av Hjärtat

Hej!
Jag har blivit kär i en alkoholist. Jag har försökt avsluta relationen otaliga gånger då jag inte accepterar hans drickande. Men, efter varje gång har jag sökt kontakt igen. Han erkänner sitt beroende för mig. Vi är kring 50 år. Inte sambo, ännu, men talat om det. Jag har barn hemma. Hans barn bor hos sin mamma.

Jag är faktiskt mer på än han är. Jag har märkt att mitt humör följer hans drickande. Mår väldigt dåligt när jag följer min hjärna istället för hjärtat. Därför har jag till slut kapitulerat och är villig att gå in i relation fullt ut där jag vet att jag inte kan påverka hans nykterhet. Men jag vill finnas stark vid hans sida. Jag måste försöka! Jag älskar honom. Inte redo att ge upp kärleken.

Nu till dagens problem...
Vi har av olika anledningar bara träffats irl ett fåtal gånger de tre senaste månaderna. Hållt oss till mess och telefon. Jag vet att han älskar mig men jag ger honom bla dåligt samvete och han känner sig misslyckad. När vi setts har han varit nykter och det har varit lika bra som alltid.

För en och en halv vecka sedan åkte han iväg ensam på semester. Han höll sig nykter de första dagarna. Insåg ju längre veckan gått att alkoholhalten i blodet ökade. I lördags blev jag rädd att han skulle missa anslutningsbussen till flygplatsen. Han kom iväg. Jag skulle hämta honom på flygplatsen. Får mess att flyget är försenat. Ok, jag kollar innan jag åker hemifrån.
En dryg timme senare mess att han missade planet (!). "Hjälp mig härifrån!" Ringer honom, han har dåligt med batteri kvar. Jag märker att han inte är klar i huvudet. Efter telefonsamtalet får jag ett sista sms..."kommer nog aldrig hem". Efter det finns inga livstecken från honom. Hans mamma har inte hört något. Resebolaget har inte hört något. Jag ringde flygplatspolisen. De sa att de inte behövt hjälpa någon. Det fanns tydligen en man som varit full och som befann sig på flygplatsen men de kunde inte göra något. Är man full och vuxen så får man ta konsekvenserna...

Kände initalt att det var rätt tänkt. Låt honom sova av sig ruset. Men nu börjar jag bli riktigt orolig... Så lång tid ska det väl inte ta? Sista livstecknet lördag kl 17

Någon som varit med om liknande? Vad råder ni mig att göra. Hur ska jag förhålla mig till det?

Orolig!

Ullabulla
tors, 2016-05-19 - 17:28

Men det är just det medberoende är.
Att inte kunna släppa taget om alkoholisten.
Man kan inte sörja på ett normalt sätt just för att orsaken att ma går isär är så sorglig,en sjukdom.
man känner sig både sviken själv och som att man sviker den som faktiskt är sjuk.
Men en fantastisk bok jag kan rekommendera som satte allt på plats för mig är "kvinnor som älskar för mycket" Den var en bibel för mig och jag fick lära mig jättemycket om mig själv.
Inte om alkoholism utan just om mig själv och varför jag fungerade så korkat.

Hjärtat
tors, 2016-05-19 - 23:26

"Kvinnor som älskar för mycket" ska jag leta rätt på.

Du satte fingret mitt i prick. Åh vad klok du är Ullabulla. Det kommer alltid finnas en del av mig som kommer fundera, tänk om...

Nu har han gjort flera val, pga sjukdomen eller personlighet som signalerat med röd blinkande lampa att han valt bort en relation och framtid med mig. Det ska bara fastna i min hjärna.

Jag förtjänar faktiskt någon som uppskattar mig, väljer mig och inte sviker mig gång på gång. Det kommer bara att ta lite tid till jag landat i att någon kan älska mig och väljer mig varje dag. Ser fram emot den dagen! ❤

Poppe
tors, 2016-05-19 - 23:40

Jag är med. Dag 1. Har vaknat med ångest så många ggr. Känt detta självförakt men nu vill jag förändra mitt destruktiva liv. Jag vill inte isolera mig mer med vinflaskan nära till hands, ensam i soffan. Jag orkar helt enkelt inte mer.

Hjärtat
fre, 2016-05-20 - 06:12

Poppe, välkommen hit! Bästa valet du kan göra! En bra början. Skapa din egen tråd, skriv från hjärtat i med och motgång, läs andras berättelser och njut av en fantastisk resa till ett nyktert liv. Du är inte ensam här.

En minut, en timme, en dag i taget. Visst orkar du! ❤

Poppe
fre, 2016-05-20 - 18:03

Tack skytt! Jag orkar! Idag ett riktigt hemskt sug men klarade det tack vare alla er. Har läst era berättelser. Så starka och rört mitt innersta! Vet inte än hur man skapar en egen tråd men det kommer. Bara dag 2 men ?.

