erkänna. Fast så klart, det är min sanning.
Jag har inte druckit på typ tre veckor, har faktiskt inte särskild stark sug heller, men det känns hemskt.
Jag äter SSRI, tränar, lever hälsosamt, har jobb som jag gillar, har vänner, underbar familj och inga stora problem. Alla "värden" är ok, jag har kollat det, alla hormoner är ok.
Trots det känns livet överväldigande. Något tungt mod lägger sig över alla sinnen och varje dag vaknar jag mer och mer deprimerad.
Det är så himla svårt att stiga upp och ta tag i saker, göra grejer.
Ingen glädje alls. Och så klart var det jobbigare förut med bakfylla. Men det är inte så himla mycket lättare utan.
Ibland skulle jag vilja skippa allt detta. Bara försvinna.

Evangeline

Hej från en som har vinliv och bakisliv i färskt minne (jag inleder dag 3!).

Jag har läst din tråd från början här på förmiddagskvisten. Känner igen mig i dina tendenser till den där "grådepressionen", bl.a. Det likgiltiga, liksom "Ingenting är riktigt roligt", och "jag kan lika väl dricka vin för även om jag vet att det inte är bra kan det kvitta - det blir inte så mkt sämre".

Så där har jag också funderat kring depp i förhållande till alkoholdrickande ganska mycket.

Tänkte bara säga, så här i mitt förnumstiga "dag 3 och vet allt"-tillstånd: Ring läkaren som skrivit ut antidepp till dig och säg hur du känner dig! Du kan ju kanske bara ha fel sort eller också måste dosen justeras?

Jag tror kanske att det är där det ska ändras i första hand, innan du ordinerar vin till dig själv. För du vet ju allt om vin som medicin, egentligen..Inte sant?

Kram från en sobsister

Evangeline att du bryr dig :)
Så klart känner jag denna känsla som du beskriver, dvs. "ingenting är riktigt roligt". Så klart drack jag så under många år. Det var en anledning att dricka.
Idag tänker jag lite annorlunda. Någonting har hänt, ändrat sig, det är på ett sätt bra. Jag känner inte lika stark behov att bedöva mig, vinet är absolut inte någon lösning.
Ja, men hur hanterar man sitt mående då?
Hur brukar normala människor må?
Finns det möjlighet att må bra hela tiden? Kanske inte. Kanske måste jag acceptera att så är det bara, idag var det så himla svårt att ta sig upp.
Hur hänger saker och ting ihop? Jag kanske tränar för mycket? Jag tar en paus i träningen idag, kanske mår jag bättre när jag vilar mig en dag.
Hur mycket ska man lita på SSRI? Medicin fixar väl inte allt i mitt liv och ska jag verkligen ta mer eller byta?
Vad svårt.

är så himla konstiga.
Nej, Rabbitgirl, du längtar inte efter 1-2 glas vin och god mat. Du längtar efter en hel flaska, vem försöker du lura? Lägg av.
Längtar du också efter allt annat som kommer efteråt? Efter tröttheten dagen efter, huvudverken? Kanske längtar du också efter att kräkas? Stå där i badrummet och kräkas upp allt god mat? Eller att skriva pinsamma medellanden till folk som du inte kommer ihåg dagen efter? Eller kanske liten blackout? Du kanske längtar efter att ramla och få blåmärken? Kommer du ihåg detta blåmärke som du fick i oktober? Runt ögat? Blåmärket var kvar under två veckor, alla undrade vad det var. Denna gång kanske lyckas du slå ut ditt öga? Eller ramla nedförtrappan och slå ihjäl dig. Vill du göra det idag Rabbitgirl?
Nja... Inte riktigt.
Klarar mig helst utan. Även om det blir en trist kväll.

Mia-Pia

Och resonemanget :) Rabbitgirl!
Visst är det som du skriver längtan efter 1-2 glas som är normalt, det gör ju alla andra... Men precis som du skriver är det hela flaskan som ryker! Ångest och pinsamheter. Bättre att låta bli helt!
Heja dig!

Tufft skrivet, bra formulerat. Bra frågor att ställa sig själv. Hur vill jag må, hur vill jag behandla mig själv?Jag läser och tar till mig.

Tja, jag läste på systemets sida att det inte blir någon mer belöning i hjärnan när man kommit upp i 0,6 promille. Då räcker ju 2 glas utmärkt... Om bara hjärnan kunde fatta det!
Det är verkligen bra att ta sig själv genom hela vägen till hur det blir... Och att minnas.
Och så tråkigt tycker jag egentligen inte att det är.