av Rosen

Jag startar en ny tråd för att slippa klampa in på andras domäner.
Har försökt så länge att sluta berusa mig. Haft långa uppehåll, ibland flera år. Har mått så bra, men ramlar obevekligen ner igen. Jag önskar så att forskningen kunde komma någonvart med sjukdomen alkoholism. Är det kanske inte tillräckligt ärofyllt att göra något åt oss stackars satar som lider ?

Jozan40
lör, 2016-07-23 - 20:58

Försök igen! Om du har perioder av vita år så försök identifiera vad det var som fick alkoholen att få övertaget de gånger du fått återfall.

Rosen
lör, 2016-07-23 - 21:08

Varför händer ingenting inom forskningen när det gäller alkoholproblematik? Är det fortfarande så att man anser att dom som blir alkoholister har dålig karaktär? Mindre värda? Någonting sker ju iabsolut i hjärnan när man passerat en viss gräns. Borde vara intressant åtminstone för hjärnforskare. Vi är ganska många som passerat gränsen.
Antabus, Campral , Reviva o allt vad det heter är ju som att måla över prickarna när man har mässlingen. Så fort man slutar ta medicinen är problemet där. Trött man blir. Detta är ju ett stort samhällsproblem. Visst jag talar i egen sak, men vem skall annars göra det.

Rosen
lör, 2016-07-23 - 22:37

Tack för att du finns därute Jozan! Jag har verkligen försökt att förstå varför. Jag vet inte,. Det känns som att jag inte kan känna förnöjsamhet med ett gott liv. " is that all there is"?liksom.
Kanske ngn kemisk obalans. Hoppas det för i så fall borde det gå att korrigera.
Alla vi som dras med detta problem borde starta en intressegrupp och kräva bättre hjälp, precis som alla andra med kroniska sjukdomar. Någon forskare skrev just om detta att alkoholberoende är kroniskt och ingen akut sjukdom. Den kräver livslång behandling precis som t.ex.hjärtproblem eller diabetes. Man verkar inte ta det på allvar. Det är fortfarande upp till var o en att klara sin sjukdom. Antingen skall man sitta o erkänna sig maktlös o bli frälst eller så får man stå sitt kast.

Känner mig arg och lämnad i sticket?

Rosen
sön, 2016-07-24 - 06:12

Så otroligt mycket reklam för alkohol överallt. Varför? Det borde vara varningstexter på alla varor med alkohol i precis som på cigarettpaket. En dödskalle på etiketten.
Det allra bästa vore att förbjuda alkohol helt. Tänk så mycket friskare samhället skulle vara.
Jag hatar alkoholen och vad den ställer till med.

Rosen
sön, 2016-07-24 - 07:35

Vaken sedan 5. Ångesten härjar vilt i mig. Hjälper lite att vara arg på hela världen. Lättar på min egen skuldbörda.
I morgon är det måndag. Dags att ta tag i livet igen.Först skärselden. Varmt så det räcker

Sisyfos
sön, 2016-07-24 - 09:02

Jag håller nog inte med om att det inte hänt nånting inom forskningen. Det finns ju lite mer nyanserade behandlingar nu. Tror att problemet är väldigt komplext eftersom det finns så många varianter och eftersom det är så förknippat med egen behandling av ångest etc. Tror att det är olika hur "kicken" fungerar för oss. Vissa har svårt att sluta dricka, andra (som jag) håller på med smygande. Det är svårt att dricka sig apfull i smyg i alla fall för mig eftersom det inte får märkas. Sen tror jag att ens förhållande till alkohol förändras ju mer man dricker. Och att det till slut förstör hjärnan ich ens förmåga att behålla relationer till andra.
A både dämpar och förstärker känslor, en jävla skitdrog helt enkelt. Håller med om att den borde förbjudas. Hoppas du kommer till rätta med din ångest. Är den alkoholrelaterad så går den över ganska snabbt ändå. Och rikta ilskan mot alkoholreklam och kanske som jag mot priser o tillgång till a-fri öl. Det är ju upprörande att de är tre ggr så dyrt per liter som 3,5:or på extrapris i sommarsverige. Håll ut nu. Det är värt det.