Hjärtat
fre, 2016-05-20 - 19:59

Poppe! Finn rätt forum, kanske "Förändra ditt drickande" , passar dig?

När du är inloggad så finner du texten "Ny tråd" . Sen är det bara att välja namn på tråden och börja skriva!

Kämpa på! Ser fram emot att läsa om din resa till ett nyktert liv! Du kommer göra dig själv en stor tjänst och många som stå nära dig nära. Styrkekramar!

Poppe
lör, 2016-05-21 - 08:03

Skytt. Dina korta kommentarer har betytt mkt för mig! Jag är här nu o det känns ok!

Hjärtat
sön, 2016-05-22 - 21:06

Så här kan en messkonversation se ut...

Delar med mig av delar av en messkonversation för ett tag sedan ...

Jag skriver en morgon ungefär så här:
"Tänk vad lycklig du gjort mig också. Saknar dig! "

Inget svar på hela dagen...

Han skriver på morgonen därpå :
"Vakta din rygg☺️?"

"Det man ger i kärlek kommer som kärlek tbx❤️"

"Längtar efter dig och saknar dina tankar och kärlek?

Mitt svar vid lunch:
"Öppenhet, tillit, inga andra kvinnor och tydliga försök till nykterhet. Du måste påbörja behandling, samtal, AA och börja med ex Antabus. Då finns det en chans för oss. Du måste vilja av hela ditt hjärta! ❤ Puss"

(Mitt försök till att ge honom ytterligare en chans till förändring... )

Hans svar ca kl 13:
"Absolut, jag ska behandla dig som du behandlar mig?"

(Sen dödsstöten från hans håll...)

"Tills dess vill jag vänligen att du far åt helvete och håller dig långt långt borta? ditt svin."

Är det konstigt att man blir sjuk när man älskar en person med alkoholproblem?

Ullabulla
mån, 2016-05-23 - 09:18

och försöker tömma alla möjligheter,infallsvinklar och vägar in för att nå honom.
Du gör allt du kan för att göra dig förstådd och hörd av den man du älskar.
Han ser samtidigt manipulationen.Att du med kärlek försöker ge ett budskap om att du finns där men på dina villkor.
Att han släpper sin bästa vän,alkoholen.

Så nu är det du som är boven och fienden som försöker skilja dom åt.
Så behandlade mitt ex mig också från det att jag ställt ultimatum.Han var inte så ful i munnen som din gubbe.
Men alldeles tillräckligt tydlig att jag inte längre var älskansvärd då jag ställt såna villkor i vår relation.

Så hans villkor är förmodligen,älska mig för den jag är.Jag kommer "kanske" att låta bli alkoholen om du älskar och väljer mig.
Då skulle allt vara frid och fröjd och ni skulle få leva tilllsammans och han skulle få fortsätta dricka och samtidigt få din kärlek.

Så stå på dig om du orkar,annars gör han det.

Hjärtat
ons, 2016-05-25 - 22:31

Jag står på mig, Han finns i mina tankar så ofta, men jag ska bli fri! Jag tänker vara den starka. Kan ev umgås med honom om jag ser att han verkligen försöker bli nykter. Jag tror dock att vår resa är förbi. För mycket skada har skett. Men, jag har haft fel förr... 0-kontakten består...

Hjärtat
fre, 2016-05-27 - 21:39

Idag har jag lyckats hitta "Kvinnor som älskar för mycket" av Robin Norwood. Nu ska det läsas! Har också lånat Mia Törnbloms "Mera självkänsla".

Kvällen har jag ägnat åt att läsa här i forumet. Har varit på väg att kontakta mannen flera gånger, men som tur är har jag läst lite av våra mess konversationer och då kommit ihåg att jag verkligen inte ska ta kontakt. Vad svårt det är! Jag är ofta ensam och har inte ett stort socialt nätverk. Det är nog en av anledningarna till att jag hållit fast vid det dåliga. Ensamheten har inte känts lika stark då.

Nu dags att krypa ner under täcket och börja läsa.

Hjärtat
lör, 2016-05-28 - 07:32

Jag är verkligen besatt av mannen...
Han tar alldeles för mycket av mina tankar. Det är sjukligt. Jag gör allt möjligt för att glömma honom, håller mig sysselsatt men han finns där som ett spöke. Jag har inte lyckats radera hans uppgifter från mobilen, mailen mm. Det fixar jag inte just nu. Jag håller emot och kör omvägar för att inte frestas att ringa på dörren. Jag skannar av vägen där jag vet att han rör sig om jag måste åt hans håll.

Jag undrar om han fortsätter dricka som han gjorde mot slutet. Jag drömmer fortfarande om de positiva saker vi hade. Jag gråter på nätterna, ibland.

