Då var man här igen....
Hällde i mig en flaska vin + två glas till fast jag tidigare bestämt att jag inte skulle dricka något. Kan inte låta bli. Hade bara två glas i boxen kvar, och när jag druckit dom så gick jag och lånade ännu en flaska av syrran. Efter två glas blir suget efter mer för svårt att motstå. Är verkligen så långt nere i mitt beroende... Blev naturligtvis dyngpackad. Sonen så besviken på mig. Vet inte vad jag ska ta mig till? Svår ångest och bakfylla idag. Hjälp!!

Avslutat konto

Tack för dina ord! Är värt massor! Blev alldeles varm. Har haft en riktig skitdag idag av flera orsaker. Har haft en molande huvudvärk som jag antar är någon form av abstinens. Humöret har pendlat upp och ner hela dagen. Mest ner. Nu blev allt lite ljusare plötsligt. Tänk att en liten mening kan betyda så mkt. Som du förstår kommer jag att tänka på dig också, Flinga. Kram

Avslutat konto

Känner mig helt slut och dränerad. Har inte druckit sen i lördags så det här blir alltså fjärde nyktra dagen. Är helt förundrad över att min kropp reagerar så här. Är jag verkligen så illa ute. Jag vill ju tro att jag är på väg att bli sjuk eller nåt men innerst inne så förstår jag ju att det är abstinens. Kroppen skriker efter alkohol. Har inte haft nåt mentalt sug än ( konstigt nog) men kroppen protesterar högt över att inte få sitt gift. Vill bara att kvällen ska komma så jag får gå och lägga mig. Ingen kul tillvaro men jag är åtminstone nykter och alternativet vore katastrofalt. Att dricka alltså... Vill inte! Kämpar på, det är ju dessutom Lill-lördag, vilket måste vara det löjligaste namnet på en dag. Påhittat bara som en ursäkt för att få festa till det lite...

Första veckan är värst sedan blir det bättre och du kommer få ditt liv tillbaka. Ensamhet ja den finns där och är jobbig. Här kan aa fylla en funktion att prata med personer som genomlidit eller genomlidit samma problem som du. Bra att du kontaktat sjukvården jävligt bra gjort. Var stolt över dig för det. Jag har lätt att kasta skit på mig själv men min psykolog sa till mig att när saker händer och man tar sig ur detta så får man se det som erfarenheter inte problem. Var nu stolt över dig själv.

Avslutat konto

Ska försöka vara lite stolt. Har precis hämtat ut Naltrexon på Apoteket och slängt i mig piller nr 1. Hade telefonkontakt med läkare och vi kom överens om att jag ska ta en tablett dagligen i minst 2 månader så får vi se hur det känns. Kan jag inte avstå ändå så kör vi på Antabus. Får ett telefonsamtal av sköterska som ska kolla upp mig om en månad. Det känns bra tycker jag. Har en plan liksom. Det finns verkligen hjälp att få när man behöver den. Man behöver inte kämpa själv om man inte vill. Det finns många med öppna armar som gärna ställer upp om man bara tar steget och ber om det.

Avslutat konto

Hel-ledig helg närmar sig och vi börjar sakta planera vad som ska ätas och framförallt drickas här hemma. Berättade igår kväll att jag tänkte ta en vit månad. Jag är särbo och min kille vet inte digniteten av mitt drickande. Han har sett mig lite fööör onykter vid nåt tillfälle men vet inte att jag kan fyllna till rejält när jag är ensam. Så han tycker inte jag har några problem. Själv dricker han måttligt och jag har aldrig sett honom onykter.
Jag sa att jag ville hålla uppe ett tag och äta lite sunt för att gå ner några kilo i vikt.
Men han tyckte det var jätte-tråkigt. -Nåt glas kan du väl ta? Vi måste ju dela på en flaska till maten iallafall, tyckte han. -Nej, sa jag men han gav sig inte. Önskar jag kunde vara ärlig för då vore han ju en idiot om han fortsatte tjata. Vad ska jag göra? Klart att jag inte ska dricka men hur länge orkar jag gå bakom ryggen. Bara min son vet hur illa mitt missbruk är. Berättade igår för honom att jag fått Naltrexon. Han gav mig den varmaste kram och sa att han är stolt över mig. Vi har även tagit i hand på att jag ska hålla upp en månad. Hans förtroende tänker jag inte svika och ändå tänkte jag att - ett glas kan jag kanske ta. Skit!

