av Adde

..

Adde
mån, 2016-02-29 - 15:17

har sett streckgubben på facebook som påstår att han heter Anders (??) och är brorsa med Nisse (??) ?
Han håller i ett helrör Explorer och säger att han tappat typ 23 kg, familj, vänner mm.

Explorer var min basföda som aktiv alkoholist, en halvböj eller en helböj åt gången... (för er som är så unga så ni inte upplevt det gamla Bolaget så betyder "böj" helt sonika att expediten böjde sig ner under kassadisken för att hämta nämnda vara. En storsäljare som alltid fanns på plats)

Men till min stora förvåning och förskräckelse så reagerade mina inälvor på blotta anblicken av flaskan. De drog liksom ihop sig i försvar och spändes i panik. Jag kunde känna (fantom)smärtan i magtarmkanalen från förr när den först supen skulle ner för att väcka upp kroppen till ännu en miserabel dag. En rätt igenom vidrig procedur. Dock lärde jag mig att ta några klunkar starköl först så supen hade nåt mjukt att landa i. Man är ju rätt påhittig som aktiv alkis....

Jag har ju förmånen att få ha ett nyktert liv numera och har inga hangups på bilder, situationer, om andra dricker eller så, så därför blev jag så häpen över min kropps rena fysiska reaktioner på bilden av en "gammal vän". Det drog avgjort inte igång nåt sug, tvärtom, men blev en stark påminnelse om hur mitt liv en gång varit och att jag inte får glömma att påminna mig det.

Jag ska framöver iväg på en liten resa där det ingår en utflykt till en vingård med vinprovning och avsmakning av traktens goda mat. Jag ser fram emot kommentarer om varför inte jag provdricker och speciellt när det ingår = GRATIS :-))) Jag har varit med om det förut och det är en kul sits att se deras reaktion när jag säger att jag inte dricker ! De drar sig alltid undan från mig och helt plötsligt så ska de smyga med det de dricker......av nån anledning :-)) Det blir tragikomiskt för det är lätt att se att deras konsumtion vida överstiger det normala och det utan synbar påverkan. Och de ser att jag ser OCH förstår. Elakt av mig ? Javisst ! Men jävligt kul !! Jag har ju varit i den situationen själv :-))

Ta hand om er därute, ta en dag i taget, välj att inte dricka just idag, och le mot de ni möter så blir livet så mycket enklare !

Adde
lör, 2016-04-09 - 11:24

tack för att du läser här :-))
Jo det gick kanon och jag hade otroligt roligt åt folk som trängdes för att få det första glaset som var GRATIS :-))) Och naturligtvis var tvungna att köpa flaskor med sig hem och med tanke på prisnivån i det landet var det nog dyrare att handla där än hemma.

Just i det fallet räckte det gott med att säga att jag inte använder alkohol. Värre är det att få gamla kärringar (ja, faktiskt upplever jag det så) att fatta vid en del gemensamma middagar då jag vänder vinglaset uppochner...........då ser jag stoooora ögon för att jag inte dricker det som ingår i priset utan bara tar vatten. Jag har tom varit med om att de vänt på mitt glas "Så du inte missar nåt". Men jag behöver nästan aldrig säga som i reklamen för potatisgratängen "Ska vi säga så" och blänga med svart blick :-)) Jag har nog inga tips egentligen på VAD jag brukar säga, det beror på tillfället. MEN jag upplever att frågorna inte alls är så många som jag trodde och det är nog gamla hjärnspöken för att jag själv skulle ha reagerat på en som inte dricker när jag var aktiv. Framförallt om det är gratis :-))

Märkligt nog, tycker jag, var champagne till frukost helt gratis ! Som aktiv skulle jag ha passat mig för det hade dragit igång mitt drickande omedelbart men jag måste säga att jag hade stor förnöjsamhet att se de gamla tanterna (en del en bra bit över 80 :-)) ) svepa ett eller fler glas efter morgonkaffet !! Helt ok tycker jag att se dessa gamla tanter njuta så på ålderns höst !

