Varit tillsammans i 29 år, två vuxna barn - alltid högriskdrickare (i officersyrket), alltid haft svårt sätta ord på känslor. Sedan 4,5 år utbrött nedåtgången o pressen på familjen, samtidigt som jag doktorerar så träffar den då 20 åriga dottern en sjukligt svartsjuk, kontrollerande o sadistiskt lagd man, som betraktar henne som en ögodel o njuter av att dominera, kontrollera o äga henne - vilket slutade med stt hon sögs in i relationen o den mannens familj som linbar en "sekt" - hon klippte totalt med oss o hela sitt förflutna. Lierade sig med sin förlvare, därefter tilltog stress o press på vpr resterande familj - där jag med facit på hand insett min man (som varit "lugn") sjölvmedicinerat i smyg...hela min mans familj (föräldrar o syskon m respektive) som vi sökte informera o få stöd hos för vår dotters räknkng har agerat egendomligt fräckt o slutligen "tagit parti" o sen tagit avstånd från oss o min man - de saknar kunskap o flrstår inte allvaret o har helt feltolkat situationen som en "mamma-dotter konflikt" o som att att svörsonen inte duger. Detta är helt absurt, och stämmer inte - men han är dessvärre mkt manipulativ o en dubbelnatur - som lurar allt o alla. Vi tvingades släppa taget om dottern för 3 år sedan, sedan dess ör hon gift förra sommaren (påhejat av min mans familj på 40 mils avstånd, som har noll koll) och nu vöntar hon enligt rykten tydligen barn - hon är helt snärjd o hjärntvöttad. Det är en stor o smärtsam sorg för oss - jag har varit helt flratörd då jag framställs som syndabocken o dålig mamma, helt maktlös över detta dömande o flrdömande - tagit tid acceptera - men vi finns hör om/när dottern behöver - m en hatbrev mm omöjliggör kontakt. Detta har totalt nu även misstänker jag slutligen knäckt min man, det var nämligen mkt "pappas flicka"....min man blev mer o mer drickare sedan ffa sommaren 2015...vilket jag påpekade, och då erkönde han direkt o drog ned - trodde jag....men sen under hösten gick han som in i sin egen vörld o blev mer o mer frånvarande mentalt, jobbade, jobbade, jobbade o prata bara m kollegor o facebookade o var hela tiden ute i garaget....jag blev mkndre o mindre intrsssant, ingen hotellvistelse el vprd av relationen - samma mlt sonen som han bara körde med o skicka ut ordar m jobb....samtidigt som min man fick mindre o mindre gjort, bara i sin egen värld - jag blev uppmanad fokusera på min avhandling, typ....är nu klar o sja mot alka odds disputera i hlst, varit helvete komma dit!!! För plötsligt i slutet på mars brakar allt loss, efter min man tyckte han var vörd en resa i europa m kollegor - en suparresa....inser jag nu....jag blev jätteledsen efteåt o sa att han o jag inte misdunnande - men att vi ju borde åkt, sa jag könde mig tillintet gjord, ointressant o bortvald - sen explodera allt - plötsligt genomgick han en snabb personlighetföröndring - vilket tilltog efter vi vat hos enparterapeut o han samtidigt fick press o blivit inkallad på medarbetarsamtal på sitt jobb.....han blev plötslig en ilsk o hatisk djävul som skulle skiljas - sonen o jag insåg snabbt då vi utbytte info att han var ju missbrukare...sonen har vetat i flera år o inte sagt någit!!! När sonen fattaläget, tog vi upp detta m min man som accepterade o erkönde direkt - men viss svart blick fanns mot mig könde jag.....men däefter så har vi ju uppdagat o insett ett dolt omfattande alkoholkonsumtion som uppdagas!!! Jag var/är i chock - han har dolt allt för mig, inte ens son har fattat vidden av tolerensen han utvecklat ....sen sötter jag plötsligt gröns då han tyckte jag skulle passa gården då han skulle åka på tjönsteresa 2 veckor - trots han vräkt ur sig att vi ska skiljas....jag blev Arg o sa att han ska ta ansvar o då lämnade jag bort min häst, eftersom min arb giv ställde krav på mig - så han fick då sköta sin häst, vilket tig hus i helvetet - vilket medförde att han ju fick lämna bort sin häst, och då flyttade han också - han bara drar från vår genensamma gård i början på maj!!! Vill inte kommunkcera, utan har gptt mer o mer under jorden, och vansköter sin höst som nu ör skadad, vilket han döljer flr mig o sonen - han har vRken flrmåga el kompetens sköta den...suck! Sen Beter han sig mer o mer konstigt, kommer sporadiskt hit o hämtar post - aggressiv, hatisk o växklar mellan 5 olika personlighetstyper o är aggressiv o hatar mig - jag ör problemet i hsns liv, vi tvingades slutligen kontakta hans arbetsgivare 5 dgr efter han flyttat - då det blvisar det sig han super på dag,ig basis o kör full - m hög tolerens - han har stora problem öven på jobb m humöret mm...varit på medarbetarsamtal mm - två dgr efter arb giv kontaktats av oss flr hjälp - ja, då så ansöker han om skilsmässa utan betänketid, jag var/är i chock - han ör nu på rymmen, vögrar söga var han bor, lever ett hemligt utsvävande liv, tar noll ansvar, tagit vapenskåpsnyckel o vögrar tala om flr mig var den är, förnekar sina alkoholproblem t arb giv Företagshälsovård - det är jag som är en pissig fru som ör orsak t drickadet - jag ör i chock!!! Nu kommer han inte hem mera utan agerar ut o är mer eller mindre på krogen m betydligt yngre kollegir o "lever livets glada dagar i förnekelse"" han har skött all ekonomi, jag har haft noll koll - förrän nu....vi tjänar bra båda två...men vi har alltid av ngn konstig anlednkng alltid lite pengar, alltid mkt räknkngar - har inte fattT...nu vet jag varför....han har ju anvönt o fört över våra gemensamma pengar t sitt lönekonto som buffert - tagit ut kontankter o flrbrukat för 5-15000 i månaden...det har pågått länge...jag ör i chock!!! Han ör inte spelmissbrukare, ksn inte vara så drt rlr sig om täta små uttag på bankomater bredvid olika systembolag - har kollat hans transaktioner....men nu är det slut på det, han har flrt bort sina pengar o öppnat nytt konto så inte jag ska se vad han glr/köper - helt sjukt! Detta är inte min man, han är jättekonstig - verkar nästan psykotisk!! Och super på på kogen var o varannan kväll o troligen dagligen hemma också, och ljuger o undanhpller info för mig o sonen - suck...vad glr man?? Könns som ett fritt fall m störtlopp mot avgrunden...