Igår läste jag "Kvinnor som älskar för mycket" jag med tårarna rinnande. Försökte till och med döva med alkohol... Det funkar inte på mig, tack och lov! Jag dricker något glas för att det är gott och oftast i sociala sammanhang. Jag kan lätt avstå. Att jag lätt kan avstå triggar genast tanken att jag hade varit bra för honom i långa loppet. Dumma mig, för att jag tänker så.

Min hjärna är verkligen inte i balans just nu.

Behöver jag skriva att jag skickade ett mess strax efter gårdagens inlägg... Så klart inget svar, precis som förväntat , men jag hoppas någonstans fortfarande att han ska vakna upp från dimmorna och välja mig. Dumma mig!

Om jag ändå visste att han nykter valde bort mig... Nu skuldbelägger jag och ökar på hans ångest och får honom att dricka mer. Då väljer han så klart bort mig eftersom jag är ett hot mot hans stora kärlek, Alkohol. Vi har hamnat i en ond cirkel.

Fortsätter min kamp för att bli fri... Idag ska jag gå på nybörjarkurs i golf. :-)

Levande
lör, 2016-05-28 - 09:55

Tänkte på dig och att det är ingen skillnad. Vi som flytt in i dimman och du som flyr in i drömmen om hur det kunde vara.
Så många av våra knep borde funka för dig också, radera och spärra allt som har med honom att göra.
Har gått ur ett hemskt förhållande för många år sedan och mitt knep då var att sörja honom som död, i min värld så var han död.
Och fick då möjlighet att sörja färdigt samtidigt som en död inte kan komma tillbaka och ställa till det.
Så hoppas du finner din väg/ kram och lycka till med golfen ?

Hjärtat
lör, 2016-05-28 - 18:02

Jag försökte med ditt knep för ett tag sedan, Levande. Men hjärnan visste ju... Hoppet fanns även kvar då, starkare än nu. Men, jag är väl som någon som försöker sluta dricka. Innan jag verkligen bestämt mig så kommer jag inte lyckas...

1 juni är dagen då han försvinner från alla mobiler, mail mm. Ska grotta och gråta fram till dess. Det har jag just bestämt mig för. Kommer då också ta en paus härifrån en månad och återkommer med en rapport kring 1 juli. Att läsa och skriva "triggar" också på något sätt... Jag kan verkligen inte fortsätta så här. Det var sex månader sedan jag började skriva här. Jag måste agera annorlunda...

Kommer ha en grym träningsvärk imorgon pga golfen idag.

Kram till er alla som stöttar och sporrar mig.

Ullabulla
lör, 2016-05-28 - 19:17

att man måste komma på det inifrån.Jag har gått igenom min gamla berättelse och såg redan tidigt min koppling till att jag var beroende av honom på samma sätt som han var beroende av alkohol.Men ändå tog det flera månader till innan polletten verkligen trillade ned.
Jag ville så gärna kalla det kärlek.
Men jag tror att medberoendet/drogen exet var minst lika stark magnet som själva kärleken som jag också var tvungen att ta adjö från.

Så det är liksom många steg på vägen och precis som för alkoholisten så måste vi också på ytan inse att vi måste avstå kontakt.
Sen måste det sätta sig medan vi gör en massa misstag och faller.
och till slut kan vi förstå infrån och ut att det är kanske inte så mycket mannen utan beroendet i sig som gör det så svårt.
Just kasten mellan himmel och helvete.
Hopp sorg och glädje som liksom hindrar oss från att tänka klart och se klart.
men du är på mycket god väg skytt.
Jag var trögare än vad jag trodde var möjligt.

Hjärtat
sön, 2016-05-29 - 16:00

Vi har haft en bra mess-tråd idag. Det finns ingen framtid för oss. Han är arg för att jag har klampat in på hans revir. Han säger att viljan att bli nykter måste komma från honom. Det vet jag också. Det är bara att när man sett någon försöka, och försöka och varje försök gör att kvicksanden drar ner personen djupare då måste det till någon utifrån som påverkar händelsen.

Jag har raderat telefonnummer nu. Jag har dolt honom, men inte blockerat honom från mitt liv. Jag har bett om återkoppling hur hans liv ser ut framöver. Jag vet att jag kommer undra. Han kommer inte längre finns som en del av mitt liv.

Jag ska gråta mer. Sörja ordentligt. Jag har gråtit mycket denna helg, och mer kommer det bli. Det kommer inte bli lätt, det vet jag men "Snipp, snapp, så var sagan slut".

Hjärtat
sön, 2016-05-29 - 16:07

Jag är i chock! Fick just reda på att idag reser han på semester med sitt ex som det tog slut med för ett och ett halvt år sedan!

Snabba puckar! Kan säga att det var inte en av kvinnorna som han var med, för mindre än en månad sedan...

Hjärtat
mån, 2016-05-30 - 03:24

Tack för kramen! Den värmer. Som tur var hade jag skrivit inlägg nr 79 innan jag visste det jag skrev i nr 80. Det bara bekräftar att nu finns det absolut inget att hoppas och drömma om längre.

Tack för mig!