Kul Mulletanten att ni håller traditionen uppe med Landsmöten :D

Adde
lör, 2016-04-09 - 12:24

tvekar jag om jag ska lägga upp länkar här.
Jag som har hört det mesta, det mest osannolika, på mängder av möten och personliga träffar reagerar starkt på denna sida. Och det både positivt (!!) och negativt i form av uppgivenhet och lessenhet. Såhär ser samhällets baksida ut och det utan skämskuddar framför ögonen. När jag läser det här blir jag enormt glad för att jag enbart är beroende av alkohol.....eller rättare sagt : Att jag aldrig provat nåt annat.
https://www.facebook.com/Detarinsidansomraknas/?fref=ts

Leverjag
tis, 2016-04-12 - 22:50

Inte helt lätt att förstå allt men att de kognitiva delarna av hjärnan i frontaloben som utvecklas sist i hjärnan skadas förstod jag, vilket har med självkontroll, konsekvensanalys och socialt samspel att göra. Det gör att det är svårare att lära sig av misstag och korrigera sig/anpassa sig till förändringar och glömma negativa konsekvenser som ex alkohol har. Eftersom den delen utvecklas sist och hjärnan utvecklas till vi är 30 år gör supandet i ungdomen störst ska på hjärnan. Att helgfyllor är värre än smådrickande jämt fördelat är då bättre och att när vi slutar dricka efter förgiftning dör flest celler i hjärnan. Det förklarar varför unga människor som helgsuper löper större risk för att bli alkoholmissbrukare, då de inte klarar att komma ihåg konsekvenser och korrigera sina beteenden pga av hjärnskador/outvecklad frontallob.

Har jag uppfattat det rätt, ni som kan norska? Irrationellt beteende kan bli permanent pga av stora skillnader i alkoholpåverkan (helgfyllor). Många i vårt land som är hjärnskadade alltså...

Slår mig att jag läste en artikel av en kvinnlig svensk internationellt framstående forskare om riskerna med cannabis, hjärnskador och psykoser. Hon menade att det inte gick att bevisa men att vissa personer var känsliga för psykoser oavsett och att de som nyttjade regelbundet från unga år visade tecken på vissa hjärnskador pga av att hjärnan inte var färdigutvecklad, bla nämndes pannloben som utvecklas sist.

Herregud, vad denna alkoholkultur borde ändras ju mer vi vet tack vare forskningen. Det är legalt men inte andra droger!??

Godkväll och tack för länktips!

Adde
lör, 2016-04-23 - 10:27

om det är inbillning från min sida men jag upplever att det numera kommer fram fler och bättre forskarrapporter än tidigare ? Tidigare har jag många gånger fått dåliga vibbar när jag läst för att jag anat en dold agenda bakom, dvs VEM är egentligen avsändaren och för VEM är resultatet framtaget ? Typexemplet är ju att det påstods för rätt länge sen att lite alkohol om dagen är bra för hälsan, och det slogs upp stort i media, medan det kommit ett antal rapporter efter det om att det är fel men de får inte alls samma genomslag.

Ett exempel som delats tidigare här på forumet är att vi nyktra alkoholister har så svårt för stress, vi som kunde ha 10 bollar i luften samtidigt (nåja....) under vår aktiva tid. Idag mår jag bäst av att göra det viktigaste först och skynda långsamt. Och numera tror jag mig förstå av olika rapporter att vi har en släng av posttraumatisk stress som de allra flesta får efter traumatiska upplevelser. Och för mig som är praktiker känns det skönt med troliga förklaringar att luta mig mot. Och att jag vet att jag kan påverka skeendet utan att behöva slänga mig in i allt utan kan ta ett steg tillbaka och vara åskådare : Lev och låt leva.

Adde
lör, 2016-04-23 - 10:54

jag har läst runt lite på forumet om bla tankar på återfall och även genomgångna återfall och av nån anledning poppar ett par ögon upp framför min inre blick.

För ett antal år sen mötte jag en person som tagit sig en rejäl suprunda ute på stan som resulterade i polis, tidningar och en massa andra konsekvenser.......... Just de ögonen på den personen har följt mig genom åren och faktiskt stärkt mig i min nykterhet. De var en total bottenlös förtvivlan i dessa ögon, dessa ögon som normalt är så vackra och levande.

Det var skräck, det var förtvivlan, det var hopplöshet, ett gigantisk stort "hjälp mig" !!!

Allt sammantaget gjorde att jag inte på villkorsvis vill ha dessa ögon !! Jag blev så rädd för hur en människa kan förändras så radikalt, bli så enormt uppgiven, så det förändrade även mitt sätt att se på vad alkoholen gör med en människa.

Den här personen fick hjälp med att ta sig till AA dagen efter av en vänlig själ och efter några stapplande steg, och en behandling, så är personen idag i ett fint tillfrisknade och en mycket värdig representant för oss nyktra alkoholister.

Det finns alltid hopp om en förändring.

PP
fre, 2016-06-10 - 21:41

Trevligt att du tittar förbi. Ja, strid ström av nya som hittar hit, men så har det ju varit sen jag själv började skriva. Jaha du har gått och blivit tidsmiljonär, grattis! Tack för dokumentären. Blir att titta på någon dag. Ha det så bra

//PP

Adde
lör, 2016-06-11 - 18:14

blir det så glasklart att jag levt 3 liv under min levnad här på jorden.

