Efter ett par månader långt återfall inser jag att det är dags. Dag ett. Och här sitter jag med abstinens som jag så väl känner igen. Småfladder i bröstet, svettningar, stickningar i skinnet (typ myrkryp) och ångest.
Mitt i alltihop, jag kan ju ibland bli väldigt konstruktiv, har jag skaffat nytt jobb. Första dagen imorgon. Skönt faktiskt och känns som en räddning. Hoppas bara kunna sova. Och må lite bättre imorgon.
Ikväll blev det iallafall en timmes promenad. Låter töntigt men det här med pokemon go är inte helt fel, man kommer ut och blir lite engagerad och får något att tänka på.
Klockan är bara halv nio men tanten ska krypa till kojs nu ihop med sambon som också har dag ett nykter. Hoppas vi grejar det!