Rosen
sön, 2016-07-24 - 10:01

Jag har just hällt ut resterande gift i vasken. Sista "räddningsplankan" borta.
Vad gäller forskning om alkoholproblem i Sverige så tycker jag ändå att det satsas konstigt lite. Kan man skänka pengar till den forskningen? Förekommer det några välgörenhetsgalor? Nä, det är ett skamligt problem som drabbat ung. 5 procent av befolkningen!
Det är inte bara du o jag som smyger med detta problem Sisyfos. Apropå a-fri öl så har jag bara använt det som täckmantel. Kan dock bli rejält full utan att någon märker. Kanske dom inte ser mig? Hemska tanke.
Läste någonstans att det finns två dagar man inte skall oroa sig för. Gårdagen som för alltid försvunnit bortom horisonten och morgondagen som vi ännu inte vet något om. Alla orkar kämpa en dag. Idag. Jag försöker hålla detta i minnet

Rosen
sön, 2016-07-24 - 10:07

Jag har just hällt ut resterande gift i vasken. Sista "räddningsplankan" borta.
Vad gäller forskning om alkoholproblem i Sverige så tycker jag ändå att det satsas konstigt lite. Kan man skänka pengar till den forskningen? Förekommer det några välgörenhetsgalor? Nä, det är ett skamligt problem som drabbat ung. 5 procent av befolkningen!
Det är inte bara du o jag som smyger med detta problem Sisyfos. Apropå a-fri öl så har jag bara använt det som täckmantel. Kan dock bli rejält full utan att någon märker. Kanske dom inte ser mig? Hemska tanke.
Läste någonstans att det finns två dagar man inte skall oroa sig för. Gårdagen som för alltid försvunnit bortom horisonten och morgondagen som vi ännu inte vet något om. Alla orkar kämpa en dag. Idag. Jag försöker hålla detta i minnet

miss lyckad
sön, 2016-07-24 - 13:52

när det inte finns hemma. Jag har aldrig kunnat ha a hemma någon längre tid utan att dricka. Kan tänka mig att det är samma med viss form av matmissbruk. En del kan ju inte sluta äta, utan äter tills det tar slut. Ungefär så drack jag. Jag blir också förbannad på all reklam, alla soc.media inlägg om a. Det är en förskönande bild av ett växande problem i samhället. Du har ju flera år av a-fritt bakom dig. Har du tagit annan hjälp, terapi, mediciner mm. Beroendet av a ser olika ut för oss alla, då är det viktigt att det finns olika sätt att hantera problemet. Kan också tycka att problematiken skulle fram i ljuset på ett bättre sätt. Tyvärr är ju alkoholmissbruk så skambelagt och något som vi alla vill hålla hemligt för omgivningen. Det är väl så med de flesta beroenden...

Rosen
sön, 2016-07-24 - 17:31

Tack misslyckad för respons!
Nej, att ha alkohol hemma går absolut inte längre. Dessvärre finns det ju överallt.
Jag har nog provat allt utom behandlingshem, men trivs inte med AA så det får vara.
Är jag färdigbehandlad? Fan trot.

Rosen
sön, 2016-07-24 - 19:32

Det fanns två öl kvar i en hörna. Som en robot drack jag ur dom också. Ja, nu är det i alla fall slut.
Fy för vad jobbig kommande natt blir. Man kan ju inte skjuta upp det i evighet utan det är bara att bita ihop. Tack för att ni andra finns här inne på forumet.
Visserligen är vi ett gäng amatörpsykologer, men vi vet i alla fall vad vi talar om. Bättre än AA tycker jag personligen, eftersom ingen snackar om gudar.

Rosen
mån, 2016-07-25 - 21:56

Friheten att möta människors blickar. Att tala och skratta utan oro för alkoholiska dunster. Känna självrespektAtt ta min lilla bil och köra vart jag vill, att ägna mig åt sådant som gör mitt liv värt att levas.
Det här är ju rena vansinnet!
Jag är snart fri och då jäklar!

Rosen
tis, 2016-07-26 - 13:37

Idag är jag nykter efter en längre tid i dimman. En månad ungefär i alkoholien. Några nyktra dagar då och då, så jag kunnat fylla på förrådet. Mer eller mindre berusad. Mest mer. Så jäkla onödigt! Dödstrött på detta tillstånd. Tack o lov är det inte så ofta det händer nu för tiden. Har lärt mig uppskatta nykterheten. Men ibland är det som om man får fnatt uppe i hjärnvindlingarna.
Städdille idag förstås. Tvätta o städa är bra terapi. Kräver inte så mycket tankeversamhet men distraherar bra. Känns som att man blir renare invärtes också.
Ett välbehövligt ljummet regn hjälpte också till att göra livet lättare.
Att kämpa en dag i taget det klarar man! Sömnen får bli som den blir. Snart på rätt köl igen.

Rosen
ons, 2016-07-27 - 10:06

Är den viktigaste dagen att fortsatt vara nykter
Dålig sömn natten som gick, men det var väntat. Kändes som om fötter o händer var svullna, obehagliga stickningar. Mycket bättre nu på morgonen. Läste någonstans att man inte behöver oroa sig för för lite sömn. Ingenting man dör av. Ändå jobbigt när hjärnan går på högvarv.
Tacksam över att vakna utan att ha druckit igår och förundrad över att jag inte mår sämre. Kanske för att det går lång tid mellan återfallen. Kroppen hinner återhämta sig. Nu skall jag vara rädd om den. Ge den en dag utan gift.

Rosen
mån, 2016-08-08 - 22:23

Så var det nytt kalas som var oundvikligt. Höll mig nykter o fin hela kvällen. Dagen efter när alla åkt hem fanns tre öppnade vinare som knappt var påbörjade. Tvekade länge om hur jag skulle göra med dem. Nynykter som jag var föll jag igen. Jag glömde det där med ångest såklart.

Idamia
tis, 2016-08-09 - 00:39

Jag kände, att du har så rätt Jullan! När man väl har kommit, till det stadiet, att man av hela sitt hjärta vill sluta, då behöver man inte mer skam. Jag själv slog på mig själv som en galning, varje gång jag tog ett återfall. Jag ville ju inte! Ändå... DRACK jag, gång på gång. Jag kände mig totalt störd, galen, obegriplig, hopplös, värdelös ja allt dåligt i hela världen. Det kan jag säga, sådana känslor hjälpte verkligen inte, på min väg till nykterhet. Så Rosen, ta hand om dig nu. Ta nya tag ❤️

Sisyfos
tis, 2016-08-09 - 08:53

Kan väl bara instämma i kören. Det är inte så konstigt att du tog chansen, nu handlar det om att komma upp ur diket och på rätt väg igen direkt. Att ligga där i diket med skammen och resten av vinflaskorna gör inget gott!

aeromagnus
tis, 2016-08-09 - 11:21

Vi ligger ca 30 år efter USA vad gäller forskning kring alkohol och alkoholism. Det är fortfarande inte vedertaget hos måna läkare att det är en sjukdom även om de nyutbildade har mer insikt. Vi har anser jag en ganska dålig vård och rehab om man själv inser att man behöver hjälp. Allt ansvar Hamar på individen. Psykiatrin i Sverige är ju nedmontering och LVM är näst intill omöjligt att få igenom. Så det är nog tur att vi har en så hård försäljningslinje vad gäller a.

Rosen
tis, 2016-08-09 - 12:21

Så skönt det är att känna stödet.
Ja, det är nya tag som gäller även om jag inte känner mig så morsk just nu. Men det skall gå!
Helt rätt det där om att allt ansvar hamnar på individen. Framför allt tror jag att gemene man anser det. Om man inte själv hamnat i skiten vill säga. Inte ens min närmaste omgivning vill gå med på att jag har en sjukdom som slår till hårt emellanåt. Skäller som hundar. Jaja, dom blir nog rädda dom också. Ångest sprider sig lätt.