Före, under och efter min aktiva tid som alkoholist.

Jag är fortfarande alkoholist och kommer så alltid att vara, men så länge jag inte tar det första glaset så är jag en stolt, nykter, alkoholist men jag kan ju nu se hur mina 3 olika liv varit och vad de medfört för erfarenheter jag nu har användning för. Allt har ju inte varit nattsvart, i början var det mycket glädje och nöje med att dricka, det var fest. Ingen tvekan alls om att jag och alkoholen haft mycket skoj !

Men sakta och väldigt målmedvetet tog alkoholen över mitt liv. Sakta och försiktigt i början och argsint och väldigt dominant på slutet. Den valde bort familj, föda, vanliga "normala" rutiner för att enbart fokusera på att ha tillräckligt med alkohol för att få mig att somna medvetslös och utan att komma ihåg alltför mycket av vad som hänt. Den styrde mig fullständigt och diktatoriskt. Så många gånger som jag försökte sluta men aldrig att det fungerade, efter ett par dagar utan trodde jag att det var ok att smaka lite igen. Det var det aldrig. Jag provade allt, dricka mindre, dricka "fiiiina" sorter, dricka hembränt, bara dricka lördagar, söndagar, måndagar....ja, ni fattar, för att slappna av, för att få arbetslust, ni vet ju.....man tar alla chanser att få i sig lite...

Jag kom till en punkt när det var 2 val, dårhus eller bårhus. Jag hade varit där tidigare men lyckades då lappa ihop livet så det funkade ett tag till. Tyvärr. Jag har skrivit om det förut och den obefintliga hjälp jag fick och kan bara konstatera att så är det fortfarande :-((

När jag väl fick, näe fixade själv, den hjälp som jag så väl behövde så upptäckte jag hur "enkel" lösningen är : Ta aldrig första glaset, se till att ALLTID få ur mig det som skaver inombords, se till att prioritera mitt eget mående ALLTID !

Och ta bara en dag i taget, mer än så kan jag inte greppa i början, och jag försöker följa det även idag för det förenklar min tillvaro. Många ser det som en klyscha men : Gårdagen kan jag inte göra nåt åt, morgondagen vet jag absolut inget om, dagen idag är min dag och jag har en skyldighet mot mig själv att göra det bästa jag kan för att jag ska få det så bra som möjligt.

Idag kan jag känna en viss stolthet över mitt liv som det varit hittills. Jag har en sjukdom som medfört att jag gjort knasiga grejer men idag är det ingen ide' att ångra det som hänt, jag kan ju inte göra något åt det. MEN...med min erfarenhet kan jag visa hur jag gjort för att få en stabil nykterhet och ställa upp för de som vill ha den vägvisningen.
Jag liksom ni har möjlighet att göra ett aktivt val för att ändra inriktningen på livet och det går faktiskt att göra det !

Sköt om er !!

Adde
lör, 2016-08-06 - 16:16

jag har haft förmånen att få krama Mulletanten och hennes gubbe idag :-) Det ni !

Under min behandling hade jag gruppterapi med en kvinna som är familjeterapeut. Hon var rent ut sagt för jävlig....tyckte jag då ! Idag är hon min vän :-) Hon har den där förmågan att ställa just de där förbannade frågorna som jag inte alls ville höra, och definitivt inte svara på !! Hon hade inga som helst problem med att driva mig fram till ett gråtfärdigt stadium och där, precis där på gränsen, vände hon sig till nån annan och jag kunde omtumlad försöka skapa ordning i min skalle.

I min nynyktra och förvirrade skalle visste jag inte vad jag skulle göra men nu med facit i handen var hon den som öppnade upp mitt stora känsloarkiv som jag förtryckt i så många år. Att bli vän med, och utforska mina känslor, är nog den största upptäckten jag gjort i min nykterhet........där fanns att upptäcka milt sagt !

Jag fick lära mig att gammal ångest som kom upp var ett sätt för min hjärna att be om hjälp, att få "tömma sig" dvs att få prata ur mig skiten som störde så det inte byggde bo och tog hela min energi. Idag kan jag handskas med det och vet också att samma sak återfinns hos medberoende. Prata, prata och prata är den bästa medicinen som finns för att läka gammal ångest. Att få sinnesro och lära mig att älska mig själv för den jag är var en lång resa eftersom jag under många år hade slagit på mig själv för att jag inte kunde hålla mig nykter men det var ett måste för att få en nykterhet med sinnesro.