där kämpe, du har ju skaffat hjälp men vet tydligen inte vilken hjälp du fått?? För mig funkade Naltrexon klockrent för att dricka måttligt. Jag drack ett glas vin eller öl, försökte med ett till sedan var det stopp. Medicinen gör ju just det att man inte vill ha mer, så den ska ju hjälpa dig att inte dricka på ett alkoholistisk vis. För mig funkade det jättebra vid flera tillfällen. Man tar ett piller någon timme före middag, och sedan tappade jag lusten att dricka mer efter ett par glas, magiskt. Jag tänkte då att detta ska jag ta alltid, det här har ju löst mina problem! Saken var bara att jag upptäckte att jag inte ville dricka socialt, jag vill åt ruset var jag tvungen att inse, och så slutade jag med pillren. De hindrade ju mig från att dricka så mycket att jag kände ruset. Men i ditt fall kan du ju prova dig fram, det kanske funkar hur bra som helst om du vill ha den sociala biten utan att dricka okontrollerat. Lycka till!

Lena72

hjälpte inte tabletterna. Jo till enbörjan. Själva ruset uteblir men kan dricka. I början var de kanon o jag socialdrack men saknade ruset så jag drack helt plötsligt jätte mycket ( minst 2 flaskor vin) o då kände jag LITE så det fick motsatt effekt för mej. Började till o med snegla på starkspriten. Vill inte göra dej besviken men hade jag förstått hur o vad tabletterna gjorde hade det hjälp mej.
Kämpa o lycka till
Kram

Avslutat konto

Felix och Lena, för att ni tar er tid att skriva om era erfarenheter. Uppskattas verkligen! Har själv ätit Naltrexon tidigare för några år sen men tog tabletterna endast inför tillfällen där jag skulle konfronteras med alkohol så att säga. Hade lättare en början att hålla kontrollen och dricka lagom. Men inte varje gång. Hände att det spårade ur ändå. Den här gången har jag blivit rekommenderad att äta dem varje dag en längre tid och se vad som händer. Antingen klarar jag av att inte dricka alls vilket jag önskar eller så kan jag dricka lite utan att det spårar ur. Det är min önskan alltså. Vem vill inte det säg?
Jag vet att jag inte kan förlita mig på dessa piller utan jobbet måste jag ju göra själv. Det är ju en ständig kamp. Mental hjärntvätt. Känner ändå att jag har fått ett litet, men ack så skönt, inre lugn. Inne på min 5:e vita dag och jag hoppas på många fler. Jag vet att jag aldrig kommer att kunna dricka normalt och måttligt. Är ledsen att säga det men det är det nog inte många som klarar om det en gång gått utför. För mig är det antingen eller, jag vet det nu. Hur går det för dig Felix? Ska läsa din tråd i lugn och ro vid tillfälle så du behöver inte svara om du inte vill.
Tack igen!
Kram på er!