Nu till frågan:
Jag tog upp ekonomi förra veckan då han plötsligt dök upp - att vi måste ju diskutera o få kontroll på ekonomin o praktikaliteter m gården, som han nu menar ska säljas o renoveras - men han glr ju inget, bara uteblir o håller sig undan oss!!! - , vi måste ju hjälpas åt ju som fastighetsägare - han bara uteblir att komma o skiter i allt - jag kunde inte låta bli att "avslöja" att jag nu visste m ekonomin o frpga varflr han för över pengar från mitt konto till sitt o sen gör kontantuutag, vart går alla pengar..vargör har bi aldrig några pengR? Vad pågår o händer, typ...i vänlig o frpgande ton......det slutade m kraftigt personangrepp - friuktönsvörda påhopp där jag fick veta att jag var orsak till allt ont i vårt liv..,,ingen ville imgös med oss p g a mig - jag var avskyvärd o skulle rikta pekfingret mot mig själv o fundera över hur jag .r, typ....alltså, het otroligt fräckt o oförskömt - drt ör ju han som har problem m självinsikt - jag kan i te tro på honom, han måste ljuga!! - men hur mår han efter ett sådant utspel??? Ångrar han sig, jag sa inget - men det gör ju ont...jag kan förlåta o vill ge oss o honom en chans att tillfriskna o ta emot hjälpen han erbjuds på sitt jobb - o nu har vi fått betänketid är beslutet av tingsrätt nu i 5 mån till - alltså vad kan jag göra göra för att främja uppvaknandet? Finns det något hopp?? Jag ör helt förstörd o fattar inte hur jag ska överleva dessa angrepp o samtidigt ör jag ju medveten om att hsn är sååååå sjuk, och att han troligen ljuger om allt han kadtar ir sig om mig - vad andra o hans kollegor säger om mig - troligen vräker han ur sig saker som han ångrar, hoppas jag - eller??? - men det är ju gjort, hur ska han kunna se mig i ögonen efger spna jör utspel o förlåta sig själv o vakna o be om hjälp?? Går det verkligen på 5mån?? Det ör sååå mkt som står på spel m hus o en stor fin gård vi kömpat med...men varför flyr han o hur länge
Kan denna beteendestörning o flykt hålla på?? Han har ju ett viktigt riskfyllt jobb o arb giv har ögonen på honom, o nu har han semester, tror jag.... men jag ör förkrossad då jag o son Är helt uteslutna ur hans liv - finns något hopp o vad göra?? Är detta "normalt" beteende hos en avslöjad alkoholist???