Alla som gått före mig och som hade en bra nykterhet, inte bara spritfri, sa samma sak : Håll byxorna på första året !
Så sant de har !! Jag var ju tvungen att vända blicken inåt för att kunna hela mig själv, fokusera på mitt mående, bygga upp min självkänsla som var obefintlig i början. Självkänslan är en levande sak inombords som jag måste mata för att den inte ska bli dålig och skapa oro hos mig. Några gånger under min nykterhet har den sopats iväg fullständigt och jag tycker att det blir jobbigare för var gång att få tillbaka ett "normaltillstånd". Till min stora sorg kan jag se medberoende som inte alls jobbat med sig själva utan kastar sig in i nya relationer utan att ha läkt själva. Jag har sett flera fall där det gamla hunnit i fatt och de har rasat ihop. Och då skylls det på en massa andra saker utom just medberoendet. Det är inte så enkelt som att nu alkoholisten ute ur mitt liv och allt är en dans på rosor. Typ att slå av en kontakt.....

För övrigt vet jag nu att det är en stooooor apparat att slå av elen i en villa pga missbruk. Vilket får mig att påminna mig om att göra bra saker för min egen skull så de inte står hos mig en regnig dag :-( Jag vet ju att jag bara har en armlängd från katastrofen om jag inte sköter mig.

Adde
sön, 2016-08-21 - 19:49

bästa medicinen för mig är att lyssna på en vän som ligger inne på avgiftning.
Igår pratade jag med vännen och sluddret i talet var väl märkbart. Jag propsade på att avgiftning var en helt ok väg och så blev det. 3,2 promille på kvällen......vilket är nära döden för en "vanlig" människa. På morgonen mättes 1,7 promille.

Känslan när jag hör hur tillståndet är idag ger mig en riktig fysisk obehagskänsla, mitt illamående ligger inte längre bort än så.
Jag kommer så väl ihåg hur jag kämpade för att behålla första klunken sprit på morgonen för att få igång systemet, ofta kom supen omgående upp med ett fräsande och jag nästan grät av förlusten av en sup. Jag kom efter ett tag på att om jag grundade med några klunkar rejäl starköl så landade supen mjukt och stannade kvar.

Och ångesten när spriten gick ur och jag inget hade hemma......fy fan :-((

Att vara i situationen att inte ännu bestämt att mitt drickande var slut var ett rent helvete, jag led av ensamhetens och skammens sjukdom och jag visste inte hur jag skulle göra så jag fortsatte att dränka min ångest över det. Allt detta kommer upp till ytan nu när jag lyssnar på vännen och jag/ min kropp påminner mig på ett verkligt sätt hur jag en gång hade det och jag vill absolut inte tillbaka till det.

Och ni som skriver här påminner mig och det är jag enormt tacksam för !

Kramar till er alla och ta inte första glaset !!

Anders 48
sön, 2016-08-21 - 20:26

...för den beskrivningen! Kan också skriva under på det där illamåendet. Känner det faktiskt när jag läser din text - och det ger direkt påminnelser om hur det känns när det är som jävligast. Har ju också varit precis där - och vill aldrig någonsin uppleva det igen. Supen som kommer upp igen, i diskhon - och hur man gör ett nytt försök några minuter senare. Usch o fy........

Adde
mån, 2016-08-22 - 19:53

har nu tackat nej till hjälp och ska i vanlig ordning klara sig själv.
Som ett barn : Kan selv.....

Livsviktiga organ är skadade och kommer att leda till döden rätt snart om inte tillförseln av alkohol stoppas omgående.
Jag har gjort vad jag kan och lägger ner engagemanget nu, finns ingen anledning för mig att bränna mig själv på nån som inte vill ha hjälp. Men det är plågsamt att se nån sakta dö i missbruket, jag är ju trots allt en empatisk människa.

Att minnas är bra för vår nykterhet Anders 43. Ibland kan det vara vår skillnad mellan liv eller död.

Adde
fre, 2016-09-02 - 19:30

bara för min egen skull........
Om 35 min börjar lägerbålsmötet på Gullbranna och för den allra första gången i mitt nyktra liv så är jag inte där.
Det känns faktiskt lite konstigt.
Men nånting hände inom mig förra året där och jag vet inte riktigt vad så därför testar jag att vara hemma i år för att bli på det klara med vad som sker inombords.
Men jag har lärt mig att förstår jag inte så ska jag vänta tills pengen trillar ner....vilket den gör förr eller senare.
Och på måndag vet jag om jag tagit rätt beslut.
Jag får nöja mig med att jag iaf fick krama halva Mulle-familjen när jag var på Malmgården i söndags :D