Avslutat konto

Och den förrädiska helgen är här. Veckan har gått hur bra som helst faktiskt. Har tänkt på alkohol hela dagarna men inte som det tidigare har varit att jag vill dricka utan jag tänker hela tiden på hur mycket jag önskar att slippa dricka. Har säkert haft sug men det har inte varit svårt att låta bli. Har gått förbi systemet flera gånger men har mest blivit arg på nåt sätt. Jävla skitaffär! Hade lite firande i veckan här hemma och mina gäster blev nog lite snopna för jag bjöd på kaffe och god dessert istället för vin eller Prosecco som det vanligtvis brukar bli. Dricker knappt kaffe på kvällstid annars men det var ju hur gott och trevligt som helst förstås.
Har ju ätit Naltrexon ett par dagar och känner nu att biverkningarna börjar kicka in. De vanligaste är: illamående, yrsel, törst, nedstämdhet bl.a. Check på dom allihop! Nåväl, det känns ju inte VÄRRE än en vanlig bakfylla men det är lite trist att behöva ha det så även när man inte dricker. Skillnaden är ju att ångesten uteblir och det är den största vinsten. Den här tunga, fuktiga känslan som har legat över mig som en unken filt. Tror de flesta här känner igen den...
Har nu iallafall gjort det tydligt och klart att jag inte ska dricka den hör helgen och särbon är med på det. Han frågade om han fick dricka ändå och det hoppas jag inte kommer att bli nåt problem. Inte den här helgen iallafall. Kanske framöver. Hoppas inte det, vill ju inte att han ska behöva låta bli när det är jag som har problem. Men, men en dag och en helg i taget...

Avslutat konto

Hade ju en överenskommelse med min son att inte dricka på en månad och den var en stark drivkraft att låta bli. Nu i lördags var vi på gemensam middag och det serverades naturligtvis vin till maten. Tackade nej när det skulle hällas upp. Men min son viskade i mitt öra -det är ok för mig om du tar ett glas vin om du stannar där, du har ju din medicin. Blev ju genast svårt att veta hur jag skulle göra. Både ville och inte ville. Bestämde mig till slut att ta ett glas. Det var ju under så kontrollerade former och min son var ju med så jag tänkte att det inte skulle kunna spåra ur. Drack 2 glas vin till maten och tackade därefter nej till mer. Helt utan svårighet. Märklig känsla! Vet att det är en tunn lina jag balanserar på. Kändes ändå så himla mysigt att kunna ta lite och inte ha värsta toksuget efter mer. Jag känner mig lite stolt över mig själv att det gick så bra. De andra tog ytterligare vin och även öl och avec till kaffet men jag kunde med lätthet säga nej. Önskar ju att jag kan hålla det här. Känner det inte som något nederlag att jag druckit. Min önskan är ju att trots allt kunna dricka måttligt såklart. Och jag gjorde ju det. En kväll iallafall. Alltid något..,

Avslutat konto

Glömmer det viktigaste. Överenskommelsen med mig själv. Vad vill jag egentligen? Vad det har pendlat fram och tillbaka genom åren. Suck! Vilken idiot man är. Vet att jag aldrig kommer att kunna dricka normalt. Jag vet att det kan gå en tid men förr eller senare så blir det dikeskörning. Men nu när jag har fått medicin så tänds ju ändå ett litet hopp att det kan gå.. Men hur länge? Så länge jag äter tabletterna kan det ju fungera, men sen då? Har inget sug knappt alls nu och jag kunde tacka nej efter två glas ( som är lagom enligt mig) utan problem. Vill så gärna att det här ska fungera. Var jag dum som tog vinet? Ska jag trots allt kanske köra på Antabus ändå? Så jag inte har ett val? Så förvirrad och så dum. Helt i klorna på Alkoholdjävulen

Avslutat konto

Har ännu inte haft några som helst tankar på att gå till systemet dom här dagarna. Tankar om vin har fladdrat förbi förstås men inte så pass att jag skulle kunna ta något. Har ju nu druckit två glas vin på 10 dagar. Så lite var det längesen det var. Hon vill ju sluta helt, tänker ni.
Jo, vill och vill. Min högsta önskan är ju att kunna dricka måttligt, vilket betyder 2 glas vin på fredagen och 2 glas vin på lördagen. Vilket är en utopisk önskan. Nu lyckades jag ju fixa det den här helgen så det känns som en liten seger. Men jag vet ju hur det kan bli om jag inte passar mig. Kräver en jäkla självkontroll vilken jag inte har men med mina piller verkar det att gå lite lättare. Men vad kommer hända sen då? Det är en så skör is jag går på, jag vet. Har skrivit det många gånger förr...

