Så var man där igen. Förnekade igen att jag hade problem och trodde att jag skulle kunna ta den där enda ölen men som vanligt gick det inte. Jag gömde öl i väskan för att se till å få i mig tillräckligt utan att min sambo såg. Jag fick minnesluckor å var elak mot min sambo. Han är naturligtvis jätte arg på mig nu och jag känner att jag håller på att förstöra min relation på allvar. Och stöta bort den enda mannen jag verkligen älskat. Det känns som jag nått botten nu. Allt är svart, jag känner mig ensammast i världen och att ingen förstår mig, det enda alternativet är att sluta dricka för gott. Bli hel nykterist. För just nu är ångesten så stark och det känns så svart att jag känner att fortsätter det så här då orkar jag inte leva mer. Så dåligt får alkoholen mig att må och ändå trillar man dit igen och igen. Förnekar efter ett tag att problemet finns. Så jag är livrädd just nu att inte klara det denna gång heller. Har ju försökt så många gånger