Vilken tuff situation du befinner dig i, jag ska försöka sammanfatta lite av det du berättat.

Du beskriver att din man alltid varit en högriskdrickare, haft svårt att sätta ord på känslor, jobbar som officier. Efter er dotter valde att gå in i en relation med en psykiskt misshandlande och kontrollerande man och sedan försvann från er för 3 år sen har din man börjat dricka mer okontrollerat. Detta fick många väldigt negativa konsekvenser för både dig och honom. Du påpekade vid ett tillfälle att han har problem med drickandet och detta hade effekt en tid men har sedan raserat igen och blivit värre.

Du upplever honom hatisk och personlighetsförändrad, orolig om han kan ha fått psykoser. Han gör av med mycket pengar och tar inte sitt ansvar på er gemensamma gård, har nu lämnat den och tar inte hand om sin häst som troligt är skadad.

När han kommer hem är det svårt för dig att veta vad du kommer mötas av, du förstår att han mår dåligt men vet inte hur du kan hjälpa och börjar själv känna att du inte klarar mer av hans angrepp och du känner inte igen honom längre.

Du har nu vänt dig hit för att fråga om det är möjligt att han har en chans att återfå sin hälsa och bli sig själv igen, om han kommer förstå att han gjort detta mot dig och ha ånger för dig och om det finns något du kan göra. Du undrar också om detta är ett normalt beteende hos någon med alkoholproblem.

Utifrån detta du beskriver är det något som pågått under en väldigt lång tid och det hörs att din man mår väldigt dåligt, troligtvis både fysiskt och psykiskt. På frågan om han har en chans att hinna bli bra på 5 månader finns inget säkert svar, det beror på vad han själv är villig att ta emot för hjälp.

Under denna tid har du själv kämpat med att doktorera och lyckats bli klar, vilken bedrift och samtidigt svårt att förstå hur du lyckats klara det trots att både din dotter och mans mående och val har påverkat dig så mycket under denna tid. Att vara så nära människor man älskar som mår dåligt och inte tar hand om sig är fruktansvärt smärtsamt och tar väldigt mycket energi. I allt detta funderar jag på hur mår du? du skriver att du inte vet hur du ska överleva detta. Klokt att du börjar tänka på - hur är det för dig? vad kan du påverka?

Ibland är den bästa hjälpen för andra, att börja ta hand om sig själv, det kan ge en klarare syn på saker, och man kan vara en bättre hjälp. Lite som syrgasmasken på flygplan, man sätter den på sig själv först och sedan barnen..

Hur ser möjligheten för stöd utifrån ut för dig? ibland kan det vara hjälpsamt att bara få sortera med någon, och få berätta.

Fortsätt skriv och läs här på forumet. Om du vill ring Alkohollinjen, 020 84 44 48 där kan du prata med någon om det du berättat här.

Varma hälsningar
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Chockad och rådvill

