Har varit inne med olika nick många år. Känner igen vissa av er. Nu går sista tåget för mig. Nu vill jag sluta dricka för gott. Jag är snubblande nära att förlora min underbara familj. Orkar inte berätta om allt elände jag ställt till med. Nu har jag läkartid på fredag och vill ha antabus. För att slippa ta "ska jag inte ta ett glas vin ändå"-racet. jag orkar inte mera.

Min man har tappat allt tro på mig. Han är så besviken på mina svek och fyllor så att han tänker att han vore lyckligare ensam med barnen. Jag får kväljningar av ångest då jag tänker på det. Jag vill inte förlora dem. Då vet jag inte varför jag existerar ens.
jag måste försöka börja må bra själv utan att ställa krav på honom. Jag är så jävla rädd.

Insikten att du måste bli fri är stort nog.... Andas.. Gå till läkaren och kräv att få HJÄLP!! Du kommer vinna detta! Sänder omtanke... Livet väntar där ute på dig..

... Att du är livrädd.. Men du måste våga konfrontera den rädslan.. Har du pratat med din man om ditt beslut att söka hjälp? Om inte så tycker jag du direkt ska berätta och säg just hur rädd du är!!! Våga erkänna att du inte vill förlora honom/din familj och att du VILL bli frisk från din sjukdom.. Berätta allt du bär på..ut med ALLT.. Du har stöd härifrån .. Skriv gärna mer jag läser.... Skivkar styrka...

Lite orolig för dig ... Hoppas du har huvudet ovanför vattenytan. Styrka och omtanke till dig. Det finns ett slut på detta!! Lovar dig!!

Hej juno, jag sitter i ung samma sits, med man som inte pallar och flera övertramp av mig. Trodde faktiskt så sent som i söndags att det var kört helt. Mina barn ( som är vuxna) blev väldigt oroliga och det var totalt kaos. Jag har försökt det mesta inom afronten. Dricka mindre mängd, dricka sällan, bara på fester, ja du vet.... Men det funkar inte för mig. Jag bröt ihop helt och pratade med min gubbe, som faktiskt fattade. Och igår tog jag kontakt med vc läkaren o fick samtal med aterapeut inbokad. Ska på aamöte och jag gör vad som krävs för att jag ska hålla mig nykter, men jag känner att det är för min skull främst. Naturligtvis för mina nära o kära oxå. Men ärligt talat , vill jag inte dö av denna a. Vilket jag är ganska säker på att göra, genom olycka eller sjukdom som följer. Jag hoppas o tror att du oxå får den styrka som behövs för att fullfölja din resa, och jag tror att din man oxå ser o förstår när han ser resultat. Lycka till o stödkramar.

juno

Jag hittade min via tips. Vill du maila mig så kan jag ge namnet. det är i stockholm. #### bortaget av admin. Ej tillåtet att lämna ut kontaktuppgifter här på grund av säkerhetsskäl. ####

Neo 69

Här är en till som vill sluta. Botten är verkligen nådd men har abstinens. Fick antabus idag. Hur gick det hos terapeuten?

Man tar en tablett tre ggr/v, jag har inte känt nån biverkning av dom, men vissa får magbesvär. Man ska helst ta dom kontrollerat , bla kan levervärdena gå upp och motivationen svikta. Det tar en vecka innan det går ur och man blir kraftigt illamående, rödflammig, hjärtklappning osv om man dricker trots antabusintag. Syftet är att hålla sig ifrån a tills man förhoppningsvis dämpat sug, och kan kontrollera sig. Jag har dock tjatat till mig antabus av vc och tagit själv i perioder. Men då har jag oxå "glömt" eller slutat när det passat. Iof kan man väl sluta gå o ta dom kontrollerat oxå, men de blir lite svårare o de håller koll på levervärdena.

Neo 69

Jag var på Beroendemottagningen och fick det efter jag i måndags var så desperat och åkte till Beroendeakuten och spenderade en natt. Ska få det 3 ggr i veckan och även blåsa. Svårt att göra något dumt då. Vågar inte ens prova vad det har för konsekvenser.

juno

Jaha, känns som 3 år sen, men det är bara 3 veckor sen jag söp för sista gången. Slog min man och rymde fr honom på stan och var allmänt dum i huvet.
Idag är jag stolt, äter antabus och tycker att det känns bra. Men jag sörjer. Sörjer att jag inte kan dricka. Känns så jävla tungt. Jag längtar efter att bli full. Inte för full, utan full. I solen, med en cigg och kompisar.

Flinga

Läs vad du skrev den 23 augusti.
Dagen efter den askuliga mässan lär ju inte bli lika kul.

Håller med flinga, där är ju precis på spiken ademonen som talar....de är den som ska motas bort när den visar sitt fula tryne. Första gångerna är svårast , det blir lättare. Tänk som att ademonen kapat din hjärna. Agera inte på lusten. Kram

juno

Jag är i ett annat liv på mässan! Det är en egen bubbla! Kan inte andra regler få gälla! VARFÖR JAG! Jag vill inte vara annorlunda!!!

Pantani piraten

Jag vill ta en öl efter träningen, det har jag alltid gjort. Men nu är det så att man får dricka citronvatten istället.
Och det mår man så väldigt mycket bättre av, jag tackar mig själv varje gång jag hoppar belöningsdrycken, för jag vet att det skiter sig..
Stå emot och var stolt över dig själv