Jag.. blev medlem (på fyllan) i denna "alkoholhjälp".. med önskan om att hjälpa mig själv..
Men.. Jag känner mig så oerhört vilsen eftersom jag inte är vilsen (endast) i alkohol som källa.
Jag är... en beroendepersonlighet.
Var ska jag börja?

Jag började röka när jag var 22. I och med att jag arbetade i restaurangbranschen.
Men trots att alla rökte på min arbetsplats så var inte DET vad jag var ute efter. Jag kände att jag drack alkohol mer ofta,
och jag visste sedan tidigare erfarenheter att alkohol inte riktigt.. gjorde min person till den bästa..

... Så jag tänkte att rökning.. är legitimt.. det är okay att vara rökberoende (då, för 7 år sedan, jämfört med nu)
Och.. jag ville byta ut ett beroende till ett annat. Rökning verkade som en bra idé. Ta ett dåligt beroende till ett annat.
Så jag förgiftade mig in i den vägen..

.. Men innan dess.. så hade jag redan varit... "skadad", beroende av annat.. min historia är milslång.
Depression upptäckte jag när jag var 17. Men jag hade riktigt bra år efter det, utan alkohol eller annan skit.
Sedan rullade det på med anorexi.. kontrollbehov, beroende av vad jag åt eller inte år.

Jag är inte den som dricker endast för att bli full. Om så vore så hade jag gått vidare för länge sedan.
Till sprit, starkare drycker.. Men jag behåller samma sak. År ut och år in. Ibland äventyrar jag med en flaska
öl till jul eller midsommar.. rödvin om någon bjuder på krogen. Men.. jag köper samma sak på systemet.
Även om det inte kan göra mig "full".

Jag köper det jag är beroende av,
Och .. jag önskar att ovanstående vore mitt största problem.
Rökningen slutade jag som genom ett mirakel för över ett år sedan. Jag förstår det inte själv. Jag trodde att det skulle
vara svårare än alkoholen..

Men.. Jag har än fler problem. Men jag vet inte hur jag ska förklara dem.
Om någon ringer på dörren så öppnar jag inte, om någon skriver ett sms, ett mail.. så vågar jag inte öppna eller läsa.
Men.. är jag utanför dörren så är jag som .. den mest normala verkliga och mest optimistiska människa du någonsin träffat.
Jag låtsas inte. Men.. jag har problem.

Alkoholen förhindrar mig till att gå vidare men..
Jag är så trött på att alkoholen ska vara allt.. Alkoholen är anledningen till varför jag tar ett steg fram, och två steg bakåt,
Men.. Utan alkoholen så har jag sinnessjukt många andra beroenden som måste tas hand om..
... och träning och gym ska vi inte ens tala om..
Jag måste bränna ett visst antal kalorier och,..vidare.
särskild dryck (inte alkohol menat). Jag.. köper exakt samma dricka på systemet liksom jag måste köpa samma drycker på hemköp
. Jag äventyrar mig ibland.
Men.. år efter år så dricker jag samma alkohol, samma juice (utan alkohol). Och det är inte det billigaste.
Även om jag vet att jag "måste" använda mig av sprit om jag vill behålla min fylla.. så köper jag samma sak.
Inte för att jag måste, men för att jag vill.
Och det är inte billigast. Det kostar skjortan. Men.. Jag vill dricka det och endast det.

Jag kan inte sitta i något AA-möte och tycka synd om andra eller mig själv.
Jag vet dock inte hur jag ska kunna gå ur denna hemsida. samma mail åter och åter igen.

