Hej!

Jag har precis hittat denna sajt. Bakgrund: för snart två år sedan fick jag mitt livs shock. Min man är alkoholist och drogmissbrukare (amfetamin). Han har varit alkoholist i minst 20--30 år enligt ett stort antal läkare m fl. Jag har trott att jag "känt" honom i 16 år nu. Han har varit en mycket fungerande alkoholist och jag har inte förstått vad som pågått mitt framför mina ögon. Lång historia som jag försöker korta ner här. Mycket har ju fått sin förklaring nu när jag sitter med facit i hand. Ligger nu i en komplicerad skilsmässa från en dement man som dessutom kört vårt företag i botten. Han har varit/är aggressiv, försökt strypa två personer, varit/är hotfull mm. Ljuger fortfarande och försöker fortfarande manipulera mig. Han har druckit sig till demens, ett slags epilepsi m fl hjärnskador. Men levern är det inga fel på. Jag skall nu börja om på nytt här i livet, något som jag ser fram emot. Jag förstår inte hur han tänkt. Han har byggt hela vårt förhållande på sina lögner. Hur kan man göra det???

Ja, jag har väl skrivit detta för att skriva av mig. Om det är någon som har liknande erfarenheter (med alkoholrelaterad demens eller en make/maka som varit oärlig från början) får du gärna svara och berätta om dina erfarenheter. Tack på förhand!

Li-Lo

Du har varit med om en hel del! Och nu står du med blicken fäst framåt samtidigt som du har erfarenheter du vill och kanske behöver tala om. Jag hoppas att du finner berättelser här som kan vara hjälpsamma för dig i din process. Fortsätt gärna att skriva och berätta om de såväl skrämmande som glädjefyllda utmaningar du sannolikt möter nu när du startar på ny kula!

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

JohannaL83

Hej!

Min pappa har idag blivit inlagd på en beroendeklinik för alkoholproblem.
När det hela började är svårt att säga, men jag märkte det mest i början av året. Han har varit en underbar pappa till mig hela mitt liv, ställt upp på allt. Han är noggrann, ekonomisk och bra på alla sätt och vis. Men nåt hände och han började dricka och det gick bara utför. Det känns så otroligt ofattbart och det är som jag är mitt i en mardröm. Att en så bra människa som jobbat hårt hela sitt liv kan vid 72 års ålder bli alkoholist... Hela mitt liv känns uppochner nu. Han har två fina barnbarn på 5 och 1år och jag är rädd att han inte ska kunna följa dem så länge till...
Jag tänker också på allt som jag får ta ansvar för som han inte kan nu. Han och mamma har nyligen separerat och jag är deras enda barn..