av Tysken

Hej!

Har en mamma som har druckit från och till nu i 6 år, hon gömmer burkar/flaskor och om man frågar så är det bara förnekelse

det har gått i olika perioder hur illa det har varit, men så gott som varje gång hon är ledig från jobbet och ensam hemma, men alltid fixat jobbet och så

Man hittar burkar under sängen/torktumlaren, hon va kattvakt hos mig och min flickvän så hittar vi ölburk i kastrullskåpet, men alltid förnekelse

insåg väl hur allvarligt hur det var för ungefär 4 år sen då jag hade varit iväg med pappa och när vi kom hem så var det ingen hemma och musiken va på och hunden borta, efter en stund letande i närheten så hittar vi mamma liggandes i diket med hunden bredvid, men droppen va för 4 veckor sedan, mamma kommer och hämtar mig och tjejen för vi ska följa med och bada och hon kör rattfull!. va nära och krocka båda 1 och 2 gånger, perioden efter har hon nästan druckit mer en nånsin.

man påpekar alla burkar, sitt smygande och när hon körde rattfull, allt man får höra är att hon vet , hon ska skärpa sig och att det inte är bra. oftast är det alla andras fel.

hon säger att hon har gått till sjukhuset och tagit leverprov, fått medicin och pratat men det inte hjälper. har dock aldrig sätt några bevis på något därifrån.
jag tror ju att hon inte ens varit där, och om hon varit där så säger hon inte hur illa det är.

min tanke nu är att jag eller min syster följer med henne ditt nästa vecka så allt kommer fram och hon verkligen får hjälp, eller man säger upp bekantskapen, inga höga förhoppningar på detta skulle gå bra.

någon som har erfarenhet av liknande händelser?

Rosette
tors, 2016-08-18 - 15:18

Du berättar om din mamma som har haft alkoholproblem sedan 6 år tillbaka. Det har varit olika illa i perioder men nu senast har det eskalerat. Du har försökt prata med henne vid flera tillfällen och oftast vill hon inte erkänna. Nu på senare har hon sagt att hon tagit prover och gått i samtal efter du åter igen tagit upp att hon kört rattfull, du hittat burkar och mera. Din tanke nu är att du och din syster följer med henne nästa vecka, så ni ser att hon tar emot hjälp.
Vad tufft att försöka nå fram till någon som inte just nu är riktigt villig att ta emot hjälp, samtidigt låter det som det haft en del effekt när du pratat med henne. Oavsett i slutändan som du såklart förstår, väljer hon själv. Att hon skyller ifrån sig eller pratar bort det betyder inte säkert att hon inte tycker det är ett problem, ganska vanligt att prata så. En del känner skuld och skam och vill egentligen ha en förändring. Ibland är det svårt att formulera det tillsammans med sina närmaste.

Jag funderar lite på hur du mår, har du något stöd i detta? Klokt att du pratar med din syster, finns någon mer du kan vända dig till?

Fortsätt skriv och läs här på forumet, ibland tar det lite tid innan man får svar och man kan behöva skriva flera gånger.

Varma hälsningar
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tysken
mån, 2016-08-29 - 02:33

Jag hade samtal med min mamma dagen efter jag skrev här, sen dess har hon varit nykter, och varit mycket mer öppen. hon har gått till sjukhuset och till beroendeenheten. min pappa fick till och med följa med när hon tog leverprover vilken var en trygghet, leverproverna var jättehöga så fanns ingen chans och kunna få antabus nu men fick compral. Hon va på återbesök för några dagar sen och hade sjunkit så går ju åt rätt håll.
hon hade bokat en resa för några veckor sedan med all inklusive som skulle va överraskning till pappa, och fanns ingen chans till ombokning, hon bokade den på fyllan och gjorde precis tvärtom vad vi alla sa vad hon skulle göra. har en väldig orolig känsla för den resan, men jag hoppas för all del att hon klarar den.
Den här sommaren har ju varit kaos, allt med min mamma, men jag har också haft ett spelberoende, nykter 3 månader från det. så just denna period har varit extremt kaos för min del. varje vecka har det varit nya hjärnspöken med mamma och mig själv, Sen vart det ju inte bättre med att min syster brände ut sig på jobbet, mycket tack vare våran mamma, hon har ju fått tagit den största smällen som bodde hemma största delen av dessa 6 år som mamma varit beroende.

Det har ju varit mycket skuldkänslor med min mamma om det varit mitt fel, min mamma har ju använt mitt beroende förut som en försvarsmekanism, att det var minsann jag som hade problem.

jag går och pratar med en person varannan vecka ungefär. det är på sista 1-2 veckorna som känns bra. bara min mamma överlever utlandsresan nu.

/ Danne

Ursula
tis, 2016-08-30 - 15:13

Hej
Så sorgligt med din mamma och jag hoppas att hennes utlandsresa inte ställer till det för hennes tillfrisknande. Hon har ju kommit igång med behandling och allt.
För din del hoppas jag innerligt att du kan leva DITT liv tillsammans med din flickvän. Det gäller även för din syster, att hon kan leva SITT liv.
Du har varit kapabel att söka hjälp vilket inte alla människor är kapabla till. Den förmågan är det som kommer att hålla dig på rätt köl i livet. Du VET att det går att få hjälp, och så det svåra ibland: man måste VILJA ha hjälpen från en annan människa
Du skall vara koncentrerad på dig och din flickvän, det är ni som är huvudpersonerna. Din mamma har SIN väg, hur hårt det än kan utveckla sig ibland, och jag hoppas att hon fortsätter med det hon precis har påbörjat för att bli frisk.
/ Ursula