Jag lär inte ens våga läsa era kommentarer så.. skriv dem inte ens.

bulln

Hej, du skriver att du inte kommer läsa kommentarerna men jag skriver ändå och hoppas att du ser det.
Du verkar redan ha mycket tankar angående dina problem, vilket är en starta.
Angående beroendepersonlighet skulle jag säga att visst finns det biologiska skillnader som gör att vissa är mer sköra för att fastna i beroenden men också att den mentala hälsan spelar stor roll.
När jag mår dåligt har jag extremt mycket svårare att ha en skönt förhållningssätt till saker i livet som annars inte är något problem; handlandet blir mer ångestdrivet. Jag gjorde en utredning inom psykiatrin vilket gjort att jag fått mycket hjälp. Även om jag inte fått hjälp konkret med det som ballar ur i dåliga perioder så har mycket av det i princip försvunnit av att lära mig hantera ångest och dysfunktionella känslor.
Om du upplever att du har en beroendepersonlighet så är det säkert så, men jag vill att du ska veta att det inte är kört utan att man kan få hjälp med delar av sin personlighet som varit ett problem så länge man kan minnas.
Jag vill verkligen uppmana dig att söka hjälp. Det kommer vara jobbigt, men det låter som att du inte har lust att vara fast i livet du lever nu. Lycka till!

Det var några dagar sedan du skrev ditt inlägg men här kommer ändå lite sen feed-back. Precis som banani säger hoppas jag också att du läser de här kommentarerna även om du både verkar vilja och inte vilja läsa dem....

I alla fall vill jag hälsa dig välkommen till forumet, jag tror att det finns fler som kan känna igen sig i de beteenden du beskriver, det låter också som om det du upplever ställer till det mycket för dig och skapar problem på olika sätt. Du vill förändra din livssituation men vet inte riktigt hur. Banani säger mycket kloka saker och visst finns det hjälp att få för fler av de problem du har. Vill du ha vidare tips om var du kan få stöd dig kan du alltid vända dig till din vårdcentral som ett första steg och så klart fortsätta skriva och ta del av andras berättelser här på Alkoholhjälpen.

Allt gott,
Miriam

deci

Jag har idag läst ditt svar. =) Och jag är tacksam över att jag gjorde detta.
Vad jag inte fick fram (nu när jag läser mitt inlägg i efterhand), är att jag även är beroende av vad jag äter, (liksom drycker).

Ex. Jag var beroende av en särskild energi-dryck. Ett särskilt varumärke. Det slutade dock säljas i butiker jag känner till.
Så jag sparade till och med en "burk" av varje sort av denna särskilda energidryck när jag fick reda på att de inte skulle få in fler.
Jag kände mig förkrossad. Bokstavligen. Och.. jag köper endast andra energidrycker sporadiskt om jag är på språng. Men från
att dricka dessa flera gånger i veckan.. till att sluta. Det är inte energin endast. Utan produkten.

Liksom (jag redan berättade) om alkoholen. Jag köper samma sak. Och det är alltid mousserande. Jag har en sort som jag köper om och om igen.
Och går jag in på systembolaget och det är "slut", så köper jag inget. Jag tar hellre spårvagnen i 20 minuter för att köpa just DEN sorten.

Och.. jag äter samma sak. Det måste vara ett särskilt knäckebröd + ägg + kaviar.
Jag vill inte ha ett annat knäckebröd. Skulle den sorten sluta säljas så skulle jag bli desperat.

Det finns ju inget "botemedel" till beroendepersonlighet.
Jag önskar bara att jag kunde hitta någon med samma problem. Någon som blir beroende av .. allt.
Så det finns inget att utreda. Men, det betyder mycket att det du skriver är omtänksamt.
Jag tar alltid för givet det värsta.
Mvh/ D

Hej deci, o välkommen hit. Får nån slags fundering på om det verkligen är beroende du talar om. Jag är ingen psykolog men många personer med tvångssyndrom behöver ju upprepa och ta till samma saker gång på gång. Det ger nån slags känsla av trygghet och kontroll. Självklart kan man ju utveckla ett beroende oxå om man nu för glaset till munnen tillräckligt många ggr... Ja en fundering bara. Lycka till på din resa o kämpa på