Avslutat konto

Vaknar pigg och nykter. Igår var en hektisk dag med många prövningar. Både på jobbet och hemma. Var på ett event där det bjöds på vin men kunde lätt tacka nej. Så nöjd, tidigare hade det varit svårt! Framåt eftermiddagen ringer en god vän och frågar om vi ska ut och äta och ta ett par glas vin. Nu blev det jobbigt. Men jag hör mig själv säga att det får bli en annan gång för jag har lite att göra hemma. Blev nästan själv förvånad över mina ord för jag har nog aldrig tackat nej till en sådan invit utan att vara uppbokad. Jag känner mig stolt över mig själv för detta. Det är vid dessa tillfällen jag brukar vara svag och falla efter och kvällen kan sluta hur som helst. Även fast det är en sketen tisdag och arbetsdag dagen därpå. Men inte den här gången. Känner mig lätt trots det grå vädret. Kommer bli en bra och alkoholfri onsdag!

Carolina

Ja de är ja. Hatar denna skit som förstör så mkt. Hat försökt många gånger att sluta. Tror att ja kan dricka måttligt men dr går inte. Bestämt mej nu. Tar tacksamt mot alla råd o tipps av er här. Just nu ligger ja apatisk i sängen o längtar efter ruset som blir av alkoholen.

answe77

Har du en egen tråd man kan skriva i? Svarar i denna så länge. Jag är precis som du beskriver dig själv. Längtade alltid efter det där ruset. Ruset som på kort sikt var underbart men som på lång sikt bara förstörde. Testade att ha många och långa vita perioder för att sen tro mig kunna dricka måttligt igen. Funkar kanske ett tag men efter några gånger är man tillbaka i skiten igen. Vet att det finns de som tror sig kunna lära sif att dricka måttligt och normalt efter att ha varit i ett beroende men de som lyckas med det är nog inte många tyvärr. Jag är iaf inte en av dem. Mitt tips till dig är att vara ärlig mot dig själv i första hand och efterhand mot din omgivning. Acceptera att du är alkoholist och ta det därifrån. Jag tvekade flera år innan jag var ärlig med mitt beroende och med facit i hand så borde det skett mycket tidigare. Skammen jag kände för att inte vara normal i förhållandet till alkohol är ingenting mot vad alkoholen gör mot oss som är allergisk mot den genom ångest, skam osv. Önskar dig lycka till!
/ Answe

Avslutat konto

Och välkommen hit! Bra att du börjar skriva och läsa här, det är alltid en bra början i rätt riktning. Många av oss känner igen den där hopplösheten du känner. Man vill bara dra täcket över huvudet och vara kvar där för alltid. Tänk på att ruset du längtar efter är så kortvarigt, så kortvarigt. Smällen som kommer efter är inte värt det. Har hört och läst att suget avtar efter en halvtimme. Som att rida ut en våg. Ta en halvtimme i taget .. Vet inte hur din bakgrund ser ut men jag har själv sökt läkarhjälp och fått Naltrexon utskrivet som jag känner hjälper mig från suget nu iallafall. Har precis börjat ta dem men är tacksam för alla fina dagar jag känt utan det hemska suget och tankar kring alkoholen. Jag har ju kämpat under många år och trott att jag är på banan men halkat dit igen. Det är en tuff kamp vi för som har alkoholproblem det är helt klart men det lindrar lite att veta att man inte är ensam. Så skriv och läs här det är ett tips iallafall. Kram /P

emmlan

Jag har scrollat igenom och läst era inlägg här, så sjukt vad vi är lika i våra beteenden! Allt som skrivs om självbedrägeri och hur man bara går till bolaget utan att tänka och sedan vakna med svår ångest.. Det är ju jag! Har precis hittat denna sidan för inser ju själv att såhär kan man ju inte leva.