Tack för din feedback, det stämmer bra - ang mig o mitt mående, jag tar hand om mig så gott det gpr genom pren - mkt medvetet närvarande o det som skett/pågptt/pågår m dotter o mkn mans slöjt, mkt trist o jibbigt. Det har varit helvete m dom o m dotter, varit sjukskriven 6 mån pga akut hjärtsvikt (brustet hjärta - stressutlöst p g a dotterns belägenhet o allt hat som riktas mot mig). Ingen "bedrift" klara avhandling, jag är ingen fullblodskarriärist - men inte haft ngt val att ge upp, måste bli klar o gå vidare m mig själv o min man o son o så jag kan finnas dör för dotter om/när hon behöver i framtiden. Det har varit jättejobbigt, men den sorgen är "över" m dotter i bemärkelsen accepterad - o bearbetad,för MIG o sonen - men inte för mannen.... jag, mannen o sonen vet sanningen o att jag är föremål för rent flrtal o smutskastnkng, finns såna mönniskor, infet göra åt - hänt förr i min mans slökt att svägerskor dömts o förtalats vid alkhololism! Misstänker att jag snart står på tur för det också från mannens släkt, on han framhärdar m skilsmässa o super ihjäl sig - det är en märklog skamsläkt som flrnekar allvarliga problem o gpr in i medberoende, så är drt, tyvärr. Min man var/är ett undantag, trodde jag men han pallade onte trycket från sin familj o söp ner sig, jag o son finns där nu o vöntar o böddar mjukt, hans fall blir tingt nör han faller. Om vi mäktar stanna o han inte klipper med oss innan!! ajMin dotters fall kommer bli också hårt, den dagen hon vill ur relationen o har mod o fått insikt nog vakna/mogna -DÅ är det synd om henne, men innan dess inget göra. Värre nu m mannen, som agerar ut - blir vörre o vörre o nu har han eftersänt sin post t hemlig adress o hävdar han "är fördig m mig", gått vidare m sitt liv, och " bara så jag vet" nu tröffat en person som bryr sig om honom flr den han ör -typ...insinuerar han träffat ny kvinna - det är så sjukt o stört beteende han har. han blir bara vörre o vörre i sin förnekelse o ljuger troligen bara, mer stressad o pressad än någonsin - hafe han träffat ny borde han vara harmonisk o till freds...och han gör bara verkar det som allt han kan n på olika sött för att stöta bort mig o söka knäcka o bryta ned mog - jättejobbigt ...21-årifa sonen ör lugn, ser mönster hos sin pappa - som agerar ut i slutet då han ska åka från vår gård(kommer allt mer sällsn 2-3 v mellanrum) Son tror han har såååå dålig självkönskanu pga supandet nu så han klarar inte säga hejdå normalt, utan manipulerar mig m olika frpgor o är "vänlog" o leter bara ngt hugga på o få igpng gräl så han får anledning att fly o rättcärdiga sitt missbruk o"livsval" - sonen ör smart, jag fattade o såg ju inte detta mönster av beteende - men så är det ju. Nu har jag o son Tröffat o har även ny tid hos en stödperson som min läkare rek som kan missbruk - känns bra! Behöver få kunskap om hur missbrukare funkar, så jag inte tar d personligt - men skitjobbigt, då det ör han som nu driver skilsmässa - han kommer ångra sig, men frpgan är barazom han hinner bryta ihop o erkönna sitt problem o ta emot hjälp o gör det i tid - innan betänketid går ut 19 nov. Han hjörna är ju förgiftad ju!!! Såg DR phil ett program om en nyhetsreporter som supit ned sug o där två döttrar tagit avstånd i två år!!! Var trösterikt, flr den supande mammen kalla sina döttrar för subba mm - alltså, oj - då fattar jag ju att min mans beteende är"normalt" o inget ta pt sig av....även om lpng väg åter o insikt krävs ju....sick!! Vi får se...ska skaffa mig hjälp m mer kunskap o vi har även varit på öppet AA möte jag o son, mkt bekröftande o bra tröffa nyktra fullon som de kallade sig. Fått kontaktperson öven där!! Könns bra ngn förstår o eforts följer..., jag slår ev signal t er telefon - detta är verkligen nedbrytande!!! Nu har maken även klippt överföringR t lpn o räknkngar o öppnat nytt bankkonto, så jag ej ska kunna ha insun - han blev/är livrädd då jag tar upp ekonomi o flyr bara ön mera nu...hävdar historik är ointressant då vpr gprd ska säljas - alltså, han är såååå motsägelsefull o verkar desperat o panikartad - som han bara ljuger o är livrädd glr att hans enorma svindleri o att han kört vör ekonomi i botten - livrädd att drt ska komma fram o vad jag ska säga då....befarar att det finns mkt mkt mer han döljer - annars skulle han inte agera så här - det lär visa sug i närtid, ångest nu ingör om han kommer betala våra lpn/räknkngar m sin lön el om han börjar jävlas o dra ned på sin överföring t vårt hus/räkningskonto - han tjönar mkt mera men behlver ju pengar t supandet nu o flrdyrade kostnader pga sitt utsvävande ungdoms/ungkarlsliv...fort följer som sagt!! Återkommer!

Va bra att du fortsätter läsa och skriva här. Det låter också väldigt bra att du är medveten och försöker ta hand om dig så gott du kan. I din mans släkt är det troligt du som kommer vara den det pratas om oavsett hur det går för din man, du ser att hela släkten undviker att se det du ser samtidigt vet du själv hur det är och sätter ord på det här. Du vet att du just nu inte kan göra mer för din dotter gällande relationen, behöver hon stöd och vill ta sig ur den vet hon att du finns där.

Mannen är värre än innan och agerar ut. Du märker att han troligt gör saker för att bryta ner dig och du försöker stå emot, ett sätt är att utforska och först mer kring missbruk överlag men även er specifika situation. Du har hittat en kontaktperson att prata med tillsammans med din son, va bra.
Din man verkar ha panik som du beskriver det och gömmer nu även ekonomin från dig.

Det låter som att det händer en hel del runtomkring dig som är rätt stora förändringar- det är verkligen klokt att du söker stöd på flera sätt för att se vad som bäst hjälper dig, om inte annat sortera lite bland alla tankar som jag misstänker kan snurra runt. Oavsett hur det blir med din man, vad han väljer, att ta hjälp eller inte så försöker du bygga upp dig själv nu. Du drar i halmstrån och kastar ut krokar.

Varma hälsningar
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet