av jagvetintepgaalkohol

Jag är dryga 25, jag har en dotter på 2-4år. Jag sköter mitt "vanliga" liv utan problem.
Jag och mitt ex (dåvarande fästmö) avslutade "oss" efter ca 4 år och en dotter på 6-10 månader (vid tillfället). Mest pga mitt självmordsförsök, jag hade/har blivit utsatt för psykisk misshandel i ca 3 av våra 4 år.
Såhär i efterhand ser jag mina fel, jag ser hennes fel. Jag ser/förstår hur hon manipulerade, utnyttjade och bröt ned mig. Jag var inte perfekt, men jag försökte vara så "bra" jag kunde. Jag jobbade så mycket jag kunde, hon var arbetslös och klagade på att jag antingen jobbade för mycket eller för lite.
Det är/var en väldigt kort "bakgrund".
Nu,

Jag försöker bli full så ofta jag hinner/kan. Jag har känt att alkohol-suget blir större och större(/mer och mer) så jag bad mina föräldrar (som jag har en bra relation med) "ta över" min ekonomi. Dvs, jag gav dem mina räkningar, jag handlade med dem, jag köpte inget jag inte "kunde".
Det har nu gått ett år sedan detta startade. Jag har ljugit, jag har manipulerat. Enbart för att få dricka igen.
Jag säger "Jag måste handla XXX och det kommer kosta ca "2XX", slänger du över? Svaret är Alltid; självkart.
Nu; Jag har lyckats "övertyga" dem; mina närmsta, att jag är nykter och har varit nykter under en längre tid. Och idag;
jag är "tillbaka" med min ekonomi, och jag dricker såfort och så mycket jag kan.
Varför dricker jag? För att jag vill döva allt jag tänker&känner. Jag vill inte vara här. Jag kan skratta åt saker när jag är onykter. Jag kan uppskatta vyer. Jag kan uppskatta stunder med "vänner&familj".
Jag dricker för att min "vardag" bokstavligen talat dödar mig. Den har redan resulterat i ett försök, vilket gick "nästan" bra.
Jag vet inte vad jag vill fråga. Jag vet inte ens vad jag vill veta. Jag vill bara veta om det går att komma ur denna "SVACKA" (som någon nära mig kallade det)...
(Extra; Jag har gått/går hos en psykolog en gång i veckan sedan 2 år tillbaka, denne "vet om" hur jag gör/vad jag gör för att bli full)
Vad fan gör man åt/med en "hobbyalkoholist" som mig?

Li-Lo
fre, 2016-08-26 - 09:16

Hej, det låter som att du står i ett vägskäl. Du har lämnat en destruktiv relation bakom dig och vägen ur har kantats av ett behov av att ta en "paus" från obehagliga känslor. Du är inte ensam! Nu har du börjat oroa dig för att alkoholen är en ny destruktiv relation, den tar över allt mer och du blir en person du inte vill vara som ljuger och manipulerar.

Jag vill säga att du du har stora möjligheter att förändra dina alkoholvanor! Du har redan tagit viktiga steg som ofta är förberedelser för att göra annorlunda. Du har har lyft din medvetenhet och har modet att se att du har tappat kontrollen över alkoholen. Bra! Du har sökt dig hit och delar generöst och uppriktigt med dig av dina tankar. Fint! Du har sökt professionellt stöd och VILL förändra.

Du ställer frågan vad göra? Jag hoppas att andra användare berättar vad som funkat för dem och att något är relevant för dig. Ett första steg är ofta att formulera ett tydligt mål. Hur ser ditt ut och vad har du att vinna på att nå dit?

Fortsätt gärna skriv här.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Lena72
lör, 2016-08-27 - 21:17

Eller vad säger man????
Är just där du är...
Vill jag?
Vågar jag?
Klarar jag?
Vem är jag?
Gör det ont? Fysiskt? Psykiskt?
Vilka mister jag? Vinner jag nått... Orkar inse ens tänka...
Vart tar min snuttis vägen? Vad kramar jag i morgong????
Byta ut till vad?

Jag har sagt 1/9 som en slutdatum, SKIIIT är snar där!!!!

Sen då? Spela Bingolotto? Hi hi
Livrädd!!!!!

Sisyfos
sön, 2016-08-28 - 08:10

Det är när man kommit ur träsket som livet börjar på nytt. Alkoholen bidrar i högsta grad till dålig mående psykiskt. Jag vet att det finns en rädsla för att misslyckas med att sluta, en rädsla för livet utan a, en rädsla för att se nyktert på vad livet med a förde med sig, men det går att ta sig ur och från "andra sidan" finns inga fördelar med att dricka.
Och till 25-åringen, du beskriver till viss del en depression tycker jag. Får du medicinsk hjälp mot den? Om inte så kanske du faktiskt skulle behöva medicinsk hjälp upp ur "svackan". Det behöver verkligen inte betyda att du behöver äta piller resten av livet, men kanske du ändå behöver nåt nu en period? För att världen ska få färg igen. Det känns som att a är extremt farligt för dig som du mår nu. Du måste verkligen lägga av! Hoppas du återvänder hit, det finns ett annat liv!